Personer i en by i svenska bondesamhället

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,237
Location
Omfalos
Precis vad jag önskade mig i julklapp! Men jag fick en tröja istället. :gremfrown:

Den här biten från inledningen är för övrigt relevant för diskussionen i manualtråden, om akademikersvenska:

Den här avhandlingen verkar i alla fall vara skreiven på lättfattad svenska. Bra!
Vill bara för tydlighetens skull säga att det inte är Harald Gustafssons avhandling, utan en senare bok.

Harald har för övrigt skrivit typ en miljon understreckare, och kan konsten att formulera sig efter sammanhang. Han har också haft som hobby att göra egna bräd/krigsspel, men så vitt jag vet har han aldrig spelat rollspel. (Det kryllar av fd eller ännu aktiva rollspelare bland svenska yrkeshistoriker).
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,600
Location
Göteborg
Någon som har koll på när statare börjar dyka upp? Wikipedia säger att systemet tar form i mitten på 1700-talet, men när jag söker i litteraturbanken kan jag inte hitta ett enda omnämnande före 1867, då ordet dyker upp i Svenskt dialekt-lexikon, med betydelsen "statkarl". Okej, så ingen kanske kallade dem "statare"? Jag söker på "statkarl". Här kommer jag tillbaka till 1849, i Smärre skizzer I (1849) av Carl August Adlersparre. "Statfolk" har ett enda omnämnande i Professorn och hans skyddslingar, från 1840, och inget i något tidigare verk. Hittar även "statdräng" 1845.

Till detta sluter jag mig att för det första så var det ingen som kallade dem "statare" på den här tiden (EDIT: Svenska Akademien säger att ordet är belagt sedan 1850, men att ordet "stat" i betydelsen "betalning i natura" är belagt sedan 1657), och för det andra var de ganska ovanliga fram till andra halvan av 1800-talet, eller?

(Tyvärr svårt att söka på bara "stat", då det såklart ger en massa andra träffar.)
 
Last edited:

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,237
Location
Omfalos
Antalet statare i Sverige år 1840 var så vitt jag vet ytterst få. Peak statare var 1870-1900.

Och de fanns dessutom bara där det fanns gods, typ Skåne, Skaraborgs län, östra Mellansverige.

Så du kan strunta i dem.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,600
Location
Göteborg
Antalet statare i Sverige år 1840 var så vitt jag vet ytterst få. Peak statare var 1870-1900.

Och de fanns dessutom bara där det fanns gods, typ Skåne, Skaraborgs län, östra Mellansverige.

Så du kan strunta i dem.
Topp! Tack å bock!
 

Nerva

Veteran
Joined
12 Sep 2022
Messages
22
En liten detalj kring skogsavverkning. När man hugger för bränsle eller för att bygga hus, så fäller man timmret på vintern-tidig vår, när det är som minst med vatten i stammen. Man staplar sedan timret i skogen till nästa vinter för att då dra hem de torra stockarna. Detta gäller inte flottnings timer då det inte är någon mening att torka timret innan man blöter ner det igen.

Just ja en annan sak är att i hemman där blandningen åker och skogsbruk är ungefär 50/50.Typ mellan sverige. Så är det väldigt vanligt att husbonden har hand om åkern, medans hans far och pojk är i skogen. När sen man växlar en genration och husbon lämnar över till sin nu vuxna son. Så kommer sonen att fortsätta i skogen och farsgubben på åkern, med nästa generation. (jag har editerat ett par gånger, för jag förvirrar mig själv i språket) Men för att förtydliga mig så om pojken börjar jobba på åkern så kommer farfar att vara där, när han blir vuxen karl så är han fortfarande på åkern och farsan och hans pojk är i skogen. På ålderns höst fortsätter han på åkern och har med sig barnbarn som skall läras.
 
Last edited:

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,600
Location
Göteborg
En liten detalj kring skogsavverkning. När man hugger för bränsle eller för att bygga hus, så fäller man timmret på vintern-tidig vår, när det är som minst med vatten i stammen. Man staplar sedan timret i skogen till nästa vinter för att då dra hem de torra stockarna. Detta gäller inte flottnings timer då det inte är någon mening att torka timret innan man blöter ner det igen.

Just ja en annan sak är att i hemman där blandningen åker och skogsbruk är ungefär 50/50.Typ mellan sverige. Så är det väldigt vanligt att husbonden har hand om åkern, medans hans far och pojk är i skogen. När sen man växlar en genration och husbon lämnar över till sin nu vuxna son. Så kommer sonen att fortsätta i skogen och farsgubben på åkern, med nästa generation. (jag har editerat ett par gånger, för jag förvirrar mig själv i språket) Men för att förtydliga mig så om pojken börjar jobba på åkern så kommer farfar att vara där, när han blir vuxen karl så är han fortfarande på åkern och farsan och hans pojk är i skogen. På ålderns höst fortsätter han på åkern och har med sig barnbarn som skall läras.
Intressant! Tack för info.
 

Gamiel

Myrmidon
Joined
22 Dec 2013
Messages
3,958
Location
Stockholm
Angående statare så föreslår jag en titt på Fållnäs gård som länkas till på första sidan av den här tråden o sök på statare
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,600
Location
Göteborg
Angående statare så föreslår jag en titt på Fållnäs gård som länkas till på första sidan av den här tråden o sök på statare
Tack för att du påminde om den! Det är en bra text. Preliminärt skippar jag nog statare helt, men får se hur det blir när jag är klar, när det gäller den geografiska begränsningen.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,600
Location
Göteborg
En grej jag ännu inte riktigt har koll på är roten, och nu kan jag inte sova så ligger och tänker på dem. Wikipediaartikeln om soldattorp säger att en rote normalt är två gårdar, fler om de är små. Artikeln om rotehjon säger att de går runt mellan en rotes gårdar, normalt sex stycken. Hur många gårdar finns normalt i en rote? Är det skillnad i storlek mellan soldatrote och fattigrote? Och hur benämns de? Har de namn? Nummer?

Wikipedia säger:
Roten kunde utöver soldatrote även få funktion som fattigrote, husförhörsrote, skolrote, brandstodsrote, postrote, skjutsningsrote etc. Socknens rotar skulle vara jämstora och bärkraftiga, så att de olika bördorna kunde fördelas rättvist. En rote bestod därför av ett antal större och mindre gårdar. Det vanligaste var dock att skolrotar, husförhörsrotar, brandstodsrotar och soldatrotar var anpassade efter sina specifika funktioner och därför ofta hade helt olika indelning och storlek. I soldatrotarna blandades till exempel inte gårdar av olika jordenatur eftersom de hade olika skyldigheter, medan det i allmänhet inte spelade någon roll för övriga typer av rotar.
Tror att roten blir en naturlig utgångspunkt för ett dramaspel. Några gårdar, det folk som bor där, knekten, fattighjonen, och så vidare. Så bestämmer man vilka roller roten har, för som jag förstår kan de vara överlappande. Hur många personer kan det bo i en rote, tro?

Vore också intressant att veta vad de andra sorterna betyder. Gissar att fattigrote är just att de delar på rotehjon som vandrar från gård till gård inom roten. Husförhörsrote innebär väl att det finns en gård i roten som alla kommer till när det är dags för husförhör? Läste någonstans att det var vanligt att ställa till fest vid sådana tillfällen, vilket prästen inte alltid uppskattade. Brandstodssystemet verkar ha tagits ur bruk på 1700-talet*, så ingen brandstodsrote, och skolrote är väl ingen grej innan folkskolan? Postrote vete tusan om jag fattar vad det är, och heller inte skjutsningsrote. Att någon i roten skulle stå till tjänst med skjuts till kyrkan på söndagar, och liknande?

Gällande kyrkan undrar man ju också lite hur det var med närvaron. Man får ju intrycket att det var i det närmaste obligatoriskt, men inte fan trycker du in alla innevånare i en socken på 2 000 pers i sockenskyrkan varje söndag? Men drängar, backstugusittare, fattighjon och dylikt går kanske sällan till gudstjänst.

* Oklart vad som ersatte systemet, dock.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,600
Location
Göteborg
Har skrivit ihop ett litet dokument som försöker att reda ut en del av de olika sorternas folk man kan träffa på. Det är väl inte helt komplett ännu, men det duger för närvarande. Det är typ den här nivån jag tänker att jag ska hålla mig på: Inte göra långa utläggningar, utan bara förklara grundbegreppen och illustrera med lite mustiga citat.

Jag tar tacksamt emot rättelser!
 

Attachments

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,237
Location
Omfalos
Har skrivit ihop ett litet dokument som försöker att reda ut en del av de olika sorternas folk man kan träffa på. Det är väl inte helt komplett ännu, men det duger för närvarande. Det är typ den här nivån jag tänker att jag ska hålla mig på: Inte göra långa utläggningar, utan bara förklara grundbegreppen och illustrera med lite mustiga citat.

Jag tar tacksamt emot rättelser!
Inga rättelser, det ser supert ut. Kanske att sockens skomakare, skräddare, smed och möllare ska med? Om det då fanns såna i Norrland vid denna tid.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,600
Location
Göteborg
Inga rättelser, det ser supert ut. Kanske att sockens skomakare, skräddare, smed och möllare ska med? Om det då fanns såna i Norrland vid denna tid.
Tack! Jag förstår det som att skråväsendet fortfarande till viss del lever 1840, vilket komplicerar situationen för hantverkare på landsbygden. Och den statistik jag sett hittills verkar vara ganska tom på folk som har hantverk som yrke.

 

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,237
Location
Omfalos
Tack! Jag förstår det som att skråväsendet fortfarande till viss del lever 1840, vilket komplicerar situationen för hantverkare på landsbygden. Och den statistik jag sett hittills verkar vara ganska tom på folk som har hantverk som yrke.

Jag har sett skräddare och skomakare i skånska slocknar på tidigt 1800-tal, men kan inte din tid/period så bra. Men talar om detta fenomen: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockenskräddare.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,600
Location
Göteborg
Jag har sett skräddare och skomakare i skånska slocknar på tidigt 1800-tal, men kan inte din tid/period så bra. Men talar om detta fenomen: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockenskräddare.
Hovslagaren är han med
Som nedan ser det generellt ut när jag tittar på statistiken ur tabellverket för 1840. Den här tabellen är vald slumpmässigt. Den är för Boda församling, med 1554 innevånare. Såhär verkar det generellt se ut på de församlingar jag tittar på. Tittar jag i en stad så ser det annorlunda ut, och då finns det lite hantverkare. Men regeln på landsbygden verkar vara exakt noll av alla typer av hantverkare, inklusive hovslagare. Gissningsvis finns det någon dräng eller bonde som är duktig på detta och som gör det åt folk, eller kanske till och med någon backstugusittare, men ingen som har det som yrke.

Eller så kanske det är så att det de facto finns folk som sysslar med det professionellt, men att de inte rapporteras som detta, eftersom det är olagligt?

Gifta.Enkling o. Ogifta.Gifta.Enkling o. Ogifta.
§. g.​
Mästare.Gesäller och Lärlingar.Gifta Hustrurne.
Bildhuggare​
000 00
Bleckslagare​
000 00
Bokbindare​
000 00
Bälgmakare​
000 00
Byggmäst. o. Architect.​
000 00
Formskärare​
000 00
Gelbgjutare​
000 00
Glasmästare​
000 00
Guldsmeder​
000 00
Handskmakare​
000 00
Hattmakare​
000 00
Hofslagare o. Grofsm.​
000 00
Kakelugns- o. Krukm.​
000 00
Kardmakare​
000 00
Kopparslagare​
000 00
Murmästare​
000 00
Målare​
000 00
Orgelbyggare​
000 00
Repslagare​
000 00
Sadelmakare​
000 00
Skomakare​
000 00
Skräddare​
000 00
Snickare​
000 00
Stolmakare​
000 00
Svarfvare​
000 00
Tunnbindare​
000 00
Urmakare​
000 00
Wagnmakare​
000 00
000 00
000 00
000 00
000 00
SUMMA​
000 00
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,600
Location
Göteborg
Äh, nu när jag tittar runt så dyker det ju faktiskt upp skräddare och skomakare här och där, och en och annan hovslagare (men det är mer ovanligt). Verkar inte vara något som finns i varje socken, men de finns, framförallt i lite större i söder. Jobbigt att den här statistiken är så tradig att komma åt. Måste gå in på individuella församlingar för individuella år och bläddra ned till tabellen.
 

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,237
Location
Omfalos
Ja, jag har också rotat runt i tabellverket lite, och gjorde samma observation som dig. Givet att du redan har så många sorters folk, kanske du ska strunta i de fåtaliga hantverkarna, som väl statusmässigt är att betrakta som torpare.

Imorgon kommer tipsa dig om ytterligare ett källmaterial som jag tror att du kanske kan ha användning av. 🥁 Ska kolla in det själv först. Du får gärna påminna mig om vilket län det är ditt rollspel ska utspela sig i!

Det slumpar sig så att jag just nu skriver på en översiktlig (vetenskaplig) text som handlar om hur människor försörjt sig i Sverige 1740-2020. En sak som jag (eller vi, jag skriver den med ett par andra forskare) trycker på i den är här oerhört centralt hushållet var för människor fram till 1900-talet, när kärnfamiljen istället blev den grundläggande enheten i samhället. Jag tycker att det finns dramatisk potential i detta med hushållet. Dels att det kan bli konflikter inom hushållet, dels att det bli konflikter mellan hushållet, eller att hushållet kan dras in i individens konflikter. Kan lägga ut texten om detta om det låter intressant.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,600
Location
Göteborg
Imorgon kommer tipsa dig om ytterligare ett källmaterial som jag tror att du kanske kan ha användning av. 🥁 Ska kolla in det själv först. Du får gärna påminna mig om vilket län det är ditt rollspel ska utspela sig i!
Spännande! Det där med länet försöker jag hålla vagt. Det finns ju en allmän tanke om att det ska vara lite obygd, och inte i tättbefolkade södern, med tanke på spelets tema, men mer än så hade jag inte tänkt speça. Jag tänker dock generellt typ fäbodar, timmerhuggning och kanske gruvdrift/järnbruk, förutom då jordbruket. Typ så. Men tanken är att inte låsa det på en viss plats, utan att ge en eller flera fiktiva socknar som kan ligga lite varsom, eller verktyg för att bygga sin egen socken.

Det slumpar sig så att jag just nu skriver på en översiktlig (vetenskaplig) text som handlar om hur människor försörjt sig i Sverige 1740-2020. En sak som jag (eller vi, jag skriver den med ett par andra forskare) trycker på i den är här oerhört centralt hushållet var för människor fram till 1900-talet, när kärnfamiljen istället blev den grundläggande enheten i samhället. Jag tycker att det finns dramatisk potential i detta med hushållet. Dels att det kan bli konflikter inom hushållet, dels att det bli konflikter mellan hushållet, eller att hushållet kan dras in i individens konflikter. Kan lägga ut texten om detta om det låter intressant.
Det låter absolut intressant. Sedan har jag redan fått tips om betydligt mer resurser än jag orkar läsa igenom, så jag kan inte lova att jag läser det.
 
Top