Riskfritt roligt rollspel

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,527
Jag skulle säga att vi säkert kan hitta massor av motexempel, och att man sedan kan definiera "risk" såpass vagt och brett att alla dessa motexempel blir inkluderade. Lite som när folk pratar om "konflikt" i dramaturgi. Eller, såklart, så kan man säga att alla dessa motexempel inte är rollspelande. Oavsett vilket så tror jag inte att det är ett meningsfullt påstående, såvott vi inte pratar om dina personliga preferenser.

Men, till exempel, jag minns en omgång It's Complicated där alla rollpersonerna var goda vänner, där ingen bråkade och där inget dramatiskt inträffade. Det var en intressant och givande omgång, och jag undrade hela tiden vad som skulle ske härnäst, eftersom vi under spelet lärde oss mer om dessa personer, om deras relationer med varandra och om deras förflutna. Men det kändes inte särskilt riskabelt.

Eller kanske Happy together, där man uttryckligen spelar människor i en situation där de har det bra, där de talar om framtiden och med varandra, och där inget dramatiskt eller negativt ska ske.

Eller Stokes-Birmingham 0-0, där det står uttryckligen i reglerna att man ska undvika att säga något intressant eller spännande under spelet.

Så skulle du säga att: dessa spel visst har risk, att de inte är rollspelande, eller menade du bara att du personligen inte gillar rollspelande som inte har risk?
Jag säger inte emot dig egentligen här, men att använda kosntspel som gör en poäng av att bryta format som exempel gör saker skumma. Det är som att använda Train som ett exempel för brädspel eller Funny Games som ett skräckfilms exempel.
 

anth

Vetefan
Joined
24 Feb 2003
Messages
10,271
Location
Fjollträsk
Jag skulle vilja att vi krymper trådämnet.

Jag tillhör den grupp av spelare som säger att det inte är rollspel om det inte finns någon risk att dö.
Men det är en sanning med modifikation.

Jag tycker om den typ av spel som @Genesis brukar spela och har spelat flera spel där det inte ens finns regler för strid.
Jag tycker om den typ av scenarion som @krank brukar spela: mysterielösande där man inte gör något våldsmt en enda gång under hela äventyret, trots att det finns regler för det.
Jag tycker om sånt spel, men det är inte mitt favoritrollspel (som är OSR).

Grejen är att det @Genesis och @krank representerar är en no-brainer: jag håller ju med om att det är roligt att spela riskfritt. Men det blir ingen diskussion om alla är överens och det slutar med en stor gruppkram.

Det jag är nyfiken på är hur man får klassiska rollspel, som DnD/DoD, med klassiska äventyr, som att rensa en grotta med goblins, eller undanröja en orc-invasion - att bli riskfria och roliga.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,080
Location
Ereb Altor
Det ska väl tilläggas att risken i tradspel (åtminstone svensk tradition) ligger i att misslyckas med äventyret. Om din RP dör kan vi ändå klara det. Det finns väl även en drivkraft att förbättra din RP och den utmaningen förlorar man såklart om RP dör.

Det finns även inslag av rollspelare här. Är min RP feg eller dumdristig? Lojal eller självisk?

"Problemet" med tradspel är att dessa krockar. Vilket gör att det kan uppstå lite märkligheter eller reaktioner när något upplevs som kontraproduktivt.
 

Zeedox

Hero
Joined
14 May 2021
Messages
1,285
Location
Stockholm
Jag tillhör den grupp av spelare som säger att det inte är rollspel om det inte finns någon risk att dö.
Men det är en sanning med modifikation.
Intressant - så att spela typ Agon, Golden Sky Stories, Passion de la Passiones eller Ryuutama känns inte som rollspel för dig? Jag har inte testat något av de spelen, men är väldigt lockad.

Minns att några av de tidiga spelen jag spelade mycket var Risus, Everybody is John och Oskriva Blad - och där fanns det heller ingen överhängande risk att dö för rollpersonen, även om det dock var med en hel del problemlösning.
 

Zeedox

Hero
Joined
14 May 2021
Messages
1,285
Location
Stockholm
Det jag är nyfiken på är hur man får klassiska rollspel, som DnD/DoD, med klassiska äventyr, som att rensa en grotta med goblins, eller undanröja en orc-invasion - att bli riskfria och roliga.
I praktiken tycker jag att just D&D kan vara ganska riskfritt. Många spelledare förbereder helt enkelt en serie encounters, som inte helt sällan är noga planerade för att vara spännande, men inte överväldigande för gruppen. Följer man som spelare bara stigen mot nästa strid finns det rätt låg risk att ”gå vilse i handlingen”.

Och grottröj för den delen är ju inramade med väggar, så risken att ”göra fel” där är också rätt låg! Beroende på grotta, förstås. Jag har nästan aldrig spelat ett grottröj, så är lite osäker på hur de går till, men i många av de äventyrsmoduler jag läst brukar det bara vara att besöka alla rum i grottan och besegra alla monster som krävs för att lyckas. Lockande i sin enkelhet! Vissa OSR spel verkar också ta hand om dödsrisken genom att göra det väldigt lätt att komma tillbaka - gör en ny gubbe på 10 minuter och börja spela igen. Sånt minns jag var kul i spelet Paranoia, där det kändes kul att ha friheten att ta riktigt dumma beslut utan stora konsekvenser (en klon som går åt är ingen big deal).
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,527
Det jag är nyfiken på är hur man får klassiska rollspel, som DnD/DoD, med klassiska äventyr, som att rensa en grotta med goblins, eller undanröja en orc-invasion - att bli riskfria och roliga.
Det får man inte! VAD ÄR BLODETS MENING OM DET INTE ÄR FÖR ATT SPILLAS?! De svaga, de dumma och de ovälsignade av ödet måste DÖ! De måste slitas isär med stavar av järn och deras barn måste kastas i kedjor.
 

Zeedox

Hero
Joined
14 May 2021
Messages
1,285
Location
Stockholm
Det får man inte! VAD ÄR BLODETS MENING OM DET INTE ÄR FÖR ATT SPILLAS?! De svaga, de dumma och de ovälsignade av ödet måste DÖ! De måste slitas isär med stavar av järn och deras barn måste kastas i kedjor.
Så du slänger ut spelare när deras rollpersoner går åt? ;) (Vet från andra trådar att du spelleder annorlunda!)
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,527
Så du slänger ut spelare när deras rollpersoner går åt? ;) (Vet från andra trådar att du spelleder annorlunda!)
Nej, så klart inte, då gör de en ny gubbe och så rakt in! (om det inte är vissa one-shots).

Men målet är att folk spelar djupa och älskade karaktärer som de vill se det gå bra för. För då är det spännande! Och det är känsla när de äter det.
 

Christoffer

It's all pig.
Joined
18 Mar 2008
Messages
4,298
Location
Umeå
Så skulle du säga att: dessa spel visst har risk, att de inte är rollspelande, eller menade du bara att du personligen inte gillar rollspelande som inte har risk?
Kring dina exempel. Ingen aning. Jag tycker inte till massa om saker kring spel jag varken läst eller spelat.

Kring avslutande frågan så nej, det är inte vad jag personligen gillar/ogillar, utan vad jag tänker kring spel. Spel handlar om osäkerheter som endast kan förändras till säkerheter (och kanske genom detta ger upphov till nya osäkerheter?) genom att interagera med de som deltar genom spelets system. Därav finns det risk. Är det Go kan det vara "kan jag vinna mot dig fast du har 4 stenars handikapp?" eller "kan jag i vart fall hålla två hörn utan att förlora dem i detta spel?" eller "kan jag vinna?" eller något annat. Är det rollspel kan det vara "kan jag hitta mördaren?" eller "vem är jag egentligen?" eller "är jag verkligen förälskad i peters karaktär?" eller "kan vi hitta mycket skatter?" som jag går in i spel med, men kan också komma upp saker under spel som "peters karaktär är ju verkligen ett as, varför är jag förälskad i honom?" eller "nekromantikern i borgen i hex 0412 måste få hjälp att störta herigdömet i söder, kan vi stötta honom och få förtroendet att leda delar av arméen?" eller något annat. Saknar osäkerhet helt, antingen genom att det helt enkelt inte finns något som kan ses som osäkert, eller att jag som spelare har full kontroll över hur det kommer landa i varje instans, så är det inte ett spel enligt mig utan någon annan aktivitet.
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,315
Location
Helsingborg
Saknar osäkerhet helt, antingen genom att det helt enkelt inte finns något som kan ses som osäkert, eller att jag som spelare har full kontroll över hur det kommer landa i varje instans, så är det inte ett spel enligt mig utan någon annan aktivitet.
Fast "risk" är bara en del av vad som kan framkalla osäkerhet. Andra spelares påhitt under samberättande skapar en osäkerhet. Slumptabeller skapar en osäkerhet. Ändring i mening skapar osäkerhet. Ett oväntat element i historien skapar osäkerhet. Till och med att få uppleva en värld eller en intrig skapar osäkerhet i vad som komma skall. Inga av dessa behöver ha med "risk" att göra och inga av dessa innebär full kontroll.
 

anth

Vetefan
Joined
24 Feb 2003
Messages
10,271
Location
Fjollträsk
Intressant - så att spela typ Agon, Golden Sky Stories, Passion de la Passiones eller Ryuutama känns inte som rollspel för dig? Jag har inte testat något av de spelen, men är väldigt lockad.

Minns att några av de tidiga spelen jag spelade mycket var Risus, Everybody is John och Oskriva Blad - och där fanns det heller ingen överhängande risk att dö för rollpersonen, även om det dock var med en hel del problemlösning.
Som jag skrev (och du citerade) är det en sanning med modifikation.
Jo, de är rollspel - men den typen av rollspel är ointressanta att diskutera för vi är överens och håller med varandra. :)

I praktiken tycker jag att just D&D kan vara ganska riskfritt. Många spelledare förbereder helt enkelt en serie encounters, som inte helt sällan är noga planerade för att vara spännande, men inte överväldigande för gruppen. Följer man som spelare bara stigen mot nästa strid finns det rätt låg risk att ”gå vilse i handlingen”.

Och grottröj för den delen är ju inramade med väggar, så risken att ”göra fel” där är också rätt låg! Beroende på grotta, förstås. Jag har nästan aldrig spelat ett grottröj, så är lite osäker på hur de går till, men i många av de äventyrsmoduler jag läst brukar det bara vara att besöka alla rum i grottan och besegra alla monster som krävs för att lyckas. Lockande i sin enkelhet! Vissa OSR spel verkar också ta hand om dödsrisken genom att göra det väldigt lätt att komma tillbaka - gör en ny gubbe på 10 minuter och börja spela igen. Sånt minns jag var kul i spelet Paranoia, där det kändes kul att ha friheten att ta riktigt dumma beslut utan stora konsekvenser (en klon som går åt är ingen big deal).
Ja, det stämmer att DnD5 kan vara en serie riskfria encounters.
Många gånger är det t.o.m. spelarna som bestämmer om rollpersonerna ska vara snälla, bara prata och bli vänner, eller om de ska ta till våld och slåss.

Det finns dock två problem:

1. DnD5* är gjort för strid.
*Och många andra rollspel, t.ex. inom OSR.
Skapa en rollperson till DnD5, stryk sedan allt som har med strid att göra på ditt character sheet och se hur mycket som finns kvar.
Ja, du kommer att ha kvar "vanliga" förmågor som, hoppa, klättra, simma, o.s.v.
Men alla roliga specialförmågor är gjorda för strid.
Och det som är kul med DnD5 är att gå upp i level och få nya roliga specialförmågor.
Jag har många gånger försökt göra DnD-rollpersoner som INTE är fokuserade på strid, men det går inte för hela spelet motarbetar mig.

Ett exempel: säg att jag skapar en DnD5-rollperson som kan använda magi. I början är man inte så mäktig, säg att jag lär mig låg-level spellen Ray of Frost. Det är ganska uppenbart vad den gör: jag sträcker ut händerna och från mina fingertoppar kommer en blå-vit stråle av iskyla och träffar strålen min motståndare och denne tar köldskada. Cool! :)
Eftersom jag är kreativ när jag rollspelar riktar jag istället strålen mot marken framför min motståndare, så marken blir glashal och motståndaren kanske ramlar.
STOPP! Så får man inte göra enligt reglerna. Det är för "mäktigt".
Spelet hindrar mig från att vara kreativ och ha kul. Jag ska använda mina specialförmågor utan att tänka eller vara kreativ och bara döda mina motståndare.

2. Äventyren är gjorda för strid
De flesta äventyr förutsätter att äventyrarna har samma mentalitet som Conquistadorerna som erövrade Sydamerika.
Ett äventyr består i att rollpersonerna besöker en grotta tar allt guld och dödar alla monster som försöker döda dem.
Vänd på det:
Säg att du sitter hemma i gungstolen framför den öppna brasan.
Plötsligt anfalls din by av vilda och galna rövare och banditer som tar allt av värde.
Självklart försvarar du dig, din egendom och dina nära och kära.
Sedan försöker rövarna döda dig med motiveringen att du försökte döda dem när de gick runt och tog dina saker. De dödar dig "i självförsvar".

Det finns givetvis andra äventyr där man inte ska uppsöka en grotta, t.ex. att kriget kommer till byn där du bor (ungefär som att Ryssland invaderar Ukraina).
Tanken är givetvis att du ska försvara dig och ditt folk mot inkräktarna, precis som de ukrainare som stannat kvar för att försvara sig mot Ryssland.
Men säg att du istället gör som ukrainarna som flyr till Sverige? Vad blir det för äventyr då?

###

- Jag vill inte döda när jag spelar rollspel.
- Jag vill inte dö.
- Jag vill definitivt inte slå fram en ny rollperson varje spelmöte, även om det bara tar 10 minuter.
- Men jag vill att mina handlingar ska få realistiska konsekvenser.
- Och om det finns regler i spelat för hur man skadar andra och hur man själv dör så ska man använda dem.
Jag spelar hellre ett rollspel som saknar regler för död - än ett rollspel där man kan dö, men spelledaren bestämt att rollpersonerna överlever allt.
 

Sömniga Isaac

Rollspelsinkvisitor
Joined
9 Feb 2008
Messages
2,399
Location
Örebro
Jag spelar hellre ett rollspel som saknar regler för död - än ett rollspel där man kan dö, men spelledaren bestämt att rollpersonerna överlever allt.
Fullt medhåll, det här är ett problem upplever jag när spelledare tar bort döden helt i ett rollspel som har regler för att dö och fokuserar mycket på strid. Orsaken till att jag tycker det är ett problem är för att det lurar mig som spelare. Här har jag investerat tid i att lära mig reglerna som tydligt förklarar för mig att

a)mycket fokus ligger på strid
och
b)döden är något som kan hända min rollperson, så förväntar jag mig att detta är en del av spelet.

Om då spelledaren helt undviker strid och död så funderar jag som spelare på varför jag ens lade energi på att läsa på reglerna till DnD när jag lika gärna hade kunnat fortsätta spela mitt älskade polaris, shadowrun, legend of the five rings eller world of darkness. Om du nu ska få med mig att byta till ett nytt system, DnD till exempel, för att sedan helt stryka bort de centrala delarna för att du ogillar dem, säg då inte till mig att vi ska spela DnD eller annat spel med gigantiska kapitel för strid och hög risk för dödlighet om du sedan tar bort dessa delar... Lite som att säga "Men huru Isaac, vore det inte nice att spela lite Svärdets Sång" och jag läser på reglerna och ser all löften om att utforska en karta och äventyrsplatser för att sedan vid spelbordet få delta i ett spelmöte som handlar om att vi ska rädda Bengts katt från brunnen i den sömniga byn Söderköping*.

*Jag skulle inte ha något emot att spela ett äventyr där vi ska rädda Bengts katt, men det är kanske inte vad jag förväntar mig om vi spelar Svärdets sång eller DnD. Då skulle jag som spelare istället känna mig ganska lurad.
 

SpringandeKulle

Warrior
Joined
15 Aug 2022
Messages
249
En annan sak.... om det är stor risk att dö och när det händer så gör man en ny rollperson på 5 minuter och fortsätter. Är det då inte mindre risk i ett sådant spel än ett där det är väldigt svårt att dö men när det händer så tar kampanjen i stort sett slut?
 

anth

Vetefan
Joined
24 Feb 2003
Messages
10,271
Location
Fjollträsk
En annan sak.... om det är stor risk att dö och när det händer så gör man en ny rollperson på 5 minuter och fortsätter. Är det då inte mindre risk i ett sådant spel än ett där det är väldigt svårt att dö men när det händer så tar kampanjen i stort sett slut?
Först:
Jag spelar INTE, och vill inte spela, spel där det är stor risk att dö.
Jag spelar spel som är dödliga, vilket är något helt annat.

Men jo, i spel där det är vanligt att någon rollperson dör per äventyr och det tar ett par minuter att göra ny rollperson, så avslutas inte kampanjen bara för att någon dör.

I spel där dödsfall är sällsynt, och där man istället lägger ner mycket arbete på rollpersonens bagrund, kan det hända att en spelare inte "orkar" göra en ny rollperson och hoppar av kampanjen.
Eller att rollpersonen som dog var så viktig för kampanjen att kampanjen inte kan fortsätta.

Kort sagt: ju ovanligare dödsfall är i ett spel, ju mer inverkan kommer de ha när de väl inträffar. Det är lite som @Genesis säger: i spel där spelarna väljer att rollpersonerna ska dö - väljer man dödstillfället då det ger mest slagkraft i kampanjen.
 

Lemur

Chatbot som låtsas vara en lemur
Joined
7 Sep 2015
Messages
2,614
Det jag är nyfiken på är hur man får klassiska rollspel, som DnD/DoD, med klassiska äventyr, som att rensa en grotta med goblins, eller undanröja en orc-invasion - att bli riskfria och roliga.
Jag skulle vilja påstå att DnD 5e gör just detta, då det är i princip omöjligt att dö efter lvl5. Visst du slåss och blir skadad, men det är aldrig någon verklig risk.
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,315
Location
Helsingborg
Jag skulle vilja påstå att DnD 5e gör just detta, då det är i princip omöjligt att dö efter lvl5. Visst du slåss och blir skadad, men det är aldrig någon verklig risk.
För att då kan man återuppliva folk?
 

Sömniga Isaac

Rollspelsinkvisitor
Joined
9 Feb 2008
Messages
2,399
Location
Örebro
För att då kan man återuppliva folk?
Inte bara det, som en som spellett mycket DnD 5 uppstår det rigorösa svårigheter efter lvl 5 att få till utmaningar som är rimliga för att utmana spelarna. Systemet är en katastrof att hållas med när det kommer till att utmana rollpersonerna några levlar in i spelet. Ett fenomen som diskuterats på olika håll från ett spelledarperspektiv. Därav påståendet att encounters i DnD 5 mer är en konstform än något du kan räkna på och planera ihop med ramverket som ges av spelet i sig självt.
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,527
5e löses genom att man har mycket mer monster än de rekommenderar, att strider äger rum i farliga miljöer, inga ens mellanstora strider utan fällor eller naturliga faror, och faller en spelarkaraktär hoppar alla fiender på dem och dödar dem. Oh, och skyddas inte de döda så skändas kropparna så att de inte går att återuppliva.
 

Sömniga Isaac

Rollspelsinkvisitor
Joined
9 Feb 2008
Messages
2,399
Location
Örebro
5e löses genom att man har mycket mer monster än de rekommenderar, att strider äger rum i farliga miljöer, inga ens mellanstora strider utan fällor eller naturliga faror, och faller en spelarkaraktär hoppar alla fiender på dem och dödar dem. Oh, och skyddas inte de döda så skändas kropparna så att de inte går att återuppliva.
Och det är väl en del av problemet med DnD 5:e. Jag tänker tredjepartsmaterial till 5:e i detta fall har ju i regel löst dessa problem på ett bättre sätt en just DnD 5:e själva gjort. Samtidigt, alla rollspel dras väl med problem som behöver fixas men att 5:e missat måltavlan så katastrofalt med att ge verktyg och vägledning hur du skapar motstånd för rollpersoner av alla nivåer får ju ses som en stor brist med systemet så som det presenteras av Wotc. Men, jag ska inte sitta här och kritisera DnD 5, det är inte riktigt trådens syfte.
 
Top