Handouts rockar helt enkelt... Jag minns ett KULT-konventsäventyr från en svunnen tid som utspelade sig i Borås där vi fick nån slags stor karta över hur en ritual skulle gå till. Den var full av symboler, ockulta såväl som symboler för ström och elektricitet. Vi satt sökert en timme och vred och vände på den här kartan för att försöka förstå den, herregud vad spännande det var!
I ett spökäventyr jag spelledde nyss hittade jag en gammal countrylåt på Spotify som sattes på av sig själv ett par gånger under äventyrets gång. Först blev de bara irriterade och stängde av radion men efter några gånger kom de på att de kanske borde lyssna, då fick de ledtrådar till hur spöket hade mördats.
Annars har jag någon gång använt en diktafon som prop, där en psykiatriker spelat in sina sessions med en patient.
Annars älskar jag dagbokssidor som handouts som det vimlar av i Call of Cthulhu, gärna med lite nötta kanter, kaffefläckar och kanske brända hörn. En gång bad jag en spelares lillasyrra skriva texten för hand, jag ville inte att min handstil skulle kännas igen och jag ville inte använda en font.
En annan gång när vi spelade Dark Matter så hittade jag en "dokumentär" om UFOn där Roger Moore narratade. Hans vandrande genom monotona stadslandskap blandades med "actual footage" från när rysk militär hittar, gräver upp, och fraktar iväg ett kraschat UFO, sedan lite bilder från en obduktion. Detta klippte jag ihop i MovieMaker, alltså jag klippte bort Roger Moore och behöll UFO-footaget, och presenterade det för spelarna i form av en CD-ROM skiva från en Deep Throat liknande kontakt de hade.
