Sapient;n213442 said:
Jag tror du missförstår - jag menar att det är fråga om två olika, delvis överlappande eller parallella begrepp. Kanske något likt D&Ds aligmentsystem, med både "law" och "good".
Fëanor, Húrin och Denethor är inte "good" - men väl "lawful". (Denethor är väl kanske den som är närmast good, men blir förvriden mot slutet...) De följer hederskodexen - även till tragiska eller destruktiva mål.
Det är alltså, i någon mening, rättfärdigat - trots att det får sådana grava följder.
(Jag antar att du menar Turin snarare än hans far Hurin - den senare ställde inte alls till med lika mycket oreda.)
Jag tror inte jag missförstår vad du menar - jag håller bara inte med dig.
I fallet med Turin så är han visserligen impulsiv, stolt, och envis, men den främsta anledningen till alla hans problem är nog den förbannelse som Morgoth hade lagt på hela Hurins familj. Han hade helt enkelt en jäkla otur hela tiden, och lyckades oftast ta fel beslut varje gång.
Denethor var nog "lawful good" hela tiden - utom de allra sista timmarna av sitt liv då han helt enkelt var vansinnig.
Hans mål var hela tiden att hålla Gondor starkt och bekämpa Sauron - och han gjorde ett rätt bra jobb med den saken. Han överskattade visserligen hur viktigt Gondor och han själv var i det stora hela, men inte helt utan anledning - om Gondor hade fallit, så hade det inte funnits mycket chans för någon annan att stoppa Saurons arméer. Någon särskild hederskodex var det dock inte fråga om, utan helt rationella (från hans synvinkel) statsmannamässiga beslut.
I Fëanors fall var det mer än bara vanlig stolthet. Han var självcentrerad, snarstucken, misstänksam, och ovillig att lyssna på andras råd - ett lätt byte för Melkors manipulationer som gjorde honom tämligen paranoid och fick honom att helt misstolka Valars intentioner.
Vi talar om en person som tog en viss uttalsförändring i Quenya som en personlig förolämpning pga att det ändrade uttalet av hans mors namn.
Visst är det i mycket en fråga om en förvriden hedersuppfattning - men det finns inget i texten som indikerar att han i någon mening skulle vara rättfärdigad i sitt handlande, utan han agerar helt enkelt fel enligt de normer som gällde där och då.
Ett bättre exempel hos Tolkien på hur heder kan leda till tragedi är nog Finrod Felagunds beslut att hjälpa Beren på hans uppdrag, detta pga en hedersskuld Finrod hade till Berens far Barahir. Det slutade med att Finrod blev dödad av en varulv nere i Saurons fängelsehåla.
Detta är dock inte främst en fråga om en hederskodex som sådan utan om att löften och eder är inget man bryter lättvindigt i Tolkiens värld - vilket det finns många exempel på.