Nekromanti Rollpersoners namn

[Andy]

Jag tycker att rollpersonens namn är det absolut viktigaste. Jag kan gå i veckor och finputsa på ett karaktärsnamn och ju längre tid jag får ju bättre blir namnet.

Jag har några regler.

Ett för- och efternamn får aldrig börja på samma bokstav. Det är för enkelt. Ofta låter kombinationen bra om de har samma bokstav i början men det är fusk. Kan funka i Mutant, kanske. Alltså inget Jan Jansson, eller Bobo Bläck, Ivano Immerman eller liknande.

Fler namn är bättre än få. Jag gillar att karaktären har minst 3 namn. Förnamn (kanske dubbelnamn), mellannamn och efternamn, kanske två efternamn.

Sen måste alla karaktärer ha ett, två, tre, fyra. . . smeknamn, öknamn eller förkortningar. Det brar är så.

Exempel:

Min IMM i Mutant som hette Jonathan Bullare som barn. Han var dräng på ett gods i Bullarebygden söder om Karle. Alltså hette han igentligen Jonathan från Bullarebygden men det hade förkortast under åren. Men godset blev anfallet av marodörer och alla utom Jonathan blev mördade (klassiskt). Då gav han sig av mot Hindenburg och tog godsets herres namn, Krysalis. Det gav honom också lite Status. Nu hette han helt plötsligt Jonathan Krysalis (från Bullaren). Men under sina år i Hindenburgs undre värld fick han smeknamnet Oligadyste. Det berodde på att han hjälpte Smilet Piaff att lura en gangster från Nova Warzawa, som hette Oliga Dyste. Men hans smeknamn blev så småning om bara Dyste.

Så hans hela namn nu är : Jonathan "Dyste" Krysalis från Bullaren

Hur tänker du när du väljer/kommer på ett namn till din rollperson?

 

[lanariel.silver]

Personligen är jag dålig på att hitta på namn och brukar ta ett namn som dyker upp och förvränga det lite så att det passar in i världen, alternativt samlar jag på mig en bunte med andra typer med namn. t.ex: Lanariel, Silverkotte och DWA. Eller det ultimata fusket Namngeneratorer!

 

[Andy]

Hädelse! Namngeneratorer borde förbjudas.

Nej, skämt å sido. En generator kan vara kul att leka med men jag skulle aldrig i hela mitt ynka liv använda ett namn från en generator.

 

[w176]

Namnet ska gå att VRÅLA, i alla fall förnamnet eller en smekform av det. Går det att vråla går det att uttala och komma i håg.

Sedan beror namnet också på vilken dramatik jag ska ha det till. Ska det vara lättsam fantasy kan jag välja namn som kanske antyder saker om karaktären Evi Lindhöjd (Hitta ondskan i det) med smeknamnet Lindorm. Liksom det får i sådana fall vara dramatiskt och genomskinligt för det passar den typen av berättelse.

Ska det vara realism tar jag realitsika namn. Mitt favoritknep är att slå ihop en bekants förnamn med en annan bekants efternamn och sedan ändra lite Anders bli Andreas och Lundman blir Lundmark. Och smeknamnet blir Ante, lagom Svensson.

Och sedan anpassar jag mig altid ljudmässigt till de andra i gruppen och andra saker i kampanjen, så att snarlika namn eller ljud slipper förvirra.

 

[Gurgeh]

Jag krystar fram ett namn i desperation när jag kommer på att rollpersonen borde ha ett. Jag tycker helt enkelt inte att det är speciellt viktigt. De andra spelarna kommer (förhoppningsvis) att komma ihåg vem rollpersonen var och vad den gjorde, men lär ändå glömma bort vad den hette. Lägg krutet där det gör någon nytta.

/tobias

 

[krank]

Jag använder ofta ejn namngenerator, men jag använder sällan dess resultat rakt av. Tvärtom använder jag mestadels namngeneratorn för att skapa långa listor av för- och efternamn som jag sedan själv plockar ihop.

Jag spelar ofta nutida skräck som utspelar sig utanför sverige, vilket gör att jag ofta är ute efter lite personliga, men inte helt orealistiska eller alltför konstiga, namn. Framförallt måste ljudet av namnet som uttalas passa till den känsla jag har i karaktären.

Jag är inte helt främmande för att använda substantiv i god engelsk tradition som efternamn; en onding som heter Black i efternamn är ju en klassiker. Men det blir förbannat cheesy, och det vill jag oftast inte.

Smeknamn får man av övriga rollpersoner, förr eller senare. Sånt kommer naturligt.

 

[Storuggla]

Jag stjäl från bokhyllan. BLanda ihop två författares namn så har du en slp/rollperson. Är det på ett språk jag inte behärskar eller kan namn till använder jag en parlör. Herr Brax, Fru Mögel, osv osv.


Storuggla, viva la hacienda

 

[Arfert]

Jag fixar namn på olika sätt... I fantasy så hittar jag bara på ett, eller snor nåt lämpligt; som Antonius Block.

Engelskpråkiga karaktärer snor jag ofta från avsändarnamnen i de spam man får till och från; i dagens spamskörd fanns till exempel Fernado Kazuko, Blake Neomi och Zona Rieberling..

Till Saga finns en namngenerator som Pixie skrivit, eller så plockar man bara nåt namn från namnlistan i boken, eller använder ett saxiskt eller normandiskt namn... eller lämpligt namn från skrifter som Eddan, Völsungasagan eller Arthursagan.

 

[Krille]

Namn är kultur

• Alexander är ett familjenamn som andas både adel och krigsbakgrund. Det är ett namn som man bär med stolthet, typ. Hänvisningen till Alexander den store är fullt medveten.
• Naleyevna definieras som en patronym plus feminin ändelse. Det vill säga, vi vet därigenom att personen är kvinna och har en far som heter Naleyev. Dessutom låter det ryskt, och det är bra i sammanhanget.
• Kalia är det vanliga tilltalsnamnet som används ensamt bland vänner, tillsammans med patronym om man är allvarlig bland vänner eller skämtsamt allvarlig bland vänner, och tillsammans med patronym och familjenamn om man är formell.
• Sivani får fungera som familjärt tilltalsnamn. Det används ensamt endast bland de närmaste och i övrigt bara om man är überformell och i så fall med det kompletta namnet. Alla andra sammanhang och användningar är grava etikettsbrott.
• Sammantaget är hela namnet förstås aristokratiskt och snobbigt, och presenterar man sig med den harangen så framstår man säkert som en översittare. Vilket ju är poängen med det - rollpersonen

 

[Andy]

Re: Namn är kultur

Det där var mycket bra.

Jag tror jag jobbar så om än inte så genomtänkt. Men jag gillar det (igen).

 

[Zanimar]

I motsats till Andy har jag ingenting emot att för- och efternamn börjar med samma bokstav, även om detta inte är något jag själv eftersträvar när jag skapar mina namn. Kanske är det min svaghet för figurer som t.ex. Bilbo Baggins som spökar - ett namn som aktualiserar något annat: jag gillar namn som betyder något (på ett för mig bekant språk). I detta avseende gillade jag den svenska nyöversättningens Bilbo Väsker (eller hur var det det stavades).

Jag stjäler aldrig med avsikt ett namn, men gör det säkert ofta utan att veta om det. Varför skulle namnen annars namnen förefalla så bekanta?

Målet är att namnet ska smaka bra i munnen (klinga bra alltså) både när det viskas och när det vrålas.

 

[Nightowl]

Den senaste gången jag gjorde en rollperson var det till vår PE-kampanj. Den utspelar sig i verkligheten men inte i Sverige, vilket ger min dockskåpartarm lite ångest. Jag löst det genom att slå upp en sida på In-tä-nätt med "riktiga" japanska namn. Sedan tog jag det kortaste förnamn och kortaste efternamn jag kunde hitta för att vara säker på att inte glömma bort det, och blev Go Mai (eller Mai Go, som hon skulle heta i Sverige).

I fantasy eller SF eller så drar jag bara till med något, fast är spelvärlden dockskåpig nog vill jag gärna ha en lista med exempel att välja mellan.

Erik

 

[Andy]

Det schyssta med att välja från en lista (i Saga boken till exempel). För då kan din karaktär heta samma som en SLP eller kanske till och med som annan rollperson i spelgruppen (vilket har inträffat i Saga när vi spelade. Det var två som hette Degan).

En sak som blir jobbig, säg i Kult, om jag döper min karaktär till Martin van der Reed. Men två av min medspelare heter Martin på riktigt. Förvirringen kan bli stor!

 

[solvebring]

Ja, jag gillar också att slipa på namn. I fantasy-rollspel brukar jag leta klangfullhet och riktigt tillvridna saker. Ja, fantasy är ju en hop av tillvridna namn. Om man inte skall spela raser som kräver mer enkelhet eller andra sorts ljud. Dvärg-namn och svartfolksnamn är ju t.ex. en helt annan sak.
Dock är jag nog inte lika noga som du, och tycker knappast att det är det absolut viktigaste. Absolut viktigaste tycker jag är bakgrund och historia.

 

[PAX]

Ett för- och efternamn får aldrig börja på samma bokstav. Det är för enkelt.

Vilken tråkig regel...

För vem kan motstå namn som Sony Samsung eller Peking Punisher (min rollpersons artistnamn som wrestlare)

/Patrik "PAX" Ax

 

[Ymir]

Jag är inte helt främmande för att använda substantiv i god engelsk tradition som efternamn; en onding som heter Black i efternamn är ju en klassiker. Men det blir förbannat cheesy, och det vill jag oftast inte.

Hoho...Lycan hade med en onding som hette Mr Wight. Det har aldrig glömts, för spelarna gick hela kampanjen och trodde att han hette Mr White...

:-D

- Ymir, it was awesome

 

[solvebring]

Sorry... Har av någon dum jäkla anledning svarat till Nightowl. Var menat till Andy.

 

[Ymir]

Min patentmetod för nutida namn är - jag letar upp en film från språkområdet i fråga på imdb, och blandar sedan en skådis förnamn med en annans efternamn. Voilà!

Kinesiska namn bygger jag ibland från vad jag vill att betydelsen av namnet ska vara, på ett ungefär - så den samvetslöse domaren Jing Yi springer runt och heter just 'Okuvlig rättvisa'.

För rollpersoner tar jag ofta två kändisar jag tycker har snygga namn och smälter ihop, eller så snor jag bara efternamnet. Så uppstod tex Ada Nordansjöld, från Ada Lovelace och Adolf Erik Nordensköld, Mireille van Hamme, från Mireille Mathieu och Jean van Hamme, Ilya Voloch är bara snott rakt av från Ilia Volokh. Som sista utväg finns alltid namnlistor på internet, vilket är bra om man vill undvika för klyschiga namn - jag för tex lite av ett (högst stillsamt) personligt korståg mot kvinnonamn som slutar på 'a'. Azâr, Shirvan och Varashte, tex, hade jag aldrig kommit på utan magin som är internet.

- Ymir, så därför vill jag hylla...

 

[Hunk]

Namn skall vara korta och slagkraftiga samt passa för att tilläggas ett lämpligt epitet (såsom "Kash the Conqueror", min nuvarande 3.5-karaktär). Just nu har jag förbannat svårt att komma på ett namn till min nya 4E-karaktär, så jag var nästan glad att spelmötet i måndags blev inställt, eftersom jag då fick ytterligare en veckas respit att hitta på något.

För övrigt är alliterationsnamn något som skall hyllas - Serilla Silverblade är betydligt lättare för de övriga spelarna att komma ihåg än Bludorpyr Varhamrebockskutrygg.

 

[krank]

För övrigt är alliterationsnamn något som skall hyllas - Serilla Silverblade är betydligt lättare för de övriga spelarna att komma ihåg än Bludorpyr Varhamrebockskutrygg.

Äpplen och päron. Du tar ett superkrångligt namn och jämför med ett enkelt.

Mer rimliga jämförelser:

Serilla Silverblade - Serilla Moonblade
Bludorpyr Barhamrebockskutrygg - Bludorpyr Varhamrebockskutrygg

Jag vågar hävda att alliterationen inte spelar någon som helst roll; det första namnet blir inte svårare av att sakna alliteration och det andra blir inte lättare av att ha alliteration.