Nekromanti ["Recension"] Coriolis - mörkret mellan stjärnorna

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,186
Location
Rissne
Jag har just läst igenom de två böcker som bildar själva textinnehållet i Fria Ligans Coriolis-box. Det här är mina intryck - kalla dem en recension om ni vill.

Jag tycker om pärmarna. "Hardcover". Det känns seriöst och påkostat. Däremot känns pappret i böckerna lite... tunnt. Jag får hela tiden intrycket när jag bläddrar att färgen ska lossna och sätta sig på mina fingrar istället. Det händer såklart inte, men ändå.

Illustrationerna är hemskt fina, men många saker jag undrar hur de ser ut syns aldrig på bild. Och många av de saker som syns på bild undrade jag inte hur de såg ut. Jag menar inte att alla bilder i en rollspelsbok ska vara illustrerande, eller att allt måste förklaras, men här kände jag nog att jag gärna sett fler... illustrerande illustrationer.

Framför allt saknade jag nog kartor. Jag hade ofta svårt att föreställa mig hur saker och ting var placerade jämfört med varandra.
Spelvärlden är ett myllrande gytter som har en stor portion charm. Det här är ungefär samma spelvärld som jag blev förälskad i när jag läste Järnringens ursprungliga version. Jag tycker verkligen om anslaget av "tusen och en natt" och arabisk kultur, även om det ofta betyder att jag blir helt och hållet vilse i många av världsbeskrivningarna pga för många ovana namn på personer, platser och företeelser. Jag tycker om inslaget av mystik väldigt mycket också.

Det här spelet har väldigt mycket, ganska plottrig spelvärldsinformation. Personer, platser, organisationer och så vidare. Det här är en trevlig kontrast mot spelets första utgåva, som ju mest var ett regelsystem med en väldigt mager spelvärldspresentation (som, vad jag förstått, var tänkt att fyllas ut i senare moduler). Nackdelen är att det blir svårt att hålla något slags helhetsbild i huvudet - jag blev ganska överväldigad.

Jag är, som jag gjort tydligt tidigare, inget stort fan av Fria Ligans system med "lyckade sexor". Men jag förstår att regelsystemet inte är skrivet för mig, utan för människor som prioriterar "spänning och drama" och därmed kanske gillar misslyckanden och "knappa lyckanden" mer än när man faktiskt lyckas. Jag har aldrig riktigt lyckats komma in i detta mindset för egen del, så för mig blir system med den sortens mekaniker och fokus inte så roliga.

Det är också ett ganska speligt system på sina håll, där SL får poäng att spendera "mot" rollpersonerna. Det tycker jag är ganska bra gjort här, eftersom mekanikerna vad jag kan se inte behöver vara det minsta uttalade - jag avskyr ju att prata mekanik och poäng kring spelbordet, och de här mekanikerna verkar kunna döljas ganska bra. De kan därmed, tänker jag, fungera mer som ett verktyg än ett hinder.

Jag är inte helt säker på om jag kom överens med den ordning reglerna presenterades på. Några gånger fick jag intrycket att jag skulle behöva bläddra framåt för att förstå vad jag läste, och det är aldrig bra (tycker jag). Men det är absolut möjligt att mitt intryck där var felaktigt. Det var ett tag sedan jag började den här genomläsningen, och jag började med reglerna, så de är den del som är svagast i minnet...

Systemet är på det hela taget lite för krångligt för att jag ska vara helt bekväm med det, men det är samtidigt betydligt enklare än, skulle jag säga, de flesta jag läst.


Spelets största nackdel är språket. Det hade mått bra av några vändor extra korr, gärna av några extra elaka och kunniga korrläsare. Texten är fylld av en hel del märkliga oidiomatiska uttryck, märkliga syftningar och (vad jag uppfattar som) felaktigt använda fraser. Det är möjligt att det här är ett medvetet grepp och att det ska ge en känsla av att spelet utspelar sig någonstans där svenska inte är huvudspråket, men för mig blev det mest svårläst. Jag vet också att jag flera gånger blev osäker på hur något egentligen funkade eller såg ut, enbart för att texten var otydlig på ett sätt som jag inte upplevde var meningen. Ibland fick jag intrycket av en nästan lite Riotminsk tendens att vilja använda ett mer komplicerat eller målande språk än författaren egentligen behärskar.

Jag var ju en kickstarter-backer, men jag minns inte riktigt hur korrandet funkade. Fick vi förhandstitts-PDF:er? Jag har aldrig pallat att korrläsa i layoutade PDF:er, så om det var så, så vet jag varför jag aldrig deltog och letade fel själv. Om det nu ens var så att vi fick vara med, jag minns inte. Mitt minne är i vanlig ordning helt trasigt och opålitligt.


Spelledarkapitlet är ganska typiskt för tradspel. Som de flesta sådana spel är det fullt av uppmaningar om vad man ska göra som SL, men ytterst lite matnyttiga instruktyioner för HUR man ska göra. Och givetvis ingen riktig äventyrsgenerator; det är en sån där grej jag tycker att alla spel ska ha men som nästan inga spel faktiskt har. Kanske är det därmed orättvist att påpeka det varje gång man läser ett spel som saknar det. Jag har jättesvårt att bygga äventyr, och den sortens "öppna äventyrsplatser" som ges i slutet av Horisonten-boken ger mig ingenting. Hade jag bara läst de här grundböckerna så hade jag fortfarande inte haft en endaste aning om hur man bygger ett Coriolis-äventyr. Jag skulle vilja läsa fler och räkna ut hur ett typiskt äventyr ser ut, för att kanske bygga en egen äventyrsgenerator... Men å andra sidan hoppas jag ju på att få spela det här spelet en vacker dag och då är det ju lite dumt att läsa en massa köpe-äventyr. Spelleda det lär jag ju varken orka eller ha tid till. Framför allt inte i och med att jag som sagt inte fattar hur man bygger äventyr till det.


Det är väl mitt slutomdöme - jag ger inget betyg, men jag vill verkligen spela det här. Som spelare. Om det betyder att jag får stå ut med att bara lyckas på sexor så är jag OK med det. Det här är en spelvärld jag verkligen, verkligen vill utforska. Av de spel jag har i min hylla så ligger Coriolis på typ top 5 när det gäller just "vill spela".
 

kwarnberg

Swordsman
Joined
8 Jul 2015
Messages
775
Innan jag spelade Coriolis trodde jag att det skulle bli ett av mina nya favoritspel. Så blev det inte. Jag har testat att både spelleda det (ca 15 spelmöten, plus en omgång på Gothcon) och spela (en kampanj och ett oneshot), och föredrar helt klart att vara spelare framför SL. Världen vilar tungt på att SL själv måste skapa mycket för att världens ska fungera alls. Världen känns... ofärdig. Och jag känner mig låst snarare än inspirerad av att de hintar till saker som sedan inte går att läsa mer om. Nu hade jag turen att ha Moa som SL när vi spelade, och hon är grym på att inspireras och bygga vidare på den sortens världsbeskrivningar. Så jag gillar Tredje Horisonten när jag spelar i Moas version av den, men jag klarar inte av spelvärlden när jag själv ska hantera den. Det känns som en värld där de slänger ut ett gäng idéer med syftet att spelledaren själv ska fylla ut den, men det sägs inte explicit och ges inga verktyg för att göra det. Så i stället känns spelvärlden mer som en betaversion än något färdigt. Tycker jag, då.

Som du säger skulle böckerna må bra av några vändor extra korr, inte minst för att kontrollera att sidhänvisningar stämmer och kolla så att informationen och beskrivningarna är konsekventa. Och jag hade nog hellre sett att de djupdykt på några få ställen snarare än ger lite information om mängder av platser.

Gällande regelsystemet har jag inte mycket till övers för Fria Ligans spelmotor längre. Jag tycker den fungerar bra i Mutant: År Noll som den är byggd för och Ur Varselklotet där den är såpass avskalad att den inte går sönder. I alla andra spel där jag testat den tycker jag den fallerar (inklusive Mutant-kampanjer såsom Genlab Alfa) och blir mer trasig ju fler delsystem som läggs till.

Överlag tycker jag Coriolis är bättre som koncept än genomförande, men jag önskar jag hade gillat det mer.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,186
Location
Rissne
Guran89;n304909 said:
Som du säger skulle böckerna må bra av några vändor extra korr, inte minst för att kontrollera att sidhänvisningar stämmer och kolla så att informationen och beskrivningarna är konsekventa. Och jag hade nog hellre sett att de djupdykt på några få ställen snarare än ger lite information om mängder av platser.
Ja. Samtidigt verkar det som att Fria Ligan sannolikt då skulle fylla dessa platser med fler personer med udda namn och agendor. De verkar ju skriva för sådana rollspelare som gillar och går igång på sånt. Kanske funkar det bättre om man har agenda-drivna spelare som mest vill kunna dyka upp och ställa till det på något ställe, där deras agendor krockar med andras? Jag funkar inte riktigt så, själv.

Jag hade exakt samma problem när jag läste Symbarum, och texten envisades med att lägga sida efter sida på att beskriva människobyn och alla dess aktörer och organisationer... När det som lockade mig till spelet i första hand var den mystiska, mäktiga skogen och de balla ruinerna däri. Jag kunde inte bry mig mindre om några människobarbarer, liksom.

Guran89;n304909 said:
Överlag tycker jag Coriolis är bättre som koncept än genomförande, men jag önskar jag hade gillat det mer.
Jag också, men jag skulle ändå gärna spela det - till exempel vill jag gärna spelledas i den officiella kampanjen, Ikonernas Nåd.
 
Joined
22 Sep 2011
Messages
1,451
Location
Malmö
Jag hade också svårt med att få grepp om spelvärld och regler tills jag spelledde "Emisarien som försvann". Där fick man en massa info om Kua och Coriolis. Mekaniken med mörkerpoäng fungerade hyfsat vid bordet, men i plan tog den lite väl stor plats. Reglerna i sig är lite röriga och vissa saker blir lite konstiga, precis som Krank beskriver blir det lite väl svårt att lyckas i bland.

Sen är det som vanligt lite krångligt med stridssystem där man har en massa manövrar, eftersom det ofta blir svårt för spelarna att hålla koll på vad de kan göra egentligen. Jag skrev ut en fusklapp med handlingar till alla spelare efter ett tag vilket snabbade upp alla strider.
 

CapnZapp

Myrmidon
Joined
3 Apr 2008
Messages
4,015
krank;n304897 said:
Jag har just läst igenom de två böcker som bildar själva textinnehållet i Fria Ligans Coriolis-box. Det här är mina intryck - kalla dem en recension om ni vill.

Jag tycker om pärmarna.
Ayup - definitivt en recension, Krank.
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,949
Location
Uppsala
Först och främst vill jag säga: bra recension krank! Utförligt utan att bli detaljerat.

Sen vill jag varna för rant, för jag har något av ett love/hate-förhållande till Coriolis.

Har spellett ett kampanjförsök och en faktisk (fortfarande pågående) kampanj i Coriolis. Jag verkligen *älskar* världen och har gjort det sedan jag läste den gamla utgåvan. Den nya utgåvan ger mer kött på benen, vilket är bra, men vi har sedan starten av den nuvarande kampanjen valt ett pyttelitet hörn av den enorma världen och gjort den till vår egna istället för att spela på det sätt som Fria Ligan verkar förespråka.

Jag tycker nämligen äventyrsmaterialet som publicerats är riktigt dåligt. Mycket av det läser som noveller snarare än äventyrsmaterial, vilket kräver förutsättningar som är svåra att kontrollera om du inte vill hårdrälsa dina spelare. Annat material låter SLPs göra allt coolt och spelarna får sen komma och kika lite i efterhand. Kanske med lite strid som krydda. Det känns som att världen använts mer för att Fria Ligans författare skulle få en chans att berätta sina scifihistorier än för mig att få intressanta äventyr och allt är Episkt med stor bokstav, vilket jag personligen är fantastiskt trött på.

Dessutom lider hela Coriolis-produktionen av både korrekturen som krank nämner och att regelsystemet är ganska trasigt. Obalanserat, ofärdigt; känns ärligt talat som att det knappt testats. Och då älskar jag både Mutant År noll och Ur varselklotet, så det är knappast motorn i sig det är fel på. När Coriolis beskrevs drömde jag om ett M:Å0 i rymden. Det jag fick var tabeller för kritiska skador och ett helt ofärdigt system för strider i rymden som knappt går att kombinera med övriga regler.

Lägg till det att allt varit ordentligt försenat och att flera saker under Kickstarterkampanjen helt enkelt glömdes bort, utan vare sig kompensation eller förklaring till backers, så gjorde Coriolis att jag slutade köpa Fria Ligan-saker i slutänden. Med undantag för Ur varselklotet, som jag helt enkelt inte kunda hålla tassarna undan ifrån.

Jag älskar fortfarande världen. Jag kommer fortfarande - mina hårda ord och taffliga försök till principer till trots - fortsätta köpa moduler som släpps till Coriolis. Vi kommer fortsätta med vår kampanj ett långt tag till, om livet tillåter. Men som produkt är Coriolis inte i närheten av vad det kunde vara, tycker jag.

Guran89;n304909 said:
Världen vilar tungt på att SL själv måste skapa mycket för att världens ska fungera alls. Världen känns... ofärdig. Och jag känner mig låst snarare än inspirerad av att de hintar till saker som sedan inte går att läsa mer om.
Det här är väldigt intressant, för jag tycker verkligen helt tvärtom. Att spelet inte berättar allt utan hintar ger mig som SL mycket bättre grogrund för att göra lite vad jag vill, istället för att spelet ska skriva mig på näsan. För mig är det perfekt. Less is more, alltid.

Men detta är givetvis subjektivt! Tycker bara det är intressant vilka saker som upplevs som bra/dåligt. :)
 

CapnZapp

Myrmidon
Joined
3 Apr 2008
Messages
4,015
entomophobiac;n304920 said:
När Coriolis beskrevs drömde jag om ett M:Å0 i rymden. Det jag fick var tabeller för kritiska skador och ett helt ofärdigt system för strider i rymden som knappt går att kombinera med övriga regler.
Tänker du på gamla eller nya Coriolis nu?











 

Attachments

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,949
Location
Uppsala
CapnZapp;n304999 said:
Tänker du på gamla eller nya Coriolis nu?
Tragiska är väl att svaret skulle kunna vara "båda", nästan? ;)

Syftade mest på Kickstarterkampanjen för nya egentligen.
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
12,605
Location
Ludvika
krank;n304897 said:
Ibland fick jag intrycket av en nästan lite Riotminsk tendens att vilja använda ett mer komplicerat eller målande språk än författaren egentligen behärskar.
Jo... även en del av de senare grejerna som släptes till gamla Coriolis led av det här. Jag tänker att det var ett försök att härma de språket i de tidigare böckerna (som också var väldigt målande och poetiskt, men sammtidigt också genomtänkt och med korrekt applicerade uttryck).

Jag minns Mahanjis Väktre som ett praktexempel på detta. Ett rätt horriblet äventyr, om än fullt av coola idéer. Jag minns när jag läste det att sett som äventyr var det inte värt pengarna alls, men sett som 3-4 separata äventyrsfrön eller kanske rent av en kampanjidé så var det en bra investering (och då köpte jag det ändå på en 50%-ig rea). Men framför allt var det fullt av uttryck som förekommit i tidigare produkter, men väldigt märkligt applicerade. Lite som att man kopierat en mening, och sen bara bytt ett par av orden för att passa den nya situationen utan att faktiskt ha förstått innebörden av den ursprungliga meningen.

krank;n304897 said:
Jag var ju en kickstarter-backer, men jag minns inte riktigt hur korrandet funkade. Fick vi förhandstitts-PDF:er?
Om inte mitt minne ljuger helt för mig så var vi utlovade en beta-PDF, men den PDF:en blev så sjukt försenad att vi fick den ungefär sammtidigt som böckerna redan skickats för tryckning. Så eventuell korrläsning blev helt meningslös.

[
CapnZapp;n304999 said:
Tänker du på gamla eller nya Coriolis nu?
Första Coriolis hade varit nedlagt flera år innan M:Å0 släpptes.
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,949
Location
Uppsala
Rymdhamster;n305008 said:
Första Coriolis hade varit nedlagt flera år innan M:Å0 släpptes.
That is not dead which can eternal lie ... typ. Håller med dig till (cirka) 2 000% om Mahanjis väktare.
 
Top