Nekromanti Reklam för rollspel

[ripperdoc]

Man kan konstatera att rollspelshobbyn blir allt mindre, och att det finns mycket lite pengar i branschen. Trots detta är det uppenbart att olika former av marknadsföring är nödvändig om hobbyn ska växa (eller ens hålla samma storlek). Särskilt intressant är det om man själv skapar rollspel och vill få fler intresserade. Vi pratar alltså om att hitta nytt blod till hobbyn, folk som inte tidigare spelat rollspel.

Annonser i Fenix och liknande tidningar är praktiskt taget den enda svenska rollspelsreklam jag stött på. Det tror jag inte hjälper mycket. Dels sprids Fenix mest till redan frälsta (där är recensionerna bättre reklam), dels tar det resurser och kostar ändå en penning att skapa en annonssida och få in den i en tidning. Större tidningar, som når andra än bara rollspelare, kostar förstås ännu mer att annonsera i.

På nätet finns det dock vansinnigt mycket att hämta. Just Facebook har en väldigt enkel, och skulle jag gissa, kraftfull modell för reklam. Vad som är intressant med Facebooks reklamverktyg är att man ser direkt ungefär hur många personer som är potentiella mottagare till den riktade reklamen. Ex:

Svenska män eller kvinnor över 16 år som gillar fantasy: 840 personer
Svenska män eller kvinnor över 16 år som gillar rollspel: 160
Svenska män eller kvinnor över 16 år som gillar Harry Potter: 7000
Svenska män eller kvinnor över 16 år som gillar Star Wars: 4520
Svenska män eller kvinnor över 16 år som gillar Tolkien: ca 500
Svenska män eller kvinnor över 16 år som gillar games/gaming: ca 2000

Man kan också begränsa sig till arbetsplats, utbildning, förhållandestatus eller sexuell läggning, även om det nog inte är applicerbart här. Man kan ringa in åldersgrupper mer detaljerat (ner till 13 år). Själva reklamen visas i sidomenyn med en länk/rubrik, en text och en liten bild. Man kan betala på en massa olika sätt. En fingervisning för kostnaden är cirka 0.2 USD per 1000 impressions. Det är väldigt billigt, när vi pratar om såpass små urvalsgrupper som rollspelsreklam skulle rikta sig till.

(En liten notis: det är oklart vad "gillar" betyder för Facebook. I verktyget kallas det bara "keywords", men rimligen kan dessa keywords dyka upp lite överallt - i presentationen, kanske på "wallen", etc).

Vad tror ni, är Facebook-reklam gångbar? Vad finns det för andra, kreativa och överkomliga marknadsföringsmetoder? Jag kan på rak arm tänka mig saker som att spela in Youtubefilmer, ha Google Ads, någon form av "viral marketing".

 

[Rising]

Vad tror ni, är Facebook-reklam gångbar?

Nej. All traditionell reklam tror jag är fullständigt meningslös i detta avseende.

Jag anser det bara finns en kanal som är intressant, och det är att satsa på en viral kampanj. Det man gör måste spridas via filter och forum, och man måste skapa ett buzz. Det är endast så vi kan nå vår målgrupp på något meningsfullt sätt.

- Youtubefilmer såsom The gamers och D&D PHB PSA (och till och med "lightning bolt! Lightning bolt!"-killen) är exempelvis skitbra. De sprids långt utanför de insatta rollspelskretsarna.

- Att skapa ett RPG-flashspel som också har utskrivbara regler för hur man kan spela det som ett bordsrollspel, tror jag vore en annan - mer direkt - väg att gå.

- Nätserier såsom YAFC och OOTS. När jag hade köpt OOTS-brädspelet och satt på centralen och väntade, så kom ett par fram till mig med stora ögon och undrade vad det var för något jag hade i knät. Det syntes att de var bekanta med figurerna, men när jag började berätta att det var ett brädspel i stil med Talisman så fattade de ingenting. De var uppenbarligen inte några gamers, och först då började det gå upp för mig hur långt de här serierna når utanför spelhobbyn. Till och med fullständiga loosers som inte vet vad Talisman är läser dem alltså, och blir på så vis tvångsmatade en massa rollspelskultur på ett sätt som traditionell reklam bara skulle kunna drömma om att göra.

- Någon sorts LOLcats-liknande fenomen till formen, men som alltså skulle vara centrerat kring rollspel. Jag vet inte riktigt hur en sådan skulle se ut, men alla vet ju att så fort en boll väl börjat rulla på 4chan så dröjer det inte länge tills den tar över världen. Problemet är bara att man tar en så djävla stor SAN-loss av att sitta på 4chan, så jag undrar om det egentligen skulle vara värt det.

Något sånt, iaf.

 

[ripperdoc]

Att göra reklam i Sverige och globalt är förstås olika saker, till att börja med. Att göra ett rollspel (och marknadsföringen av det) på engelska (med inspiration av engelskspråkigt material) garanterar ju en enormt mycket större potentiell publik.

Jag tror som sagt att _traditionell_ reklam åtminstone är konstnads_ineffektiv_, men jag ser inte riktad nätreklam som "traditionell". Nyckeln till att vara kostnadseffektiv är ju att nå precis rätt personer, och använder man ex. Facebook eller annan liknande riktad reklam når man direkt till rätt personer. Jag håller med dig om att man ska inrikta sig på att hitta folk som inte kan rollspel, men som gillar fiktionen (må det vara film noir, Harry Potter eller OOTS). Dessa hittas enkelt på nätet.

Men man vet inget förrän man prövat Marknadsföring kring rollspel är ju på rena stenåldersstadiet, så det finns mycket att lära. Det kostar bara lite pengar/tid att pröva sig fram.

 

[Rising]

jag ser inte riktad nätreklam som "traditionell"

Okej. Det gör däremot jag. Det är ju enbart de allra bredaste produkterna och tjänsterna som man kan göra reklam för i största allmänhet, utan att välja kanaler där ens reklam förväntas göra störst verkan genom att nå ens tilltänkta målgrupp.

Ingen skulle komma på idén att göra reklam för ett rollspel via en annons i DN, liksom. Men det är ingenting nytt med att man riktar in sin reklam mot en viss målgrupp. Det har man gjort i alla tider - såsom meddelst postutskick mot vissa typer av företag eller demografiska grupper. Det är i allra högsta grad traditionell reklam - till och med en nolla som jag har pysslat med det ända sedan det hetaste på internet ännu var webbläsaren Mosaic och folk tyckte det var häftigt att använda en åtta för att ge sina smilies brillor.

Jag tror vidare att en sådan reklamannons enbart lockar till sig eyeballs från de som redan spelar rollspel. Vill du locka till dig uppmärksamhet från de som inte redan tillhör hobbyn, så tror inte jag att den traditionella reklamformen (oavsett om reklamen är riktad eller inte) duger. Den klarar helt enkelt inte att för de presumtiva kunderna introducera denna helt nya aktivitet.

Man måste istället bjuda in de presumtiva kunderna på ett mer involverande sätt, och sådan reklam (såsom filmsnuttar, multimedia och spel) blir hiskeligt dyr att sprida om man inte går den virala vägen.

Ergo: kör viralt.

 

[walium]

"Man kan konstatera att rollspelshobbyn blir allt mindre, och att det finns mycket lite pengar i branschen."

Visst har den krympt sedan sin storhetstid på 80-talet, men fortsätter den verkligen att krympa även idag?

När det gäller marknadsföring så handlar det om att åstadkomma så mycket som möjligt med de ytterst begränsade resurser som finns tillgängliga. Personligen så skulle jag nog satsa på olika former av lekar med enkla rollspelsinslag. Som till exempel Varulvsspelet. Det är något som man skulle kunna dra igång på massor av stora internetforum; flashback, lunarstorm och så vidare. Det skulle kräva en investering i tid och att man var tydlig med vem som var avsändare - till exempel Sverok eller något spelföretag. Förhoppningsvis så skulle folk bli nyfikna och kanske vilja fördjupa sig mer i rollspelsbitarna.

Annars är problemet med internet att det är så svårförutsägbart. Vissa bloggar och hemsidor når en tusenhövdad publik utan en större ansträngning, medan andra aldrig bidrar till någon större uppmärksamhet. Att skriva serier baserade på spelvärlden eller en blogg som en person i spelet skulle kunna vara ett sätt att hyvla ner trösklarna. Men det skulle lika gärna kunna vara bortkastad energi.

Facebook skulle säkert kunna förse hugande spekulanter med ett bra underlag, men man skulle fortfarande vara tvungen att klura ut ett sätt att verkligen nå fram till den utvalda skaran.

 

[Röde Jack]

Egentligen handlar det om två målgrupper: dels de redan frälsta och dels de som ännu inte spelar rollspel.

När det gäller den första gruppen så tror jag att det finns väldigt mycket att göra vad gäller marknadsföring. Virals, videor likt den för Coliolis, nya grepp med klassiska annonser i Fenix etc etc.

När det gäller den andra gruppen så är jag inte helt säker på att nya grepp är det viktigaste. Det man måste sälja in är inte så mycket ett nytt spel som själva konceptet penna-och-pappers-rollspel. Och detta är den riktigt stora utmaningen.

Men jag tror också att det verkligen finns möjligheter att locka in fler folk i hobbyn. Framförallt gamers som spelar olika typer av rollspel torde vara den lättaste målgruppen, för dom har redan köpt konceptet rollspel och nu måste vi bara övertyga dom om att ta steget från det digitala till den traditionella formen. Här tror jag på annonser i gamingtidningar, annonser på gamingsajter (inklusive olika sociala nätverk online som exemplevis grupper på Facebook, MySpace o dyl). En bra idé kan vara att sälja in en artikel till gamingredaktioner om rollspelens historia, från D&D i begynnelsen till dagens rollspel, både de elektroniska och de traditionella.

Jag tror dock att det är viktigt att man redan från början är klar och tydlig att det rör sig om ett klassiskt rollspel när man marknadsför sig mot de icke-frälsta. För annars är risken att luften snabbt går ur även den mest framgångsrika viralkampanj när man får reda på vilken produkt man faktiskt försöker sälja.

Jag tror även att mellanmedier som axlar gapet mellan traditionella rollspel och mer mainstream är ett bra sätt. Datorspel definitivt, men även brädspel eller sällskapsspel tror jag kan vara ett sätt att gradvis slussa in nya fans.

Mycket handlar helt enkelt om att tvätta bort nördstämpeln från traditionella rollspel och visa att det är en legitim underhållningsform precis som dator- och konsolspel, serier, film osv. Här tycker jag att man har en hel del att lära från serietidningsbranchen i USA som de senaste tio åren gjort otroligt mycket för att flytta fram positionerna och göra superhjälteserier rumsrena.

 

[Johan K]

Att använda Facebook & liknande medier tror jag är fullt gångbart faktsitk. Man kan nå ut till en massa folk där, antar att det iaf inte är för svårt iaf...
YouTube är nog lika gångbart, en grej som jag t änke bara där är att det kkasnek kan vara lite svårt att få folk att hita just DEN filmen som du gjort om rollspel..
Andra grejer för att få ut reklam om rollspel kan jag tänka mig att just olika kulturdagar, eller nåttliknande, som arangeras runt om i landet kan ju vara ett gyllende tillfäller att göra reklam för rollspel & vår hobbey. Var inte t. ex SVEROK på Pride i Sthlm & görde reklam ? Det är iaf ett bar exempel på att göra reklam för sig.

 

[Gurgeh]

OT om superhjälteserier

Här tycker jag att man har en hel del att lära från serietidningsbranchen i USA som de senaste tio åren gjort otroligt mycket för att flytta fram positionerna och göra superhjälteserier rumsrena.

De kanske har fått superhjälteserierna rumsrena, men de har verkligen inte lyckats få folk att köpa dem. Om ett enskilt nummer av en amerikansk serietidning skulle sälja över 200.000 exemplar skulle det vara en megasuccé. De bäst säljande månadstidningarna (Batman, X-men och sånt) ligger runt 100.000 exemplar per månad, och mindre titlar får nöja sig med en tiondel av det. Det är riktigt ynkliga siffror.

/tobias

 

[Röde Jack]

Re: OT om superhjälteserier

Visserligen ligger de bäst säljande titlarna runt 100k i genomsnitt, men det är inte alls ovanligt med riktiga storsäljare när det gäller förstanummer och events. Första numret av Marvels stora crossover Secret Invasion sålde 250k i april, första numret av nya serien med Thor sålde 200k förra året, DCs veckoserie 52 sålde i snitt 100k per veckan ett helt år osv. Men visst är försäljningssiffrorna inte lika imponerade som de var på 90-talet innan serietidningsindustrin kraschade.

Å andra sidan har vi idag Marvels chef Joe Quesada som titt som tätt är gäst på The Colbert Report, Spider-Mans demaskering i Civil War och Captain Americas död rapporterades av New York Times, CNN, FOX News och andra nyhetskällor och Iron Man är hittills årets mest inkomstbringande film i USA. Dessutom är jag övertygad om att Heroes skulle blivit en flopp, och inte den dundersucce serien blivit, om det inte vore för att superhjältar blivit mainstream.

Sedan har ju serietidningsindustrin i USA kraftiga problem med distributionen till marknaden tack vare Diamonds monopol och det faktum att serietidningar nästan uteslutande säljs i specialbutiker.

Men det kan inte råda några tvivel om att superhjältar nu blivit en del av den amerikanska mainstreamkulturen på ett sätt som de inte var för tio år sedan. Och jag är rätt säker på att försäljningssiffrorna skulle vara betydligt sämre om det inte vore just för marknadsföringen.

 

[Arfert]

Re: OT om superhjälteserier

ja det är sant, inte ens under 70-talet så var amerikanska serietidningar speciellt stora, om man jämför med svenska tidingar... Då låg ju Fantomen på nästen en halv miljon, X9 på 250.000 ex och kalle anka & co på niohundratusen... sjukt högt per capita...

överhuvudtaget har amerikanska tidningar överlag små upplagor, per capita, inte bara när det gäller serier...

 

[Arfert]

Re: OT om superhjälteserier

Superhjältar har varit mainstream i USA läääänge... det är inget nytt.

 

[Eksem]

Det är ju på sätt och vis helt olika frågor också, där det ena är att ta marknadsandelar från den existerande kakan, den andra är att expandera kakan. Jag vet inte riktigt några exempel på där en liten aktör lyckats expandera en marknad, däremot. Google, kanske? Annars är väl det vanligaste att marknadsettan eller marknadstvåan expanderar marknaden med blandmetoder (Ramlösa är väl ett klassiskt svenskt exempel där kommunikationen byggde på bubbelvatten i allmänhet snarare än det specifika märket).

Skall man expandera en marknad krävs ju också att de virala metoderna landar i något mer upplysande än intresseväckande. Wizards gör t.ex. ett hyfsat jobb med filmer, podcasts, community, tidningar, annonser och så vidare, där enda problemet egentligen är att genomförandet ofta känns så taffligt. Det här Testa själv-spelet i flash som de har är ju rätt tänkt, men helt fel genomfört. Det är ju i sådant som det nyväckta intresset måste landa. Och så får det inte vara kass heller, förstås.

Du hade väl en idé om att spela rollspel i banners? Det tror jag är en utmärkt traditionell metod. Som dock kräver lite resurser, förstås.

 

[Nightowl]

Re: OT om superhjälteserier

Superhjältar har varit mainstream i USA läääänge... det är inget nytt.

Jorå... men superhjälteserier - vilket ju är vad 'serier i serietidningar' innebär för en typisk amerikan(sk nörd) - har länge varit en affär för en liten subkultur av 30-åriga nördar som köper serier i specialbutiker. När jag snackade med amerikanska polare på den tiden jag var sambo med en amerikan var de ganska förvirrade över att det bara fanns två superhjälteserietidningar i Sverige, typ - men också över att man kan köpa dem varsomhelst, på bensinmackar och i Konsum-butiker.

Genomsnittsamerikaner som inte är nördar känner igen de stora superhjälteikonerna som Stålmannen och Spindelmannen, men åtminstone den yngre generationen brukade aldrig ha läst en enda serie om dem. I bästa fall känner de till dem från en spin-off som en tecknad TV-serie, men för de mesta känner de bara igen dem för att de är kulturellt allmängods, och detta delvis för att de används i merchandising.

Genom att spin-offs i form av de stora superhjältefilmerna blivit väldigt populära har det alltså blivit mainstream att faktiskt veta lite mer om superhjältar än att "det är inte en fågel eller ett flygplan, det är Stålmannen" eller "Spindelman, Spindelman, gör allting en spindel kan".

Jag tror detta är vad som avses. Fantasy i Sverige har haft en liknande schwung av liknande orsaker, som Harry Potter-fenomenet och Sagan om Ringen-filmerna. För några år sedan såg jag en Vecko-Revyn som innehöll en sådan där poll om "vilken figur i Sagan om Ringen är du?" Det hade de liksom inte haft när jag växte upp.

Erik