Intressant fråga och många verkar tycka mycket. Finns det möjligen ett par olika läger man kan dela upp smakerna i (bortsett från de bra, de dåliga och de urusla
)?
En av de roligaste sakerna i rollspel tycker jag är att få använda min kreativitet och fantasi, både när det gäller rollpersonsskapande och spelande. Det kan väl inte vara så att någon inte håller med mig här, eller? Slumpmoment mot tabeller för saker som yrke/klass (du blev krigare), bakgrundsinformation (du känner en hacker) är jag därför tveksam till. Nu har jag aldrig skapat en RP i Mutant Chronicles som Rising nämner, men ändå. Däremot gillar jag slumpmoment som är mer öppen för tolkning och som verkligen ger inspiration. T ex använder Everway en mängd kort med bilder, när man skapar en RP får man dra tre kort och inspireras av dessa. Cut ups (slumpvis valda ord, har använts av bl a Bowie och Burroughs) kan jag också tänka mig. Jag har aldrig använt cut ups vid RP-skapande men som idéer för äventyr. Denna skillnad mellan kreativ inspiration och direkta direktiv tycker jag är stor och mycket viktig. Jag är emot slumpmoment när det gäller saker som grundegenskaper och färdigheter. Om man t ex slår Styrka 13, är detta verkligen ett bra sätt att ge inspiration på?
Regelmässigt vill jag ha det så fritt som möjligt. Jag har svårt att se charmen med att Yrke eller Klass ska begränsa ditt skapande med t ex minsta värde i Styrka eller valbara färdigheter. Är man däremot en krigare som inte kan slåss bör man förmodligen förklara varför. SL eller spelgruppen kan ju också gemensamt sätta upp riktlinjer inför RP-skapande, t ex om gruppen bestämmer sig för att driva en detektivbyrå så bör samtliga RP passa in i den, men detta är ju inte regelbegränsningar, men det blir betydligt enklare att göra detta om det inte finns andra onödiga regelbegränsningar. Arketyper kan nog vara en bra ide som komplement. Jag har vad jag kan minnas aldrig skapat en RP med hjälp av en Arketyp, men jag kan tänka mig att det passar nybörjar bra, eller om man behöver en RP extremt snabbt. Bäst tycker jag dock Koncept (eng Concept) är. I stället för att välja Yrke eller Klass från en lista så får du med egna ord och hjälp av exempel beskriva vad du är. Koncept kan också vara något vidare än Yrke/Klass. Yrke krigare kan vara Koncept krigare, men det kan också vara t ex Guds utvalda krigare, Barbarkrigare eller krigare/varulv.
Det ska finnas möjligheter att göra RPn snabbt. Bortsett från smidiga regler så kan detta förenklas med bra rollformulär, där eventuella fåtaliga formler är förtryckta och om det inte finns så många färdigheter så kan dessa också vara förtryckta. Det är också en fördel om mängden lister, tabeller och andra referenser som behövs från regelboken hålls på ett minimum. Det är också mycket bra med en välgjord lathund. I Over the Edge, ett av mina favoritspel, så kan en erfaren spelare göra en rollperson med hjälp av endast rollformuläret (1 A4) och alltså utan regelboken. När flera spelare gör RPer samtidigt slipper de sammas om boken. Det finns också en lathund på 4 A4 som innehåller RP-skapande inklusive exempel och övriga regler som mindre erfarna spelare kan använda. Denna lathund kan spelare ta med hem om de vill det. För Neotech 1 gjorde jag en 2-sidors A4 lathund som användes för förenklad RP-skapande där boken endast behövdes i specialfall, vilket funkade mycket bra.
Att lägga ner mycket tid på en RP (detaljer och djup) tror jag man kan göra i vilket system som helst. Men att sitta och pula poäng hit och dit (minimaxa kanske det kallas?) är inget för min del. T ex vad ska jag minst ha i Storlek + Fysik för att få 1 KP mer i huvudet? Det spelet kan göra här för mig är att hjälpa en vad man ska fokusera på för att RPn ska bli intressantare och roligare att spela. Kanske saker som drivkrafter, motivation, hemligheter och kontakter. Kvantitet behöver däremot inte vara bra, t ex vad min brors fru heter eller vilken grundskola jag gick i. Dessa saker tror jag kan vara mer i vägen än hjälpa till.
Precis som Kultkult skriver är det viktigt med den "motiverande" RPn som ger svar på värderingar, syfte, personlighet etc. och ger svar på varför-frågor. Ett spel som fixar detta bra är Castel Falkenstein (som MrG också nämner). Som du (Marco) skriver så passar kanske inte varför-frågorna så bra för alla, den delen kan så klart vara frivillig eller delvis frivillig. Hur som helst så tror jag att det är viktigt med fokus även här. Finns det 100 frågor så besvarar inte jag dem heller. Är det tio kan man ge sig tid att fundera mer, och svaren måste man kunna välja fritt (alltså inte från en lista).
Det bör inte finnas några onödiga hinder när det gäller vilken ordning man ska göra RPn i. Däremot faller det sig väldigt bakvänt för mig att börja med något annat än Koncept/Arketyp/Yrke/Klass. Att först välja Psyke 5 och sen tänka att jag gör nog en krigare förstår inte jag. Var hittar man inspirationen till sina Grundegenskaper om man inte har ett Yrke redan? Jag brukar iaf inte tänka ut alla mina Grundegenskaper innan jag väljer Yrke. Och som jag skrev innan, om man t ex slår Styrka 13 och Fysik 7, är detta verkligen ett bra sätt att ge inspiration på?
Jag vill ha mycket frihet, enkelhet och inspiration, och lite krångel och onödiga slumpmoment.