entomophobiac
Low Prep High Play
Läser så sakteliga @Genesis bok, och kommer in på det här med relationsscheman. En sak som slog mig när jag läste Shinobigami är att en av de roligare saker jag vet är asymmetrisk information. Saker som att rollperson A tror att rollperson B är otrogen med rollperson C, men i själva verket är det inte så. Eller, som transkriptionen i Shinobigami lägger upp det, att en rollperson tror att en annan har den magiska artefakten, men det är egentligen en tredje som har den, och en fjärde som också vill ha den för att ge den till sin mästare; antagonisten. När missförstånden och övertolkningarna tar fart blir spelet intressant. Gruppkonflikter som bygger på missförstånd är kul helt enkelt. Tycker jag.
Det som är snyggt med Shinobigami är att de här relationerna är helt dolda när spelet börjar. De är skapade som "secrets" som spelarna får utdelade som handouts. Uppenbarligen kräver detta att någon förbereder en bunt secrets, även om det ur mitt perspektiv inte måste vara en faktisk spelledare; finns ju inget som hindrar att du förbereder din egna hemlighet. Men jag gillar det! För det gör att det inte behöver finnas en skiss med faktum framför mig. Vad som är sant eller falskt kommer behöva upptäckas genom spel.
Relationsscheman för mig blir en lapp på bordet som du kommer sitta och flukta på, och som lätt kan kännas en smula "för mycket" för en person som jag, med dåligt tålamod. Särskilt om den måste preppas innan vi spelar. Det blir lätt lite "speligt", och på närmast en metanivå, även om det inte heller behöver vara något dåligt såklart utan handlar om vad för spelande en är ute efter.
Att dölja relationerna helt, eller begränsa dem likt Fiasco på ett sätt där du kan fokusera på det fåtal saker som är knutna till dig personligen, gör att du kan få det fina med schemat men utan att behöva ha ett faktiskt schema. Och att du kan komma igång mycket fortare.
Så där kommer jag ifrån. Men nu vill jag att ni säljer relationsscheman till mig, istället. Vad går jag miste om när jag är relationsschemamotståndare?
Det som är snyggt med Shinobigami är att de här relationerna är helt dolda när spelet börjar. De är skapade som "secrets" som spelarna får utdelade som handouts. Uppenbarligen kräver detta att någon förbereder en bunt secrets, även om det ur mitt perspektiv inte måste vara en faktisk spelledare; finns ju inget som hindrar att du förbereder din egna hemlighet. Men jag gillar det! För det gör att det inte behöver finnas en skiss med faktum framför mig. Vad som är sant eller falskt kommer behöva upptäckas genom spel.
Relationsscheman för mig blir en lapp på bordet som du kommer sitta och flukta på, och som lätt kan kännas en smula "för mycket" för en person som jag, med dåligt tålamod. Särskilt om den måste preppas innan vi spelar. Det blir lätt lite "speligt", och på närmast en metanivå, även om det inte heller behöver vara något dåligt såklart utan handlar om vad för spelande en är ute efter.
Att dölja relationerna helt, eller begränsa dem likt Fiasco på ett sätt där du kan fokusera på det fåtal saker som är knutna till dig personligen, gör att du kan få det fina med schemat men utan att behöva ha ett faktiskt schema. Och att du kan komma igång mycket fortare.
Så där kommer jag ifrån. Men nu vill jag att ni säljer relationsscheman till mig, istället. Vad går jag miste om när jag är relationsschemamotståndare?
Last edited: