Nekromanti Räcker det här som äventyr?

[Niklas73]

Vi talar om korta rollspel - låt mig tala om korta äventyr.

Jag orkar inte nog inte med äventyr som ska pluggas och läsas - jag är för gammal och har nog med plugg och läsning ändå. Det här är precis lagom och sådana äventyr jag funderar på att släppa till SC till en början. Frågan är - kommer det att räcka?

Kort äventyr!

 

[solvebring]

Det är svårt att svara på rent objektivt. För mig räcker det, och om inte annat kan jag själva lätt dryga ut det på egen hand – speciellt när det gäller ett så avslappnat spel som Fantasy!. Sedan handlar det ju om förmåga att improvisera allt sådant som inte är skrivet. Själv har jag inget emot det. Mina egna äventyr brukar trots allt bestå av några stödord och ett par lösryckta rader, eller en karta, om ens det.

 

[Recca]

Inte om äventyret sammanfattas med rumsbeskrivningar. Om man däremot kan sammanfatta en spännande historia på två sidor så kan det duga. Men kartor och rumsbeskrivningar? Urk.

 

[DeBracy]

Frågan är - kommer det att räcka?

Räcka för vad? För att skapa intresse för spelet? För att folk lätt ska kunna testa spelet? För att hålla folk igång när de väl börjat spela?

Jag har tyckt det varit roligt att det kommit enbladsäventyr till Fantasy!, men jag har inte blivit mer sugen på spelet eller sugen på att spela äventyren. Det handlar inte ett dugg om hur många sidor äventyren är på (kort är bra i min bok) utan handlar om hur de är utformade (jag hade velat se något mer platsbaserat med mindre handling och absolut utan nåt slags färdigt slut för att jag skulle bli intresserad).

 

[Vitulv]

Inte om äventyret sammanfattas med rumsbeskrivningar. Om man däremot kan sammanfatta en spännande historia på två sidor så kan det duga. Men kartor och rumsbeskrivningar? Urk.

Jag förstår inte nu. Äventyret sammanfattas väl inte med kartor och rumsbeskrivningar?

 

[Jarl]

Inte om äventyret sammanfattas med rumsbeskrivningar. Om man däremot kan sammanfatta en spännande historia på två sidor så kan det duga. Men kartor och rumsbeskrivningar? Urk.

Att utforska kartan är ju äventyret.

 

[Recca]

Till Vildulv och Jarl:

Kartorna är säkert charmiga att utforska och så vidare men om jag utgår från min egen smak så tycker jag det är lite urk att mata in rumsbeskrivningar och kartor på de där två sidorna när man istället kan bygga en story med den platsen - förutsatt att syftet var att man skulle hålla sig på två sidor, vilket jag uppfattade det som. Kartor är sällan viktiga i min mening men tycker man att situationen kräver en karta, och ja, I've been there too, är de oerhört enkla (alltså bisarro-lätta) att improvisera. 1x ritblock (rutat papper är bra), 1x penna. Done.

Nu inser jag ju att det här kokar ner i att det handlar om olika smak och att just det här beskrivna äventyret handlar om ett rollspel med old-school-vibbar som ska ha kartor för att det är old-school. See, I respect you guys.

Men personligen skulle jag önska att de två sidorna användes till story istället.

 

[Vitulv]

Till Vildulv

Vildulv? Fett!

Kartor är sällan viktiga i min mening men tycker man att situationen kräver en karta, och ja, I've been there too, är de oerhört enkla (alltså bisarro-lätta) att improvisera. 1x ritblock (rutat papper är bra), 1x penna. Done.

Alla är ju olika, men jag tycker det är skitsvårt att improvisera bra dungeons. Det tenderar att bara bli ett gäng rätt tråkiga rum, med tråkigt innehåll som fogas samman av tråkiga korridorer.

Dungeons är i mitt tycke bland det svåraste som finns att skapa. Visst, något enstaka rum går ibland att få till så att det blir coolt, men ett helt komplex? Jag tycker att det är knepigt även om jag sitter i lugn och ro och planerar i förväg - än svårare att improvisera på studs.

 

[Jarl]

Till Vildulv

Vildulv? Fett!

Byt. Nick. Nu.

 

[Recca]

Till Vildulv

Vildulv? Fett!

Kartor är sällan viktiga i min mening men tycker man att situationen kräver en karta, och ja, I've been there too, är de oerhört enkla (alltså bisarro-lätta) att improvisera. 1x ritblock (rutat papper är bra), 1x penna. Done.

Alla är ju olika, men jag tycker det är skitsvårt att improvisera bra dungeons. Det tenderar att bara bli ett gäng rätt tråkiga rum, med tråkigt innehåll som fogas samman av tråkiga korridorer.

Dungeons är i mitt tycke bland det svåraste som finns att skapa. Visst, något enstaka rum går ibland att få till så att det blir coolt, men ett helt komplex? Jag tycker att det är knepigt även om jag sitter i lugn och ro och planerar i förväg - än svårare att improvisera på studs.

Jag tror vi har olika fokus... För mig är det viktigt att alla får en bild av miljön i huvudet och då brukar beskrivningar vara mer viktiga än att man kan se rummen i skala uppifrån. "Skalenliga" kartor kan jag använda ibland när jag känner att jag måste försöka placera ut badguys, SLP och RP på ett sätt som får alla att vara överens. Det är ju ett sånt tillfälle då det kan vara viktigt att alla har någorlunda gemensam vision för miljön.

 

[Caligo]

Till Vildulv och Jarl:

Kartorna är säkert charmiga att utforska och så vidare men om jag utgår från min egen smak så tycker jag det är lite urk att mata in rumsbeskrivningar och kartor på de där två sidorna när man istället kan bygga en story med den platsen - förutsatt att syftet var att man skulle hålla sig på två sidor, vilket jag uppfattade det som. Kartor är sällan viktiga i min mening men tycker man att situationen kräver en karta, och ja, I've been there too, är de oerhört enkla (alltså bisarro-lätta) att improvisera. 1x ritblock (rutat papper är bra), 1x penna. Done.

Nu inser jag ju att det här kokar ner i att det handlar om olika smak och att just det här beskrivna äventyret handlar om ett rollspel med old-school-vibbar som ska ha kartor för att det är old-school. See, I respect you guys.

Men personligen skulle jag önska att de två sidorna användes till story istället.

Grejen är att en enkel karta med korta beskrivningar kan användas som grund för att improvisera fram en lite köttigare handling och bakgrundshistoria. Ett exempel: "I det sydöstra hörnet ligger ett lik av en relativt nyss avliden ung man. Bredvid liket ligger en säck med potatis och en blodig kniv."
Detta ihop med andra saker i närheten kan användas för att väva ihop en tänkt handling/bakgrund som hade tagit mycket mer plats att beskriva i en ren textmassa.

 

[Recca]

Grejen är att en enkel karta med korta beskrivningar kan användas som grund för att improvisera fram en lite köttigare handling och bakgrundshistoria. Ett exempel: "I det sydöstra hörnet ligger ett lik av en relativt nyss avliden ung man. Bredvid liket ligger en säck med potatis och en blodig kniv."
Detta ihop med andra saker i närheten kan användas för att väva ihop en tänkt handling/bakgrund som hade tagit mycket mer plats att beskriva i en ren textmassa.

Fast om vi ändå ska improvisera så förstår jag inte vad vi ska ha kartan till. Den har ju faktiskt ingen poäng i ditt exempel.

 

[Save]

Underbart med improvisation

Ibland, möjligtvis inte i aktuellt äventyr, kanske det går att ha med en karta bara för kartans skull på samma sätt som att det går att ha med tärningar i ett rollspel bara för att det är coolt med tärningar.

 

[Vitulv]

Till Vildulv

Vildulv? Fett!

Kartor är sällan viktiga i min mening men tycker man att situationen kräver en karta, och ja, I've been there too, är de oerhört enkla (alltså bisarro-lätta) att improvisera. 1x ritblock (rutat papper är bra), 1x penna. Done.

Alla är ju olika, men jag tycker det är skitsvårt att improvisera bra dungeons. Det tenderar att bara bli ett gäng rätt tråkiga rum, med tråkigt innehåll som fogas samman av tråkiga korridorer.

Dungeons är i mitt tycke bland det svåraste som finns att skapa. Visst, något enstaka rum går ibland att få till så att det blir coolt, men ett helt komplex? Jag tycker att det är knepigt även om jag sitter i lugn och ro och planerar i förväg - än svårare att improvisera på studs.

Jag tror vi har olika fokus... För mig är det viktigt att alla får en bild av miljön i huvudet och då brukar beskrivningar vara mer viktiga än att man kan se rummen i skala uppifrån. "Skalenliga" kartor kan jag använda ibland när jag känner att jag måste försöka placera ut badguys, SLP och RP på ett sätt som får alla att vara överens. Det är ju ett sånt tillfälle då det kan vara viktigt att alla har någorlunda gemensam vision för miljön.

Jag tycket att en bild ofta säger mer än tusen ord i detta fall, dvs att en karta ofta sparar utrymme i ett äventyr. Dessutom går det snabbare att fatta en snabb kartbild än en beskriving på hundra ord. Det bästa är såklart en kartbild med en kort beskrivning i text, precis som i det aktuella äventyret!

Men så är jag en visuell människa.

 

[Ram]

Det är bra och funkar i mitt tycke helt ok även om just detta exempel inte får mig att gå igång.

Men räcka... Asså, det är ju en tvåbladare och den får därmed ungefär en tvåbladares djup. Min ungefärliga favvolängd på ett litet scenario ligger kanske på säg 10-16 sidor med vad det innebär av ökad möjlig komplexitet och/eller djup.

Så.. Räcka i vilken mening?

 

[krank]

Kort äventyr!

Väldigt bra, skulle jag säga, förutsatt att det man vill ha är en dungeon.

Vill man inte ha en dungeon behöver man nog använda utrymmet annorlunda. Men det känns ganska självklart.

Om du skulle vilja läsa det exempeläventyr jag själv snickrade ihop till mitt More than Human kan jag visa det. Det finns i en post här nånstans... och är inte heller sådär jättelångt eller fläskigt.

 

[Recca]

Jag tycket att en bild ofta säger mer än tusen ord i detta fall, dvs att en karta ofta sparar utrymme i ett äventyr. Dessutom går det snabbare att fatta en snabb kartbild än en beskriving på hundra ord. Det bästa är såklart en kartbild med en kort beskrivning i text, precis som i det aktuella äventyret!

Men så är jag en visuell människa.

Jag tycker att det är skillnad mellan ett fotografi/konstverk och ett litet svartvitt tvådimensionellt torn med våningsplan utmärkta med detaljer som åt vilket håll dörren öppnas... 1000 ord... Tveksamt. Men ok.

Det kanske beror på att du är mer "visuell" än mig. Eller så beror det på att vi har olika fetisher när det gäller rollspel.

 

[Vitulv]

1000 ord... Tveksamt. Men ok.

Det är ett talesätt, tjabo

Det kanske beror på att du är mer "visuell" än mig. Eller så beror det på att vi har olika fetisher när det gäller rollspel.

Ja alltså, ditt "Urk" verkar handla mer om att du inte gillar klassiska dungeons än något annat. Då tycker jag inte att du riktigt följer diskussionens premisser. Vi får väl anta att frågan var menad som "räcker det här (det länkade äventyret) som ett äventyr till ett rollspel som går ut på att tröska dungeons, old-school style".

Och det tycker åtminstone jag. För mig skulle det räcka alldeles utmärkt.

 

[Save]

Jag tror att ni angriper frågan i tråden på ett felaktigt sätt.

Spoiler

Allt jag skriver som kan på ytan uppfattas som att någons idéer eller tankar minskar, är endast min tillämpning av forumregeln som säger att det är ok att "angripa idéer och argument". Det skulle inte bli en diskussion annars, vilket är för väl eftersom detta är ett diskussionsforum. Det är alltså min mening att föra en god diskussion.
Smileys ska tolkas i enlighet med de beskrivningar som finns, med undantag av blinkningen ("wink") som ska tolkas som att jag har glimten i ögat och förstärker att jag inte har för avsikt att såra.

Räcka verkar i sammanhanget ha betydelsen "vara tillräcklig". Jag tror alltså att tråden handlar om att efterfråga personliga värderingar om äventyret är tillräckligt som ett äventyr för den som väljer att tycka något. Det eller att tråden handlar om frågan huruvida äventyret uppfyller förutsättningarna för att kallas äventyr.

Med det sagt tror jag att det kan kallas för äventyr.

 

[Magnus Seter]

För mig räcker det som äventyr. Jag speleder just nu Kingmaker, och känner att jag håller på att ruttna ur på Paizos snackiga, ordstinna stil.

Med det sagt finans det inte ett enda idealt format, utan många olika, varav enbladsformatet är ett utmärkt format, särskilt till OSG-spel. Traveller hade nått liknande med enkla äventyrskrokar, så det finns ju inget som säger att det inte skulle funka i sci-fi också.

Jag tycker att det funkar för mig som äventyr. Och så var just denna väldigt snygg också.

/m