Det är lite som statistik. (Jag börjar fundera på om inte bristande kunskap i statistiskt metod - för att inte säga tänkande - är en av vår civilisations största brister. Om det var något jag skulle vilja verkligen ändra, så vore det att tidigt i skolan - 4-6:an typ - börja lägga in det som en stor del av matematiken. Tillsammans med fler ämnestimmar i matematik... Så otroligt mycket av vår kunskap om oss själva och vår värld, förutsätter den förståelsen. Så många missförstånd uppkommer pga att alla möjliga grupper saknar den och endera drar helt felaktiga slutsatser själva eller förmedlar sådant som inte stöds av vad för nu underlag de har...)Inkognito;n146606 said:
Vi kan tänka oss att det finns "vetenskaplighet" i detta, dvs att vid en viss given tidpunkt kan du med viss sannolikhet förutsäga en persons beteende, om du vet vilka normer den personen har. Och det är som sagt en grupp av normuppsättningar, som vi ganska obesvärat byter mellan. (Varav en del kanske bara existerar i vår tro om oss själva och aldrig praktiseras...) En hel del av dem vi tror oss ha, tillämpar vi bara under risk för upptäckt om vi bryter mot dem osv.
Men det finns också felkällor här.
Och när en person flyttar mellan två länder, så smälter iaf kunskapen om vilka värderingar "som gäller" ihop. Men något intressant uppstår också - ibland beter sig ju människor rakt tvärt emot! Tex svenskar som aldrig har brytt sig om "svenska traditioner", flyttar till London och börjar fira jul med Svenska kyrkan (fast de inte är troende), har en IKEA-inköpt midsommarstång m svensk flagga i toppen på matbordet osv. osv. ("Based on a True Story"...)
Eller för den delen män som flydde undan religiöst förtryck, som blir konservativa och ortodoxa i sitt nya hemland.
Who would know?
Redan när du har ett system som i huvudsak har tre storheter - den individuella personligheten, de olika uppsättningarna normer och värderingar som vi kallar kultur och allmänmänskliga, sociala beteenden - så får du i slutänden ett ganska svårförutsägbart system. Särskilt när du har att göra med många "instanser", alltså individer. Som till på köpet inte agerar oberoende, utan influerar varandra.
Tycker vi att fågelflockars beteenden är fascinerande, hur de kan koordinera sina rörelser i grupp, utan att någon enskild individ har rollen av koordinator? Vi är precis likadana. Bara på andra sätt.
Även med en "fullständig" kunskap om en individs bakgrund, levnadshistoria, familjens värderingar, hemlandets värderingar etc. så förklaras nog inte allt beteende den vägen. Iaf inte om vi skulle gissa idag, vill jag säga. (Vi kan ju inte ens tillfredsställande reda ut frågan om arv eller miljö, även inom avgränsade beteenden...) Och vi kan knappt föreställa oss exakt vad all den kunskap som skulle krävas, rent faktiskt innebär. Vilka är de viktiga bitarna?
Så vad vi kan säga är - ungefär som med statistik - lite vaga förutsägelser om övergripande trender i gruppen. Ungefär att "med stor sannolikhet kommer den övergripande delen av den här gruppen manliga individer, att inlemmas väl i en ny kulturell kontext i Sverige och anpassa sig efter det. Ett fåtal kommer inte att göra det och istället skapa subkulturer som bygger på konfrontation, i olika utsträckning". Typ så, om jag skulle formulera det du skriver på det här sättet.
Men vad, vilka och hur? Det vet vi inte.
På ganska kort avstånd, ser jag nu hur en sådan process pågår, i det bostadsområde där min flickvän bor. Det är de tonåriga sönerna till nyanlända från främst bla Afghanistan och Syrien, som reagerar mot den utestängning de upplever. Men de "svenska" aktörerna är (oftast totalt utan att vara medvetna om det!) med och formar den här reaktionen i varje steg.
Kommunala beslut, individers och föreningars förgivettaganden, polisens reaktioner (eller brist på) osv. är med och avgör.
På bara några år, har flera saker ändrats. Där det tidigare på många sätt i gatubilden var "som vilken annan del av Sverige som helst, bara andra hudfärger som var vanliga" så har sammansättningen ändrats. Av grupperna som kommer från mellanöstern, är idag mycket få kvinnor synliga - särskilt kvällar och helger. Men så var det inte fram till för några år sedan. Och ungdomarna har förändrat beteende pch är betydligt mer konfrontativa mot vad de uppfattar som samhället ("Fuck kommunen!" hade klottrat på en vägg - men "kommunen" är tex också Hyresgästföreningen lokalt, där de kastat brinnande tidningar i brevinkastet...).
Delvis kan det ha att göra med att en del av befolkningen i området har bytts ut under tiden, men många familjer har bott där så pass länge att det inte är mer än en delförklaring.
Då är det inte fråga om värderingar som någon "bär med sig", utan om en dynamik. En reaktion på att tex inte anses passa in i den svenska kulturen, inte tillåtas få plats på samma villkor trots att de knäckt koderna. (De andra kidsen från radhus- och villaområdet ville inte se dem på ungdomsgården. Det uppstod motsättningar som ledde till smågnabb. Och personalens -iaf delvisa aningslöshet att porta de mest utåtagerande av invandrarkidsen, ledde till att hela gruppen ansåg sig uteslutna och trissade upp konflikten mellan grupperna...)
Det är fascinerande att iaktta som sociologisk process. Alla aktörer kör med förhållandevis öppna kort, "raka" motiv. Ingen av dem ser sin påverkan på motparten och verkar inte vilja ta ansvar för det.
