Jag satt och läste ett avsnitt ur det mycket lovande rollspelet Faust Manuskript när jag stötte på en gammal ovän. Denne gamle ovän kom i form av en händelsetabell för förläningsskötsel där de olika händelserna innebar att man var tvungen att slå ett slag mot olika färdigheter (t.ex. Administration, Diplomati) för att inte få en viss konsekvens (t.ex. bondeuppror).
Jag frågade mig själv: "hur kul är egentligen det här?". Man slår ett slag, som leder till ett annat slag, som man klarar beroende på hur bra färdighet ens rollperson har. Var är rollspelandet i det? Visst finns det en tjusning i att komponera sin rollpersons färdigheter i hopp om att få nytta av dem för just såna här slag, men jag skulle vilja ha en valmöjlighet att rollspela skeendet.
Jag föreslår därför en regel hämtad ifrån många timmars datorspelande av Total War, där man kan antingen välja att simulera ett fältslag (dvs låta spelet simulera det åt dig) eller att spela det själv. Vissa skärmytslingar tröttnar man på att spela ut och väljer att simulera, medan andra väljer man att spela. Samma sak kanske fungerar i rollspel?
T.ex. Spelledaren slår på händelsetabellen och får resultatet:
"62-65: Diplomatisk kris. Dina knektar har
skövlat någon annans marker[...] Avvärj krisen med
Hövlighet, annars befinner du dig i öppet
krig med dina grannar." (fr. Fausts Manuskript)
Här skulle man kunna ge spelaren valet att
1. Slå för Hövlighet (Simulera)
eller
2. Rollspela ett händelseförlopp där rollpersonen med sitt följe rider till angränsande fogdens borg och försöker förhandla fram en lösning. Kanske används då Höviskhet, eller flera andra färdigheter, t.ex. andra rollpersoners. (Spela Ut)
eller
3. Rollspela ett mycket kort händelseförlopp, för att få en mindre bonus på slaget. (Spela Ut + Simulera)
Jag kan tänka mig att detta förstås skulle kunna vara användbart för fler situationer än förläningar et cetera.
Jag frågade mig själv: "hur kul är egentligen det här?". Man slår ett slag, som leder till ett annat slag, som man klarar beroende på hur bra färdighet ens rollperson har. Var är rollspelandet i det? Visst finns det en tjusning i att komponera sin rollpersons färdigheter i hopp om att få nytta av dem för just såna här slag, men jag skulle vilja ha en valmöjlighet att rollspela skeendet.
Jag föreslår därför en regel hämtad ifrån många timmars datorspelande av Total War, där man kan antingen välja att simulera ett fältslag (dvs låta spelet simulera det åt dig) eller att spela det själv. Vissa skärmytslingar tröttnar man på att spela ut och väljer att simulera, medan andra väljer man att spela. Samma sak kanske fungerar i rollspel?
T.ex. Spelledaren slår på händelsetabellen och får resultatet:
"62-65: Diplomatisk kris. Dina knektar har
skövlat någon annans marker[...] Avvärj krisen med
Hövlighet, annars befinner du dig i öppet
krig med dina grannar." (fr. Fausts Manuskript)
Här skulle man kunna ge spelaren valet att
1. Slå för Hövlighet (Simulera)
eller
2. Rollspela ett händelseförlopp där rollpersonen med sitt följe rider till angränsande fogdens borg och försöker förhandla fram en lösning. Kanske används då Höviskhet, eller flera andra färdigheter, t.ex. andra rollpersoners. (Spela Ut)
eller
3. Rollspela ett mycket kort händelseförlopp, för att få en mindre bonus på slaget. (Spela Ut + Simulera)
Jag kan tänka mig att detta förstås skulle kunna vara användbart för fler situationer än förläningar et cetera.