Nekromanti Regelsystems fel och brister

[Grisodlar'n]

Jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår varför du är så inställd på att tala om för mig att jag borde gilla andra saker än jag gillar...

Sherlock Holmes är på många sätt mer ointressant än Poirot och Marple, i mina ögon. Mest för att Conan Doyle är så mycket sämre än Christie på att plantera saker genom hela böckerna så att man åtminstone teoretiskt sett kan lösa problemet själv.

Men som sagt, jag förstår inte vart du vill komma överhuvudtaget. Jag gillar när jag slipper rulla tärning och bry mig om poäng. Det påverkas inte av att jag eventuellt ibland umgås med folk som tycker annorlunda. Det påverkas inte av att Sherlock Holmes ibland slogs. Jag ser inte relevansen överhuvudtaget. Det blir ju inte mer intressant för mig med tärningsslag eller action bara för att du kommer dragande med Sherlock Holmes, eller hur?

Jag kom dragandes med den mest kände detektiven av dem alla för att visa att även engelska, klassiska deckarmysterier kan ha huvudpersoner med nävar av stål. Jag förstår inte varför du inte förstod det. Att du sedan verkar vara allergisk mot ljudet av rullande tärningar över köksbordet, rollformulär med en massa siffror och regelverk tjockare än uppslaget från Postnord får väl vara din personliga inställning om du vill. Min personliga uppfattning är att allt utan spelmoment, tärningar och regler inte är rollspel överhuvudtaget.

 

[krank]

Jag kom dragandes med den mest kände detektiven av dem alla för att visa att även engelska, klassiska deckarmysterier kan ha huvudpersoner med nävar av stål. Jag förstår inte varför du inte förstod det.

Jag förstår inte varför du tror att det gör någon skillnad för någonting jag skrev överhuvudtaget.

Men, jag lämnar nog den här diskussionen nu. Jag borde ha vetat bättre.

 

[entomophobiac]

Rollspel utan regler och tärningar är bara teater.

Påminner mig om urtidens wrnu och ROLLspel vs rollSPEL.

 

[luddwig]

Om det är uttalat att "det här rollspelet har inga regler" finns det ju lika fullt EN regel så regellösa rollspel är en paradox.

 

[Khan]

Om det är uttalat att "det här rollspelet har inga regler" finns det ju lika fullt EN regel så regellösa rollspel är en paradox.

Mind. Blown.

Själv blir jag mer och mer ointresserad av att lära mig spelsystem för att opta ju äldre jag blir. Jag testar gärna nytt, men omfång och stora system orkar jag inte med numer. Lättare är per definition bättre för mig, och udda system med helt nytt fokus är roligare än ännu ett komplicerat härke med femtielva värden för att göra samma sak som något jag redan kan.

 

[Mogger]

Finns ingen anledning för någon att bli defensiv över vad som är min åsikt baserad på mina preferenser.

Att bemöta åsikter på ett diskussionsforum är inte att bli defensiv Jag uppfattar dina åsikter som generaliserande, fördomsfulla och i vissa fall felaktiga. Det är min åsikt, och jag utgår ifrån att jag bör få lov att uttrycka den? Att jag inte håller med dig är inte ett påhopp på din person.

Recap:

• Jag anser inte att svenska spel är mossiga.
• Jag anser inte att de flesta spel skrivs utifrån en ogenomtänkt standardmall.
• Jag anser inte att dagens spel liknar de som som skrevs för 20 år sedan.
• Jag anser tvärtom att dagens spel genomsyras av medvetenhet, både när det handlar om system, setting, bildmaterial, inkludering, form, målgrupp, marknadsföring etc.

Jag har framfört argument för detta, både i den här tråden och andra. Jag håller inte med dig. Då får gärna framhärda, men det är fullt möjligt att jag kommer att skriva fler inlägg där jag inte håller med dig. Återigen, eftersom det här är ett diskussionsforum

 

[entomophobiac]

• Jag anser inte att svenska spel är mossiga.
• Jag anser inte att de flesta spel skrivs utifrån en ogenomtänkt standardmall.
• Jag anser inte att dagens spel liknar de som som skrevs för 20 år sedan.

Och jag håller helt enkelt inte med. Svenska spel är ofta konstruerade med en uttalat nostalgisk ton i spelvärld, regelsystem, eller något annat. Eller så är de försök att modernisera gamla varumärken. Det finns absolut undantag, och oavsett vad jag tycker om svenska spel så spelas de och älskas av många, och all cred till både skapare och spelare eftersom det är exakt det som håller hobbyn levande. Men det ändrar inte min griniga generalisering.

Jag anser tvärtom att dagens spel genomsyras av medvetenhet, både när det handlar om system, setting, bildmaterial, inkludering, form, målgrupp, marknadsföring etc.

Det finns där. Och framförallt kring inkludering och målgrupp håller jag helhjärtat med. Det finns en medvetenhet inom dessa områden som inte fanns tidigare och den medvetenheten uttalas ofta som ett av skälen till bland annat D&D5Es nytändning. Men utöver det så är det fortfarande väldigt många stridskapitel, färdighetslistor, fantasyvärldar, hjältiga hjältar, och Standardmall A.

Jag har framfört argument för detta, både i den här tråden och andra. Jag håller inte med dig. Då får gärna framhärda, men det är fullt möjligt att jag kommer att skriva fler inlägg där jag inte håller med dig. Återigen, eftersom det här är ett diskussionsforum

Diskussioner är fantastiska, men jag betvivlar att någon av oss kommer ändra uppfattning.

 

[Genesis]

Har inte sagt något annat heller. Finns ingen anledning för någon att bli defensiv över vad som är min åsikt baserad på mina preferenser. Det är just dessa spel som oftast intresserar mig. Men det gör inte att mainstreamspelen är mindre mellanmjölk, eller att diskussioner oftare handlar om vilket stridssystem som ska användas snarare än om ett spel behöver ha ett stridssystem överhuvudtaget. Exempelvis. Eller färdighetslistor, som bara var ett exempel.

Det var lite svårt för mig att veta att du endast menade mainstreamspelen. Du skrev "rollspel i allmänhet" och "de flesta rollspel". Mainstreamspelen har jag ingen koll på; de kan säkert vara kloner av varandra. Men det gör ju inte mig något, då ingen tvingar mig att spela mainstreamspel. Jag har aldrig spelat spel från Fria ligan, Järnringen eller Helmgast. Det finns mycket bra spel att spela, så jag ser det inte som ett problem om nu mainstreamspelen liknar varandra.

Men absolut, om du ogillar detta har du rätt till din åsikt. Anledningen till att jag argumenterade emot var att det inte var tydligt att du talade enbart om "mainstreamspel". Du verkade tala om rollspel i allmänhet, och då är ju det du säger inte sant.

 

[entomophobiac]

Men absolut, om du ogillar detta har du rätt till din åsikt. Anledningen till att jag argumenterade emot var att det inte var tydligt att du talade enbart om "mainstreamspel". Du verkade tala om rollspel i allmänhet, och då är ju det du säger inte sant.

Rollspel "i allmänhet" torde ju dock representeras allra mest av mainstream. Att det alltid finns undantag är ju lite en självklarhet. Men det är inte undantag de flesta förläggare verkar sträva efter. I alla fall inte som jag ser det.

 

[Mogger]

Det var lite svårt för mig att veta att du endast menade mainstreamspelen. Du skrev "rollspel i allmänhet" och "de flesta rollspel". Mainstreamspelen har jag ingen koll på; de kan säkert vara kloner av varandra. Men det gör ju inte mig något, då ingen tvingar mig att spela mainstreamspel. Jag har aldrig spelat spel från Fria ligan, Järnringen eller Helmgast. Det finns mycket bra spel att spela, så jag ser det inte som ett problem om nu mainstreamspelen liknar varandra.

Men absolut, om du ogillar detta har du rätt till din åsikt. Anledningen till att jag argumenterade emot var att det inte var tydligt att du talade enbart om "mainstreamspel". Du verkade tala om rollspel i allmänhet, och då är ju det du säger inte sant.

Jag fick också uppfattningen att der gällde alla svenska rollspel samt de flesta andra, oavsett språk. Men visst. Kollar man på ex Symbaroum och Trudvang så finns det inte så mycket nyskapande där i regelväg. Men, jag nämnde en hel drös andra spel som Noir, Mörk Borg, Svavelvinter, Oktoberlandet m.fl som jag alla anser har flera unika aspekter.

Men då kanske vi är inne på den ganska ointressanta frågan vad som ska klassas som Mainstream

 

[Grisodlar'n]

Jag fick också uppfattningen att der gällde alla svenska rollspel samt de flesta andra, oavsett språk. Men visst. Kollar man på ex Symbaroum och Trudvang så finns det inte så mycket nyskapande där i regelväg. Men, jag nämnde en hel drös andra spel som Noir, Mörk Borg, Svavelvinter, Oktoberlandet m.fl som jag alla anser har flera unika aspekter.

Men då kanske vi är inne på den ganska ointressanta frågan vad som ska klassas som Mainstream

Men är inte Symbaroum lite nyskapande ändå? Det är väl spelarna som slår alla slag i spelet? Det var första gången jag kom i kontakt med någon sådan mekanik.

 

[entomophobiac]

Jag fick också uppfattningen att der gällde alla svenska rollspel samt de flesta andra, oavsett språk. Men visst. Kollar man på ex Symbaroum och Trudvang så finns det inte så mycket nyskapande där i regelväg. Men, jag nämnde en hel drös andra spel som Noir, Mörk Borg, Svavelvinter, Oktoberlandet m.fl som jag alla anser har flera unika aspekter.

Tycker det bästa vi kan göra är att "agree to disagree", ärligt talat. Har inget större intresse att diskutera specifika spel, eftersom det väldigt lätt blir halmgubbar av det.

 

[Mogger]

Men är inte Symbaroum lite nyskapande ändå? Det är väl spelarna som slår alla slag i spelet? Det var första gången jag kom i kontakt med någon sådan mekanik.

Ja du ser! Det går att hitta nyskapande överallt. My bad.