Bra.
Då... Så säg vi spelar något, vi spelar en av fler som från vår bortglömda hemby ute i någon provins i ingenstans skickas ut på diverse strapatser för byns säkerhet, döda monster, ta deras skatter och föra åter till vår by, vi hindrar rövare, stoppar en skogsbrand, fånga in en samlig vilddjur vi kan tämja, osv osv. Kanske vi snappar upp rykten om en artefakt som kan hjälpa byn, kanske upptäcker bägge av de omkringliggande länen vår lilla landsplätt och gör anspråk på den och vi befinner oss nu mitt i ett krig mellan två mäktiga makter, allt på grund av vad vi råkat göra så de fått nys om oss. Om vi spelar med det här lite outtalade syftet att vi vill använda ett spels instrumentering för att gemensamt skapa fiktionen, fokusera på den delen, så skulle vi kunna spela detta med gammel d&d, med PTA, med Burning Wheel, Med Storming the Wizard's Castle, med The Pool, med Rolemaster, med Drakar och Demoner från 82, friforma skiten ur det, vad som helst. Det hade varit vädigt olika saker, för system spelar roll, men det finns inget som hindrar att vi fokuserar på vad det är mediet faktiskt gör (skapar fiktion i någon mening) och att vi använder de redskap systemet ger oss för att påverka denna och aktivt bidra med att forma utfall och vad som kommer ske härnäst.
Story now har alltid varit lite märkligt tolkat i meningen att vi, jag har helt klart tryckt på detta, lyfter upp premiss och tema, att man ska ha moraliska frågor, att spelet ska "handla om någonting" osv. Men skulle jag säga de sakerna är självklara oavsett, de kommer alltid finnas där så fort vi har en situation som är föränderlig och vi har intressenter kring denna förändring + spelare som är fria (dvs vi inte har en nedlåst plot) att agera och att agerandet ger konsenvenser framåt. Själv har jag landat i att det är helt meningslöst att lyfta ex. spel som har synligt stöd för detta som ett exempel, för det som syns är stödet inte vad det faktiskt är man försöker visa. Det leder till att man tittar på spel och söker efter "storymekaniken" som är vad it's all about. Ex. är SLs uppgift att konstruera och kontrollera fiktionen för att skapa och locka fram humanity-checks i Sorcerer? Eller är dennes uppgift att spela SLPs och demoner med intregritet både on/off screen? Ska en SL böja fiktionen för att ständigt utmana övertygelser i BW? Ska en SL ha fullständigt fokus på Keys och bomba dem likt clownflaskor vid en sådan där kasta-bollet-tivoli-vagn?* Det är ju detta som får folk att gå bananas över ett spel som har massa regler och positionering för strider och tänker "detta måste vara step on up/gamism" och så fort man har ett känslo-attribut så är det ett story-spel. Vincent Bakers tankar i denna tråd om Lamentations är ex. intressanta:
http://www.indie-rpgs.com/forge/index.php?topic=32094.msg288661#msg288661
Kreativ agenda är med andra ord inte en identifierbar spelstil där man kan se på hur något går till kring spelbordet och säga vad det är för något. OSR existerar med andra ord, i den mening det öht kan existera, inte på samma nivå som detta. Skulle man tvinga mig till att ösa ur mig något som vad det skulle kunna sägas vara så kanske en beskrivning av en viss aproach till instrumenteringen som gamm-d&d förmedlar för att möjliggöra någon slags step on upigt grottdyk? Men bara för att vi i vårt första dyk för att försvara vår hemby var fulltständigt investerade i vår överlevnad och vårt teamwork betyder det ju inte att ja shit, nu bryr vi oss ju lite mer, vi känner karaktärerna, och byn är vi investerade i och jag vill ju kanske gifta mig med drängen Olavu men han är ju försvunnen nu, helvete...
Däremot, man kan ju helt klart säga att man mestadels gillar säg, step on up-spel om det sker på ett visst sätt. Eller, jag gillar mest det här personliga när jag varit med och definierat det tydligt, ex. genom en backstory i the pool eller via beliefs i BW, eller så gillar man det inte, man föredrar när ens karaktär är mer frikopplad och mer "möter" något... eller, så är man öppen för allt möjligt.
Sen skrev jag ett långt svar till dig om fotboll och sparka boll men du för ett kort sammandrag: sure, du kanske sparkar boll av en enda anledning, men jag vill bara umgås med och slå snygga bollar tillsammans med mitt livs kärlek så därför drar jag på mig sonic youthtröjar, conversen och tänder en lucky strike, det finns fler anledningar att sparka på en boll tillsammans.
*facit, nej, ja, nej, nej