Nekromanti Rollspel, fanns det på 90-talet?

[avatarex]

Diskuterade men en ej rollspelande kompis i förrgår om rollspel i populärkulturen. Jag sa att dom spelar rollspel i varan-tv, varpå hon överraskade mig med frågan:

"Varan-tv är väl från 90-talet? Fanns det verkligen rollspel då? Jag trodde det var något nytt."

Någon som varit med om nån liknande kommentar? Den var rätt oväntad får jag säga. Jag förklarade givetvis att rollspel funnits sen 70-talet och att det var mycket populärare förr i tiden.

 

[krank]

Heh, nä... De vanligaste konstiga frågorna jag brukar få är om jag spelar Magic och om det är samma sak som lajv...

(När jag väl lyckats få fram att det är bordsrollspel och inte datorrollspel)


Idag hoppade jag in i en klass och hade programmering. Deras ordinarie lärare var hemma med sjukt barn eller något i den stilen. Rätt fascinerande, de verkade tycka att det var rätt coolt att hänga med rollspelare och rollspelsmakare. Det finns hopp för ungdomen.

Å andra sidan verkade de rätt chockade just då över att deras inhoppande programmeringslärare pratat spelteori och hjälpt dem att skriva ner regler för olika lekar hela lektionen, så man kanske inte ska ta alltför hört på vad de kläckte ur sig...

 

[Doctor_Hell]

jag brukar få ungefär samma frågor som krank om jag spelar magic och sen när jag säger att jag spelar rollspel brukar folks reaktion bli ahhhh det är när ni klär ut er och springer runt i skogen och låtsas ni e riddare va när jag sedan förklarat vad det är det rör sig om brukar det mötas med allt från tristess till förundran till beundran och nyfikenhet

 

[solvebring]

Ja, det har hänt att folk trott att rollspel är någon ny fluga från 90-talet eller 2000-talet. Folk verkar dock vara mer bekanta med lajv än med bordsrollspel så även jag har fått frågan om jag klär ut mig och springer runt i skogen. Och tja, jag har lajvat ett par gånger för en massa år sedan, vilket gör att bland andra min far och bror som gärna hånar mina "ickemanliga" hobbies refererar till lajv även om de vet vad bordsrollspel är.

(... Tja, även om de iof tycker att det är lek* och trams så är det hån med glimten i ögat. Vi är nog tyvärr så i min familj, oss "män" emellan, att vi gärna hånar och ställer på med glimten i ögat...)

Kort sagt, folk som inte provat eller har haft någon inblick i hobbyn kan komma med de mest märkliga frågorna eller påståendena. Det verkar dock finnas en klar bild av lajv men inte av bordsrollspel. Fast tja, lajv är väl mer eller mindre mainstream numera i och med förgreningar i cosplay och allt vad som finns. Det har ju varit uppe i TV en hel del också. Trots allt så är ju fiction överhuvudtaget mainstream numera...

*Ja, spel är lek, men jag älskar att leka och det tänker jag fortsätta med.

 

[Nässe]

jag brukar få ungefär samma frågor som krank om jag spelar magic och sen när jag säger att jag spelar rollspel brukar folks reaktion bli ahhhh det är när ni klär ut er och springer runt i skogen och låtsas ni e riddare va när jag sedan förklarat vad det är det rör sig om brukar det mötas med allt från tristess till förundran till beundran och nyfikenhet

Jag känner igen exakt det

Men jag är förvånad över hur många som går igång när man förklarar, och tycker det verkar kul och spännande, och som vill prova. vet inte om jag framställer det på ett extra-"reklamigt" sätt eller vad det är, men jag har pratat med en hel del ,människor som befinner sig långt från allt vad rollspelskultur, fantasy, SF, etc heter och som blir jätteintresserade.

Tror egentligen en massa människor skulle gilla rollspel, om de bara fick pröva. Om man hade rollspel som uppmuntrade lite andra sorters berättelser än de klassiska. Vet dock inte vem som ska känna sig manad att "sprida ordet"- och varför man nu skulle göra det.

 

[wilper]

Spel att spela med vanligt folk...

Mitt spel The Daughters of Verona skulle nog kunna funka. Det bygger på Shakespeares komedier (och blir lätt romantiska komedier i Hugh Grant/Julia Roberts-anda i faktiskt spel), och ligger därför rätt långt från de traditionella mördarluffarna på plundringståg som slår ihjäl folk med konstiga öron och avvikande hudfärg för att ta deras skatter.

Dessutom är reglerna busenkla, närmast sällskapsspelsaktiga.

http://wilper.wordpress.com/the-daughters-of-verona/

Frågan är var jag hittar välvilligt inställda vanliga människor som kan ge mig fyra timmar av sina liv som jag kan prova på.

 

[Botulf]

Folk verkar dock vara mer bekanta med lajv än med bordsrollspel så även jag har fått frågan om jag klär ut mig och springer runt i skogen.

Det där är nog den absolut vanligaste frågan jag får om jag säger till någon obekant med hobbyn att man spelar.

 

[Nässe]

Re: Spel att spela med vanligt folk...

Frågan är var jag hittar välvilligt inställda vanliga människor som kan ge mig fyra timmar av sina liv som jag kan prova på.

Jag skulle nog kunna vaska fram människor ur mitt umgänge. Jag har bland annat en hel grupp kompisar i Stockholm som snöat in på en massa regeltunga tyska (?) brädspel, och där vissa gillar att spela teater. De fryner dock på näsan om jag kommer med drakar och demoner. Men jag tror lätt de skulle ge dig fyra timmar om du säljer in något som de skulle gilla, och som är kopplat till deras bild av vad som är intressant, spännande och tankeväckande (politik, drama, genusfrågor, tematik kring familjebildande och karriär etc).

Jag tror det finns en massa människor. Frågan är om man pallar korståga om det. Jag tänker bibliotek, studiecirklar, skolor, politiska föreningar, rollspels-dating, teater-grupper, improvisationskurser.

Jag har själv varit med och spelat när jag jobbade på läger för rörelsehindrade- blev aslyckat. En kille som själv satt i rullstol "föreläste" om rollspel, och spelledde och berättade om hur han i rollspel fick möjlighet att springa, hoppa och till och med flyga. fan häftigt.

Företagsevent. Ah, nu kanske jag drar det lite långt...

men om du färgar det som du har att erbjuda som något kopplat till Shakespear, teater, manusskrivande- så har du ju som sagt teatergrupper, folkhögskolor, allmänt teaterintresserade människor, anglofiler, filmälskare etc, etc.

Personligen pallar jag inte hitta motivation för det, men jag tror att det är fullt görbart- så länge man kommer med ett vuxet, icke sexistiskt spel där man spelar saker som folk känner igen från teveserier, pjäser eller filmer. (det är ju också därför jag skriver Story Now spelet Oneshot!

 

[Feuflux]

Sidospår:

Nu kom jag att tänka på ett samtal på fikat på jobbet igår. En jobbarkompis berättade om Skyrim och förklarade för en annan kollega att "det är som spel X (minns inte vilket han sa) fast i fantasymiljö", och kollega två svarar "jaha, ett rollspel".

Allting i fantasymiljö är rollspel!

 

[Eksem]

Jag råkar oftare ut för "aha, du spelar rollspel?" när jag berättar att jag spelar Magic. Och jag spelar ju rollspel. Så det hela blir mycket förvirrande för folk:

"Ja alltså, Magic har egentligen ingenting med rollspel att göra... men jag spelar rollspel också."

 

[MrG]

Tror egentligen en massa människor skulle gilla rollspel, om de bara fick pröva. Om man hade rollspel som uppmuntrade lite andra sorters berättelser än de klassiska. Vet dock inte vem som ska känna sig manad att "sprida ordet"- och varför man nu skulle göra det.

Jag skulle orka och känner mig manad, har dock ont om tid som småbarnsförälder ;-)

Och på frågan var man hittar folk som vill prova är mitt svar på jobbet. Jag fick varianten på rollspel 90-tal i fredags från en kollega, men mer av varianten "rollspel, finns det fortfarande, jag ville prova det i skolan men grabbarna som gjorde det verkade inte vilja han med en tjej..." så jag har en bunt kollegor som ska få testa mordgåtor i rollspelsform ;-)

-Gunnar (har världens bästa kollegor)