chrull
Stockholm Kartell
- Joined
- 17 May 2000
- Messages
- 8,421
Okej. som ni bör veta så är Stockholms Internationella Filmfestival i full gång igen. Och precis som förra året tänkte jag rapportera lite om de filmer jag ser. Vilket egentligen är alldeles för få, men men.
Izo
Tyvärr. Jag litade på Miike. Och när Kitano är med i en av hans rullar så måste det ju bli bra. Trodde jag.
Filmen är ganska intressant, men alldeles för meningslöst surrealistisk för min smak. Och min smak brukar i sånna här fall sträcka sig lite längre än gemena man, antar jag.
Bilder på blommor blandas med scener där samurajen hugger ihjäl person efter person. Så fort det blir känslosamt dyker det upp en kille i kostym och hatt som sitter och sjunger falskt och spelar på en gitarr. Och scenerna med honom är ibland 5 minuter, där ingenting annat händer.
På det läggs hög efter hög av samhällskritik ihop med filosofiska frågor om vilka vi är och vadfan vi håller på med egentligen. Kommentarer som att Demokrati bara är en masshallucination och att en nation bara är resultatet av människans inbyggda förmåga att skapa löjliga grupperingar var egentligen det enda jag gillade med filmen.
Och även om det jag beskriver LÅTER rätt intressant så faller filmen platt. Den suger.
<table width="80%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" align="center"><tr><td bgcolor="svart">/images/hr.gif</td></tr></table>
Appleseed
Jag vet inte vad jag ska säga om filmen egentligen. Jag har ju inte sett den förra filmen och kan inte jämföra dem. Men för er som är nya inför appleseed så handlar det alltså om en tjej och hennes ex till kaninrobot. Fast ändå inte. Den är tuff med mycket action, mycket stora robotar och snyggt regisserad. Shinji Aramaki såg ut ungefär som man kan förvänta sig från en Animeregissör. Han var japan alltså.
Jag gillar den här filmen. Men den gjorde inget egentligt intryck på mig. Så tja. Se den om du inte har nått bättre för dig. Eller om du VERKLIGEN gillar kaninrobotar.
<table width="80%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" align="center"><tr><td bgcolor="svart">/images/hr.gif</td></tr></table>
Sen blir det mer anime, samhällskritik och socialrealism. Kanske också en och annan ukroni och en storfilm från hollywood.
chrull
Izo
Oförglömligt dålig.Japan 2004 128 min engelsk text
När samurajkrigaren Izo mördas fylls hans själ av hämndbegär och kan inte få ro förrän han reinkarneras som en demon i människogestalt vars blodstörst inte känner några gränser ? han färdas genom tid, rum och logik för att slakta högt och lågt, och till sist befinner sig självaste Kejsaren i farozonen. Den japanske kultregissörens nya film rekommenderas inte för de med svaga nerver men till dem som står ut med den stilistisk-existentiella masslakten utlovas en oförglömlig filmupplevelse.
Regissör: Takashi Miike
Skådespelare:
Sektion: Asian Images
Tyvärr. Jag litade på Miike. Och när Kitano är med i en av hans rullar så måste det ju bli bra. Trodde jag.
Filmen är ganska intressant, men alldeles för meningslöst surrealistisk för min smak. Och min smak brukar i sånna här fall sträcka sig lite längre än gemena man, antar jag.
Bilder på blommor blandas med scener där samurajen hugger ihjäl person efter person. Så fort det blir känslosamt dyker det upp en kille i kostym och hatt som sitter och sjunger falskt och spelar på en gitarr. Och scenerna med honom är ibland 5 minuter, där ingenting annat händer.
På det läggs hög efter hög av samhällskritik ihop med filosofiska frågor om vilka vi är och vadfan vi håller på med egentligen. Kommentarer som att Demokrati bara är en masshallucination och att en nation bara är resultatet av människans inbyggda förmåga att skapa löjliga grupperingar var egentligen det enda jag gillade med filmen.
Och även om det jag beskriver LÅTER rätt intressant så faller filmen platt. Den suger.
<table width="80%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" align="center"><tr><td bgcolor="svart">/images/hr.gif</td></tr></table>
Appleseed
Det här är alltså inte video-versionen från 1988. Det här är dataanimerat och snyggt. Och bra.Japan 2004 92 min engelsk text
År 2131 måste de sista människorna ta strid mot bioroider - en armé av människoliknande maskiner, som en gång skapades för att tjäna mänskligheten. Anime-veteranen Aramaki överför den populära manga-serien till dataanimerad film och inbjuder till en visuellt bländande science-fictionhistoria med fantastiska actionscener, ett oemotståndligt technosoundtrack och en suggestiv intrig som samtidigt höjer ett varnande finger för planetens framtid. Kort sagt: en film som måste avnjutas på bio. (Nordisk premiär)
Träffa regissören Shinji Aramaki i ett Face2Face efter visningen den 20 november. Moderator: Zimeon Lundström, animeexpert, ordförande i Mangakai
Regissör: Shinji Aramaki
Skådespelare: Ai Kobayashi, Jûrôta Kosugi, Yuki Matsuoka, Asumi Miwa
Sektion: Spotlight: Japanese Anime
Jag vet inte vad jag ska säga om filmen egentligen. Jag har ju inte sett den förra filmen och kan inte jämföra dem. Men för er som är nya inför appleseed så handlar det alltså om en tjej och hennes ex till kaninrobot. Fast ändå inte. Den är tuff med mycket action, mycket stora robotar och snyggt regisserad. Shinji Aramaki såg ut ungefär som man kan förvänta sig från en Animeregissör. Han var japan alltså.
Jag gillar den här filmen. Men den gjorde inget egentligt intryck på mig. Så tja. Se den om du inte har nått bättre för dig. Eller om du VERKLIGEN gillar kaninrobotar.
<table width="80%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" align="center"><tr><td bgcolor="svart">/images/hr.gif</td></tr></table>
Sen blir det mer anime, samhällskritik och socialrealism. Kanske också en och annan ukroni och en storfilm från hollywood.
chrull