oWod, kan jag kommentera.. Den "nya" vill jag inte ens ta i med mer än tång & sax. (För att sno de bra delarna..)
Först, De bör inte jämföras i direkt strid.. Det är lite att spela den enas styrka mot de andras svaghet.
Werewolves kan få ut sina extra handlingar snabbare, i alla icke extremfall så kan varulven också få ut fler handlingar i första ronden.
Sen är ju ulvarna normalt starkare & tåligare..
Men om vi vänder på steken och går till det "normala" som är förberedd strid så vänds också hela experimentet på sin ände..
1. Vampyrerna är fler, många gånger fler. De kan A'la sabbat skapa fotsoldater i rasande takt medan sanna ulvar är mer sällsynta.
Det ger en helt sanslös fördel, som nästan alltid missas av alla dåliga spelledare. En ulv håller sig till sitt pack av en anledning, men de undviker också att mucka gräl med vampyrer i grupp, också av en jävligt bra anledning.
Det är lätt att glömma & falla in i D&D-style tänkande, men glöm inte att vampyrerna är måååååånga fler. Cirka 20-50 gånger fler i normalfallet, och än fler om sabbat tillfälligt drar igång "rekrytering" för tillfälliga jobb.
Och om EN vampyr får igång "the kiss", är det godnatt, färdigt & kört.
2. I indirekt strid, är verewolves rätt körda mot vampyrer i medel, då det finns alldeles för många sätt att anfalla "oshysst" för en vampyr, alldeles för många disciplines som ger en edge.
Det är andra misstaget en dåliga spelledare gör, att sätta in vampyrer som kommer öppet anfallande när en silverdolk ur en osynlig hand eller hagel mot magen hade varit ett bättre drag.
3. Sen krypskytte-style anfall.. Att ligga på lur i en skugga nånstans, tålmodigt väntande.. Det är lite mer vampyriskt.. Att förfölja ulven på säkert avstånd för att anfalla i ett sårbart läge..
Och om vi nu tar Camarilla som exempel, och inser att de har inflytande i sleepersamhället & är lite douche-ish.. Varför inte decimera ulvarna lite i förväg med en missledd swatstyrka? Eller en förlett jaktlag? Och medan de använt alla resurser för sitt försvar mot sleepers, anfalla i förvirringen.
Det tredje vanliga misstaget spelledare gör är att inte ta med det tålamod & grepp över samhäller de har, i beräkningarna.
Kort sagt: OM en vampyr anfaller en varulv i ärlig & direkt strid, bör den antingen vara övermodig (sånt händer med åren..) specialicerad (de sällsynta fallen), men troligtvis bara DUM.
Och är den nu så DUM så skulle jag normalt säga till spelaren efter dess odöda karaktär blivit strimlor "Dueh... Du har inte funderat på en annan ras? Vampyrer verkar inte vara din grej..."
Om vampyren inte anfaller i ärlig & direkt strid, är det dock varulven som har anledning att fly snabbt & yla efter hjälp med svans mellan benen.
Bör ju tillägga att detta gäller startnivån. Om man kollar till vad förågorna kostar i exp, kontra vad de ger.. Så märker man att det skiljer en hel del i utvecklingen...
WW's går ut starkt, men ökar i farlighet långsamt.
Vamps börjar lite lägre men ökar snabbare...
Mages, börjar i botten, men där de andra ökar linjärt så ökar de i det närmaste exponentiellt i "umphf"...
Slutsats: Werewolves är inte OP, spelet spelas bara på fel (imho) sätt.
