Det var pokerafton i klubben för onda ondingar. Runt det rökigaste bordet i den skummaste hörnan hade en märklig samling gestalter placerat sig med spelkort i hand. Det var Phlhlhlhlklutth, som såg ut som en grisbil som krockat med en jättebläckfisk och tillhörde en uråldrig ras som styrt jorden under forntiden. Bredvid honom satt Vlad den ångestfulle och stirrade ned i sitt glas med en suck. Han var sjuklig mager, väldigt blek och klädd helt i svart. Den som pratade mest av de församlade var Mr. Black, en välkammad företagsmogul i en skräddarsydd italiensk kostym ifrån en Mörk framtid™. Han försökte sälja sina tjänster till den konservative gamle ärkemagikern Rastibast den Bindgalne som misstänksamt drog sig i skägget.
- 2000 automatvapen och en mördarrobot skulle väl sätta lite färg på din håla, Rasti? Får jag kalla dig Rasti? Du vet rostiga kroksablar och orcher är så ute. En cyborg eller två så kan du förtidspensionera ett par goblinslegioner. Vad sägs om vår nya patenterade tortyrkammare, Rasti? 2 miljoner $, som hittat.
- Nja, det låter farligt. En massa metallgrunkor och teknik. Orcherna är pålitliga och billiga i drift. Tortyrkammaren ärvde jag ifrån min far och den fungerar alldeles utmärkt än idag. Det görs inte tortyrredskap av samma kvalité längre.
- Men tänk risken för arbetsskador, Rasti! Bara se på dig, du är ju alldeles böjd och krokig. Som av en ren händelse så har jag kommit över ett parti massagekuddar när jag avrättade en hederlig småföretager i förrgår. Fina grejor, Rasti.
- Suck! Vad är tortyr och arbetsskador, jämfört med smärtan i min svarta själ? Kan du återge mig min förlorade mänsklighet Mr. Black? Kan du det? Oh, ve!
Vlad sjönk ihop i en snyftande hög.
- Du Vladiboy, vad sägs om lite partydroger och en latexmask? Går alltid hem hos brudarna?
- Yxjkll ghjj weetttt? U&jjk?
- Sorry Phlhlhlhlklutth, jag har inga masker i din storlek. Men om du väntar till måndag så kan jag nog fixa det.
Ytterdörren gled upp på sina ooljade och högljutt gnisslande gångjärn. In kom Lord Astma, den siste deltagaren i kvällens pokerparti. Kvällen till ära hade han tagit på sig sin lilarutiga festrustning.
- Tjena grabbar. Jobbig dag idag *väs*. Några töntar försökte *väs* spränga mitt hem i luften och sedan hade vi det sedvanliga tjafset med mina *väs* barn. Ingen vill ta över *väs* familjeföretaget. Det är sorgligt.
Mr. Black vände sig förtroligt mot honom.
- Astma, gamle gosse. Det borde väl snart vara dags för pension? Du vet, jag kan kanske lägga ett bud på företaget. Lite pengar till pensionskontot. Vad säger du?
- Nu tycker jag vi spelar kort. Allt prat om pengar, konton och dylika nymodigheter gör mig trött i huvudet. Kan någon ge Vlad lite luktsalt?
Rastibast började dela ut korten.
Phlhlhlhlklutth flinade med en av sina 345 munnar. Han var säker på att vinna eftersom han spelade med regler ifrån en annan dimension.
Rastibast flinade också. Han var säkert på att vinna eftersom han hade lagt en pokerbesvärjelse över de andra.
Vlad snyftade lite bakom sina kort. Han var säker på att vinna eftersom hela livet var ett ont spel och han ändå hade överlevt i 2000 år.
Lord Astma skrattade och väste så saliven yrde kring bordet. Han var säker på att vinna eftersom han kunde läsa de andras tankar.
Mr. Black rättade till sin sidenslips, tillverkade för hand av 300 muterade pakistanska barnarbetare. Han var säker på att vinna eftersom han ägde företaget som tillverkade korten. Dessutom var han utrustade med en superdator, tillverkad av pestsmittade kinesiska tonåringar, dold under sin ena fingernagel.
Nå grabbar och tjejer, vilken typ av ondingar föredrar ni? Ska de vara ensamma eller ha en massa hantlangare?
- 2000 automatvapen och en mördarrobot skulle väl sätta lite färg på din håla, Rasti? Får jag kalla dig Rasti? Du vet rostiga kroksablar och orcher är så ute. En cyborg eller två så kan du förtidspensionera ett par goblinslegioner. Vad sägs om vår nya patenterade tortyrkammare, Rasti? 2 miljoner $, som hittat.
- Nja, det låter farligt. En massa metallgrunkor och teknik. Orcherna är pålitliga och billiga i drift. Tortyrkammaren ärvde jag ifrån min far och den fungerar alldeles utmärkt än idag. Det görs inte tortyrredskap av samma kvalité längre.
- Men tänk risken för arbetsskador, Rasti! Bara se på dig, du är ju alldeles böjd och krokig. Som av en ren händelse så har jag kommit över ett parti massagekuddar när jag avrättade en hederlig småföretager i förrgår. Fina grejor, Rasti.
- Suck! Vad är tortyr och arbetsskador, jämfört med smärtan i min svarta själ? Kan du återge mig min förlorade mänsklighet Mr. Black? Kan du det? Oh, ve!
Vlad sjönk ihop i en snyftande hög.
- Du Vladiboy, vad sägs om lite partydroger och en latexmask? Går alltid hem hos brudarna?
- Yxjkll ghjj weetttt? U&jjk?
- Sorry Phlhlhlhlklutth, jag har inga masker i din storlek. Men om du väntar till måndag så kan jag nog fixa det.
Ytterdörren gled upp på sina ooljade och högljutt gnisslande gångjärn. In kom Lord Astma, den siste deltagaren i kvällens pokerparti. Kvällen till ära hade han tagit på sig sin lilarutiga festrustning.
- Tjena grabbar. Jobbig dag idag *väs*. Några töntar försökte *väs* spränga mitt hem i luften och sedan hade vi det sedvanliga tjafset med mina *väs* barn. Ingen vill ta över *väs* familjeföretaget. Det är sorgligt.
Mr. Black vände sig förtroligt mot honom.
- Astma, gamle gosse. Det borde väl snart vara dags för pension? Du vet, jag kan kanske lägga ett bud på företaget. Lite pengar till pensionskontot. Vad säger du?
- Nu tycker jag vi spelar kort. Allt prat om pengar, konton och dylika nymodigheter gör mig trött i huvudet. Kan någon ge Vlad lite luktsalt?
Rastibast började dela ut korten.
Phlhlhlhlklutth flinade med en av sina 345 munnar. Han var säker på att vinna eftersom han spelade med regler ifrån en annan dimension.
Rastibast flinade också. Han var säkert på att vinna eftersom han hade lagt en pokerbesvärjelse över de andra.
Vlad snyftade lite bakom sina kort. Han var säker på att vinna eftersom hela livet var ett ont spel och han ändå hade överlevt i 2000 år.
Lord Astma skrattade och väste så saliven yrde kring bordet. Han var säker på att vinna eftersom han kunde läsa de andras tankar.
Mr. Black rättade till sin sidenslips, tillverkade för hand av 300 muterade pakistanska barnarbetare. Han var säker på att vinna eftersom han ägde företaget som tillverkade korten. Dessutom var han utrustade med en superdator, tillverkad av pestsmittade kinesiska tonåringar, dold under sin ena fingernagel.
Nå grabbar och tjejer, vilken typ av ondingar föredrar ni? Ska de vara ensamma eller ha en massa hantlangare?