Nekromanti Personliga tics

[Andy]

Jag har också haft ett problem att spela färdigskapade karaktärer, men jag har börjat lära mig hantera den delen bättre.

Jag har ett tics som SL, jag vill gärna skapa karaktärerna till spelarna. Jag har (haft) ett extremt kontrollbehov. Men jag bättra mig. Idag får spelarna göra sin egna gubbar (men lite rysningar får jag om de väljer dåliga namn SMILE).

 

[Svarte Faraonen]

Det jag har hängt upp mig mest på är Fallcrest-bilden på sidan 196-197. Varför? Jo, se på halfling-tjejen på sidan 197. Hennes armar. Hennes fruktansvärda små armar. Om jag var med i hennes äventyrargrupp skulle jag ha mardrömmar om att hon vidrörde mig med sina sugrörstunna, förvridna armar och obehagliga små händer.

 

[Ymir]

Jag har överhuvudtaget problem med halflings. Jag tycker det är...extremt osexigt...att de har samma proportioner som vanliga människor. Dels gör det att det inte går att se att de är kortisar om det inte finns vanliga människor att jämföra med på samma bild, och om det finns det så ser halflingsen ofelbart tokfreaky ut, närmast obehagliga. Okej om de vore yttepyttesmå som féer eller nåt, men med den storlek de har nu får det dem att se ut som sådana här riktiga cepekonstiga dvärgar, som liksom ser ut som vanliga människor fast nedskalade i miniatyr. Usch, det är så freaky. Jag antar att det är en tic jag har.

Jag tänker faen aldrig tillåta halflings när jag sl:ar D&D.

- Ymir, ogillar

 

[Robert Jonsson]

Jag har ett tics som SL, jag vill gärna skapa karaktärerna till spelarna.

Jag har inte haft ngra problem då SL säger "Vi behöver en krigare som har försvurit sig att söka hämnd på den som mördade sin familj, en lönnmördare som har tre månader kvar att leva i kräftfeber och slutligen en paladin som egentligen försvurit sig åt mörkret". Med andra ord, jag har inga problem att skapa karaktärer utifrån tydliga riktlinjer - tvärtom. Det underlättar ofta.

Sedan är en av de sakerna som gjort att jag lättare kan ta en färdigskapad karaktär när jag insett att jag får vrida och förvränga ursprunget. Den heliga paladinen, kan i spelet snabbt bli en hämndlysten suput. En av sakerna som låste mig var att jag försökte hålla den så nära beskrivningen som möjligt - och det gjorde mig obekväm.

 

[Andy]

Jag har inte haft ngra problem då SL säger "Vi behöver en krigare som har försvurit sig att söka hämnd på den som mördade sin familj, en lönnmördare som har tre månader kvar att leva i kräftfeber och slutligen en paladin som egentligen försvurit sig åt mörkret". Med andra ord, jag har inga problem att skapa karaktärer utifrån tydliga riktlinjer - tvärtom. Det underlättar ofta.

Det där är suveränt. Det gillar jag, och har använt mig av likande saker. Men det mottas inte alltid så bra av alla spelare. Jag tycker att sådan riktlinjer som du beskriver hjälper till att skapa en schysst kampanj. Om spelarna har helt fri tyglar så kan allt blir spretigt och man behöver lägga ner de första 3 spelmötena bara på att komma på hur alla känner varandra och varför dom är ombord på det alvbyggda rymdskeppet på väg mot en slocknande sol. Typ. SMILE

 

[Gurgeh]

Bildning

Men D&D4.0 är väl inte så farligt? Dom bilderna är väl helt OK (tycker jag)?

Det är ganska många bilder där de stridande inte ser ut som fantasyhjältar, utan snarare som medlemmar i X-men. Rent hantverksmässigt är de flesta av bilderna helt okej, men motiven är väldigt enformiga och plastiga. Utöver bilderna på de olika raserna finns det nästan inga bilder som föreställer någon annan situation än en strid.

/tobias

 

[krank]

Re: Bildning

Utöver bilderna på de olika raserna finns det nästan inga bilder som föreställer någon annan situation än en strid.

Kan väl i och för sig bero på D&D4e's starka fokus på just... strid. Det är ju liksom ett jätterenodlat strategiskt dungeonbashingrollspel, och det säger jag med massor av kärlek i rösten.

//Krank, som tycker att illustrationerna funkar mycket bättre än t.ex framsidorna på 3.x-böckerna

 

[krank]

Mitt största tics är att kunna engagera sig i en karaktär om den bara ska spela ett spelmöte. Jag har svårt att skapa ett band till karaktären då.

Så känner jag också. Som SL har jag dessutom kuksvårt att komma på oneshotäventyr, vilket varit en rejäl stoppkloss för speltestandet av Evolutionens Barn. Jag kan helt enkelt inte engagera mig i storylines som tar slut efter ett till två spelmöten.

 

[Dimfrost]

Jag har överhuvudtaget problem med halflings. Jag tycker det är...extremt osexigt...att de har samma proportioner som vanliga människor. Dels gör det att det inte går att se att de är kortisar om det inte finns vanliga människor att jämföra med på samma bild, och om det finns det så ser halflingsen ofelbart tokfreaky ut, närmast obehagliga. Okej om de vore yttepyttesmå som féer eller nåt, men med den storlek de har nu får det dem att se ut som sådana här riktiga cepekonstiga dvärgar, som liksom ser ut som vanliga människor fast nedskalade i miniatyr. Usch, det är så freaky. Jag antar att det är en tic jag har.

Nejdå, det är fullkomligt normalt. Jag hatar halflings så mycket att optare som jag är skulle jag nog hellre avstå från att spela chaos sorcerer än spela halfling (det är nästan bara halflings som är bra chaos sorcerers, förutom möjligtvis drows, och drow är ju som de är...).

 

[Gurgeh]

Re: Bildning

Kan väl i och för sig bero på D&D4e's starka fokus på just... strid. Det är ju liksom ett jätterenodlat strategiskt dungeonbashingrollspel, och det säger jag med massor av kärlek i rösten.

Det är naturligtvis sant, men oavsett vad spelet handlar om så bidrar det till stämningen om man dessutom får se lite bilder på handelsmän, borgar, djupa skogar eller vad som helst som inte är fokuserat på våld.

Krank, som tycker att illustrationerna funkar mycket bättre än t.ex framsidorna på 3.x-böckerna

Regalskeppet Wasa fungerade bättre än framsidorna till 3.x-böckerna!

/tobias

 

[Arfert]

Det där med ful layout, dåligt papper och bindning kan vara rejält avtändande, ja. Det är därför att jag inte äger nånting av de nya runequest-grejerna... och det var ju ändå ett av mina favoritspel en gång i tiden.

 

[Feliath]

Men... isåfall kan du ju inte spela rollspel alls? Alla rollspel har ju dåligt papper och är illa bundna, liksom de flesta böcker som ges ut nuförtiden överhuvudtaget. Och kom inte dragande med Saga nu, för jag har faktiskt sett boken, så, du vet...



/Feliath — 2/10 blir inte bättre av att de flesta ligger på 1/10

 

[Arfert]

Det finns grader i helvetet, och en del är faktiskt helt OK... De fungerar som bruksföremål i alla fall.

Men Moongoose har ju legendariskt dålig layout och bindning, även om de skärpt sig på sista tiden,i alla fall på sina Flaming Cobra produkter...

Kul att du nämnde Saga, jag ger ETT ÅRS GARANTI på bindningen där. Oldschool trådbindning av högsta kvalitet. Och det är fint bokpapper också från Munkedals pappersbruk.

 

[Robert Jonsson]

Det där är suveränt. Det gillar jag, och har använt mig av likande saker. Men det mottas inte alltid så bra av alla spelare.

Nej, det är ant. Men de som inte mottar det väl lär ju inte ta emot färdigskapade karaktärer mer väl, eller?

Jag håller med dig om att riktlinjerna hjälper till att skapa en schysst kampanj. Framförallt skapa en grupp som inte blir självutplånade med allt för olika åsikter, när berättelsen är fokuserad på att de ska arbeta tillsammans mot ett mål.

(Sedan kan det ju finnas kampanjer där självdestruktivitet är ett mål i sig, och då är det ju gott med sådant. Jag har dock spelat mycket sånt på sistone så jag tar gärna lite paus från det.)

 

[Feliath]

<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Quote:</div><div class="ubbcode-body">Det finns grader i helvetet, och en del är faktiskt helt OK... De fungerar som bruksföremål i alla fall.</div></div>
Öh... wut? Pulpmagasin fungerar fint som bruksföremål, och de är bokvärldens slask. Vad har det med något att göra? Menar vi helt olika saker med »dåligt papper«? Det verkar så, för:


<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Quote:</div><div class="ubbcode-body">Oldschool trådbindning av högsta kvalitet. Och det är fint bokpapper också från Munkedals pappersbruk.</div></div>
Eh, i normala fall skulle jag inte förutsätta att du skrev såhär för att du missuppfattade mig, men jag gör ett särskilt undantag, just for you. Alltså: har du ens SETT en bra trådbindning? Någonsin? Jag kan bara se två skäl att du skulle påstå något sådant om Saga; det ena är tölpaktig självförhävelse, och det andra är tölpaktig okunnighet.

For those just tuning in: nej, Saga är inte en välkonstruerad bok. Den är ganska dålig, faktiskt. Att den är bättre än många andra svenska rollspelsböcker är inte mer än, som du själv uttrycker det, grader i helvetet.



/Feliath — den som nämner Noir nu får purjostryk

 

[Storuggla]

Ja. Folkmängdstokigheter och fantasyvärldar där man ränner runt i arméer på flera hundra tusentals man... jistanes. Det går bara inte för mig, det är coolt med stora härar ja men sen börjar jag tänka på hur de lyckas få mat och depressionen som lär komma efter krigets slut och hela klabbet. Om en stad beskrivs som att den har 5 tusen innevånare och sedan 1000 soldater... eh, nej. Tvi.
Jag har inga problem med att ett spel är fult illustrerat, om det genomgående är vedervärdigt. Om det är blandat fula och snygga bilder retar jag mig något oerhört på det och morrar åt tanter på ica. Spel bör ha EN illustratör genomgående för att få en enhetlig linje, tack.
Sen stör det mig att alla spel behandlar tvåhandssvärden som långsamma vapen som man ska svinga som man högg ved, men detta är Herr Nils fel, han visade hur man gjorde egentligen och nu sitter det och stör mig i alla spel som har den egenheten.
Spel där rollformuläret enbart består av stridsrelaterad information med en liiiiten liten ruta gömt i ett hörn där man kan knåpa ner sin bakgrund i på tre ord i mikroskrift.... de går bort.
Och slutligen ekonomi, där spelets ekonomi med silvermynt/dollars/snigelskal/bananer helt kraschar om man läser utrustningslistorna (där en enkel bonde bär runt på femtiotalet mynt för att köpa en limpa bröd) och priserna på vapen är satta utifrån spelvärden - vilket brukar arta sig i att spjut är dyra eftersom de når långt...


Storuggla, gaaaaaahhumbugmorot

 

[Storuggla]

"Men Moongoose har ju legendariskt dålig layout och bindning, även om de skärpt sig på sista tiden,i alla fall på sina Flaming Cobra produkter..."

Ja, de slutade upp att trycka själva


Storuggla, instant improvement!

 

[Arfert]

Din åsikt om Saga får stå för dig. Första gångan jag hört nån uttala sig om Sagas inbindning och papper på det negativa sättet.

Angående bruksföremål: De ska hålla att bläddra i några år, och texten ska vara tydlig och läsbar. Pappret ska inte gulna och bli sprött (som i de gamla Pulp-magasinen).

Angående trådbindning, det gamla sättet att binda in böcker, är såklart fortfarande bäst. Du kanske tänkte på limbunden skit? Eller är du bara okunnig? Jag hoppas det handlar om ett enkelt fall av sammanblandning i ditt fall.

Angående pappersval så är det svårt att hitta bättre bokpapper på svenska marknaden, om man inte vill köra på skitdyrt lumppapper eller liknade. Eller inte vill importera Mohawk eller liknade dyra papper från utlandet.

 

[Lindenius]

1800-tal

Jag klarar inte av färdighetssystem som är

1. Obalanserade, som när det finns nurton vapenfärdigheter (svärd, kortsvärd, långsvärd, banansvärd etc) medan det endast krävs en färdighet för typ lärdom eller hovliv. En person som övat strid i fem år är garanterat lika bra på både svärd OCH banansvärd som en hovperson är bra på att klä sig rätt OCH tilltala någon artigt.

2 Anakronistiska. Med anakronistiska menar jag till exempel färdigheterna Geologi och Botanik (som är vetenskapliga grenar som uppstod på 1800-talet) i Drakar och demoner.

//erik. vill genast fixa färdighetslistorna i sådana spel

 

[Feliath]

<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Quote:</div><div class="ubbcode-body">Din åsikt om Saga får stå för dig. Första gångan jag hört nån uttala sig om Sagas inbindning och papper på det negativa sättet.</div></div>
Naturligtvis står den för mig. Och om du bara omgivit dig med sykofanter är det väl dags att någon talar sanning.


<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Quote:</div><div class="ubbcode-body">Angående trådbindning, det gamla sättet att binda in böcker, är såklart fortfarande bäst. Du kanske tänkte på limbunden skit? Eller är du bara okunnig? Jag hoppas det handlar om ett enkelt fall av sammanblandning i ditt fall.</div></div>
Okunnig kan du vara själv. Om man ser till hur du läser mina inlägg är det uppenbart att du har svårt med både det ena och det andra
Naturligtvis vet jag vad trådbindning är, och naturligtvis vet jag därför också att inte all trådbindning är lika bra. Sagas trådbindning är en rätt dålig trådbindning. Är det klarare nu, eller behöver jag gå ner på Maxboksnivå för att du ska begripa? Titta Max springa leka! Titta, bok. Bok dålig! Vad? Hur jävla svårt ska det vara egentligen?



/Feliath — your capacities impress thoroughly