Nekromanti Råd om minikampanj

[Ackerfors]

Hejsan!

Vi är ett gäng oerfarna spelare som någon gång i en avlägsen framtid skulle vilja prova på det här nya Dungeons and Dragons som vi hört så mycket om. Vi har dock ingen lust att ge oss in i några längre kampanjer och det är här ni kommer in i bilden.

Först och främst - vilken level bör vi spela på för att känna som mest på spelet? Rollpersonerna bör inte vara supermäktiga men gärna ha en del fula tricks i bakfickan.

Finns det något äventyr som är bra, lättförberett och som går att spela på ett par kvällar? Det får gärna vara gratis eller snudd på gratis också.

 

[Dante]

Kom till Stockholms spelkonvent och lira Dungeon of Doom II så ska ni få se på kort kampanj.

 

[Big Marco]

Först och främst - vilken level bör vi spela på för att känna som mest på spelet? Rollpersonerna bör inte vara supermäktiga men gärna ha en del fula tricks i bakfickan.

Jag säger - level 1. För numera är D&D kul redan från start. Man har alltid saker att göra.

 

[Eksem]

På internet finns det, antagligen bara olagligt, det introäventyr som spelades på Game Day: Into the Shadowhaunt. Den borde vara en kväll lång.

 

[Ackerfors]

"Jag säger - level 1. För numera är D&D kul redan från start. Man har alltid saker att göra."

Oj, så var det ju verkligen inte i tidigare versioner. Hur är optningsmöjligheterna och handlings-/rollpersonsskaparalternativen? Får man verkligen en känsla av nya D&D om man spelar på första nivån? Det är definitivt ett alternativ (mindre arbete = bra (vi är bortskämda med spel utan förberedelse som spelleder sig själva)) om det är så att upplevelsen är i princip densamma oavsett nivå.

 

[Snow]

Antalet krafter ökar långsamt från level 1. Vid level 30 har man rätt många. Jag skulle säga att en nybörjare bör börja på level 1, eftersom det annars kan bli för mycket att välja på. Det är definitivt inte trivialt även om man börjar från början. Dessutom tycker jag det känns som om man är en hjälte direkt från början, man är ingen tönt som kommer att bli en hjält om X antal levlar.

Om det kommer ett neverwinter nights 3 så kommer det nog inte börja med att man levelar ett par gånger.

Från wizards hemsida tror jag att man kan ladda färdiga rollpersoner. Där är allt färdiguträknat. Är man helt obekant med systemet är det klurigt att förstå exakt vilka konsekvenser ens val får. Då kan det vara trevligt när någon annan tänkt åt en.

 

[Eksem]

Jag har förstås bara spelat på två nivåer, så hur spelet faktiskt blir senare är svårt att veta för mig. Verkar vara ganska lika på papperet i alla fall.

Optningsmöjligheterna och rollpersonskaparalternativen är färre än förut, däremot är handlingsalternativen förbättrade nåt så oerhört. Spelet bygger på Powers, där man har tre typer av powers, sådana man kan använda jämt, sådana som man måste vila fem minuter för att använda igen, och sådana man måste sova för att använda igen (At-will, Encounter och Daily, respektive). På första nivån har man 2-3 At-will, 1-2 Encounter och 1 Daily (lite varierande beroende på klass och ras). Utöver detta finns fortfarande saker som Bull Rush, Charge och Grab kvar. Utöver detta finns också en tabell för svårigheter och skadenivåer för improviserade actions (äntligen!) som innebär att valmöjligheterna är, tja, bara begränsade av dina spelares fantasi.

Monstren är gjorda på exceptionbas, vilket innebär att alla monster fungerar ganska olika. Även det bidrar till en varierad upplevelse. Ihop med reglerna för minions (bara 1 HP) och att alla monster faktiskt ger en utmaning (man får stryk av Kobolds!)
innebär att spelet skulle kunna stanna på level 1 i säkert 10 spelmöten utan att man tröttnade och ville prova nåt nytt (så länge spelledaren använder sig klokt av terräng och terrängreglerna).

 

[Arfert]

Skaffa Keep on the Shadowfell, och börja spela. Då ingår även regler för att komma igång, man behöver inte ens grundböckerna (även om man VILL ha dem, såklart).

Annars innehåller DMG ett introäventyr och en kampanj"värld" (samma som används i Keep on the Shadowfell)

Och givetvis ska ni börja på första nivån! Se övriga svar i tråden. En av nya D&Ds styrkor är just att låglevel-äventyr är mer varierande, och att karaktärerna kan göra mer saker.

 

[Rising]

Precis som andra har sagt så är D&D nu för tiden intressant att spela redan på level 1, oavsett val av klass. Vill ni känna på lite optningsutmaningar också så är det level 4 ni ska börja på.

"Varför just fyra?" undrar du. Jo, för att från och med level fyra så öppnar sig de intressanta multiklassalternativen. Man har inte riktigt smakat på 4E's nya multiklassregler förrän man har nått level 4.

"Ska man inte börja på en ännu högre level, då?" kanske du undrar. Svaret är Nej. Du förstår; från level fyra så måste man upp ganska många levlar innan nästa viktiga trappsteg kommer, så det räcker nog med att stanna där. Dessutom är risken stor att ni blir helt överrumplade av alla möjligheter och resurser som ställs vid ert förfogande om ni börjar på en högre nivå än så.

Jag kan tyvärr inte rekommendera något bra äventyr för lvl 4-rollpersoner.

 

[Ackerfors]

"Precis som andra har sagt så är D&D nu för tiden intressant att spela redan på level 1, oavsett val av klass. Vill ni känna på lite optningsutmaningar också så är det level 4 ni ska börja på."

Det lutar åt att det blir level 1, beroende på hur bra (efter den godtyckliga skalan "Martin gillar") Into the Shadowhaunt visar sig vara.

Min tanke när vi började diskutera att spela var just level 4, helt baserat på mina erfarenheter av när D&D3 börjar bli intressant. I och med att vi är 3+spelledare så vet jag inte om multiclassing är så intressant. En striker, en leader och en defender känns rätt optimalt för oss, även utan multiclass.

"Jag kan tyvärr inte rekommendera något bra äventyr för lvl 4-rollpersoner."

Men det kanske det finns någon annan som kan? *hint hint nudge nudge*

 

[Dimfrost]

Optning är i och för sig kul, och det gör att level 4 låter lite lockande. Men men, man har ju några val att göra redan på level 1 också.

 

[Hellzon]

Hojt. Hörde något om level 1, så jag kikade igenom gratisnumren av Dungeon. Nu finns det ju tydligen bara ett äventyr på level 1 i Dungeon (lite udda) och det är Rescue at Rivenroar i Dungeon 156. Kanske lite långt, räknar man med 4 slagsmål per kväll (normalt hemma i Värmland) så kan man nog sitta med RaR i ett par fyra spelmöten.

Expedition to the Feywild är gullig också, men kanske lite kort (ni tar nog den på en kväll).

"Jag kan tyvärr inte rekommendera något bra äventyr för lvl 4-rollpersoner."

Men det kanske det finns någon annan som kan? *hint hint nudge nudge*

Skulle vara Siege of Bordrin's Watch (L3) eller Heathen (L4) då.

 

[Rising]

I och med att vi är 3+spelledare så vet jag inte om multiclassing är så intressant.

Hur resonerar du då? I min mening låter det nämligen som utmärkta förutsättningar för multiklassning.

 

[Ackerfors]

"Hur resonerar du då? I min mening låter det nämligen som utmärkta förutsättningar för multiklassning."

Givet att vi är level 1 eller level 4 och därför är begränsade i rollpersonsskapandet, givet att jag inte vet hur multiclassing fungerar ( ) och givet att det finns tre bra typer av karaktärer som ska passa bra i grupp (controller är den vi hoppar över).

 

[Dante]

[…] givet att det finns tre bra typer av karaktärer som ska passa bra i grupp (controller är den vi hoppar över).

Just därför bör er defender (om han eller hon inte är en dragonborn) multiclassa som wizard och då få en area-attack varje encounter. Vips har ni en defender/controller som är bra på att slå ut minions i grupp.

 

[Eksem]

Kan man inte ha en Dragonborn som Defender bara?

EDIT: Och Clericen har ju också en minion-killer, som jag glömt vad den heter. Man får ta den på level 1.

 

[CapnZapp]

D&D-karaktärer börjar som hjältiga och stryktåliga redan på level 1, så jag instämmer i tidigare given rekommendation.

Allt optningssnack som förutsätter att man får möta massor av 1-hp motståndare och därför "behöver" svaga men utbredda attacker gör mig däremot nervös och allergisk.

 

[Dante]

Allt optningssnack som förutsätter att man får möta massor av 1-hp motståndare och därför "behöver" svaga men utbredda attacker gör mig däremot nervös och allergisk.

Area-attacker är bra mot annat än minons också.

En fighter med area-attack markar (och får därmed fighter’s challenge på) en hel drös motståndare samtidigt.

Dessutom är det ju aldrig direkt dåligt att kunna skada/försvaga/på annat sätt påverka flera motståndare samtidigt.

 

[Rising]

Att låta defendern multiklassa som wizard är nog inte så bra. Att ha en tactical warlord som leader och multiklassa den som wizard är däremot finemang.

 

[Dante]

Bah, hela internet är fullt av fighter/wizard-builds. En miljon nördar kan inte ha fel.