Nekromanti Rollspel.nu's filmklubb 2013 v14

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,292
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Re: Filmklubb 2013 v14: Viva Riva! (Normkritik)

Jag behövde inspiration till att skriva om Africaplex (Kinshasa-Brazzaville) i Neotech X, och hittade i processen den här kongolesiska rullen från 2010:



Om regissören heter Djo Tunda Wa Munga vet man att man har sitt på det torra med awesome, men 'Viva Riva!' har mer going för sig än att den utspelar sig i ett stenhårt Kinshasa och inte innehåller en enda whiteboy.

Storyn är ganska standard-gangster/heist-film, men innehåller ett par extra dimensioner: Viva är en skrävlande gangster som nyss kommit hem efter 10 år i Angola, där han snott en trucklast bensin från maffian, som han tänker göra sig rik på att sälja i Kinshasa, där det är hårt eftertraktat och priset ökar för varje dag. Tyvärr råkar han dels kära ned sig i en lokal gangsterboss eldiga flickvän, och dels vara jagad av en bunte psykon från Angola som vill ha sin bensin tillbaka (och hans huvud på ett fat). Dimensionerna som gör det här annorlunda från en amerikansk gangsterfilm, och därför mer spännande, är primärt:

- Kinshasa är mer street än någonsin LA, i jänkarnas gangsterfilmer handlar allt om att råna Las Vegas eller whatever, i Viva Riva! är det bästa man kan hoppas på en trucklast smuggelbensin som man kan sälja för 7 dollar litern, man kan vifta med automatkarbiner på mer eller mindre öppen gata, och alla har Nokia-telefoner från 90-talet. Och man kan ha knarkigt totemist-sex med vitmålade negresser i bisarra tribal-masker (den biten är lite skum)...
- Riva själv gör egentligen aldrig nånting, han bara skrävlar. Det är alltid bifigurer som skjuter och slåss.
- Det finns kvinnor med och de har inflytande och gör saker (i skarp kontrast till många amerikanska gangsterfilmer som är rena korvfesten).
- Alla dör.

Produktionsvärdena och skådespeleriet är bra och plotten har en del lätt otippade vändningar, men är egentligen väldigt bog-standard. Filmen känns aldrig det minsta b, även actionscenerna fungerar fint, det enda som är lite so-so är några eldeffekter på slutet. Det som lyfter filmen, utöver då den skitkoola settingen, är att den håller förvånansvärt bra för en normkritik:

- Riva själv och hans kompisar är trista och typiska heterofiler, de pratar mycket om horor och om kvinnor i termer av 'tuttar', och detta kompliceras aldrig; Rivas raggningstekniker gränsar åt stalking, men han är inte så macho att han inte kan bry sig om sin mamma, pappa och en annan äldre kvinna som han känner lojalitet till. Han verkar också bonda med slumpmässiiga gatpojkar och känna faderlig kärlek till dessa. I övrigt förkroppsligar han i mångt och mycket det filippinska konceptet bonga (som vi adopterade till NX), han drar runt och är supersjälvsäker och andas karisma och 'ta plats', vilket väl i hög grad tyvärr är en typiskt manlig grej, både irl och i fiktionen.
- Den kvinnliga officeren är väldigt intressant; hon har två scener där hon blir chickifierad och känns märkligt mesig out of the blue, men annars går hon runt och andas tuffhet, med ett kallt stoneface, och visar sig flera gånger handlingskraftig, hänsynslös, och hård (hon får skjuta och slåss mer än Riva får, i princip). Plus, hon är -officer- i militären. Och hon har en passionerad (och smått grafisk) lesbisk affär med en hora, som i sig är en karaktär som tas på allvar av filmen och skildras som handlingskraftig, kompetent, och målmedveten
(även om hon blir stoppad i frysen på slutet, men det blir nästan varenda kotte).
Det är också kul att denna lesbiska affär aldrig görs någon 'grej' av, den bara är. Jag skulle efter att ha sett detta gärna lära mig mer om synen på homosexualitet i Kongo-Kinshasa, givet att grannlandet Uganda gjort böghat till sin raison d'être.
- Rivas love interest, bossens brud, är mer klyschigt 'kaxig femme fatale', och får heller aldrig göra så mycket annat än vara just kaxig. Hela hennes existens verkar gå ut på att bli knullad, och även om det är notervärt att gangsterbossen själv efter ett tag tröttnar på henne och slutar vara possessiv är hon en ointressant och problematisk karaktär, genusmässigt sett.
- Den primära skurken, från Angola-maffian, har ett anmärkningsvärt flamboyant sätt, och vore det en amerikansk film hade han kanske antytts vara bög. I det här fallet tror jag dock inte det finns någon sådan tanke, utan bara en liten kulturklyfta mellan mig och filmskaparna. I övrigt har han inte så mycket karaktär, utöver att han är hänsynslös, sadistisk och elak.
- Kvinnor i filmen är anmärkningsvärt benägna att slåss mot män som hotar dem eller folk de tycker om, och det finns ingen antydan att kvinnor som har sex är något dåligt.

Det är alltså den lesbiska kvinnliga militären som lyfter det hela; hon är kool och jag väntade mig inte alls något som henne, dessutom är hon bra inspiration till NX eftersom Kongo där kontrolleras av en avhoppad FN-styrka i en ohelig allians med onda megaföretag, en situation som väl motsvarar den här karaktärens dilemma i filmen, där hon
tvingas samarbeta med utländska kriminella för att de har kidnappat hennes syster, och därmed måste svika sin yrkesroll och bli delaktig i diverse våldsdåd mot kongolesiska officials.

Filmen har en antydan till Small Reference Pools, i det att filmskaparna känner sig tvungna att låta en karaktär babbla om Rumble in the Jungle, som väl är det enda som någonsin hänt i Kinshasa som västerlänningar känner till.

Sammantaget är Viva Riva! inget jättespeciellt, men en välgjord gangsterrulle i en exceptionellt kool setting. Djo Tunda Wa Munga är definitivt en regissör att hålla koll på, givet att västvärlden är i enormt behov av att få bilder av Afrika som inte handlar om krig, grotesk fattigdom och fruktansvärda sjukdomar, utan på något sätt skildrar vardag och normalitet och framtidshopp. Filmer som Viva Riva! är därför värda sin vikt i guld, och det var en fröjd att se att Kongo kunde producera en så proffsig och underhållande film.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Jag såg en gammal klassiker: Top Gun. Och eftersom trailersarna är så pinsamma så får ni en hemmaklippt video med en massa flygplansporr istället.

<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/58QOBqAWNzE"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/58QOBqAWNzE" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>

Maverick (Tom Cruise) är en vild och galen pilot som i en verkligare verklighet aldrig hade fått jobb som flygare i något flygvapen sedan typ Kaiserliche Luftstreitkräfte anno 1916, men på grund av att hans rotekompis får spel under en närkontakt med en MiG-28 och lägger av så får han en plats på flottans flygskola "Top Gun" där han verkligen kan visa hur mycket testosteron han har.

Maverick träffar flicka, flyger flygplan, duschar, spelar volleyboll och rivaliserar med Iceman (Val Kilmer) ett bra tag innan han får flatspinn under en av övningarna och Maverick och hans radarofficer Goose (Anthony Edwards) skjuter ur sig. Goose dör då hans raketstol slungar honom rakt in i flygplanets huv, och Maverick tar det hårt. Men efter ett samtal med en av sina flyglärare, Viper (Tom Skerritt), får han reda på hur hans farsa dog och beslutar sig att fortsätta och ta examen, och sedan skickas allihopa ut till hangarfartyget för att spöa ryssen. Efter en bunt ångest så skärper sig Maverick och spöar ryssen.

---

Innan ni får för er något, Top Gun är INTE en flygfilm. Jag måste poängtera detta särskilt noga, för det finns en klase folk som fortfarande tror det. Så jag upprepar: Top Gun är INTE en flygfilm.

Top Gun är en sportfilm. Den har precis samma dramaturgi som en film om hockeykillen som kommer in i laget och sen kämpar med sitt ego och sina lagkamrater för att passa in, och när han väl accepterar det så blir laget asbäst och hockeykillen växer förbi sina begränsningar. Den har till och med duschscener, bara manliga överkroppar och träningsmontage till häftig rockmusik.

Top Gun är också en tvåtimmars rockvideoopera. Den har massor med häftig åttitalsmusik och Tony Scott är super-ägig när det gäller att hitta rätt foto, och vem som än fixade rockmusiken till filmen lyckades plocka fram typ tio av åttitalets bästa låtar.

Slutligen är Top Gun en tvåtimmars rekryteringsfilm för amerikanska flottans flygvapen. Den gjorde amerikanska flottan vrålcool! Jag antar att det hjälper att ha folk som Tom Cruise som poster boy.

Men Top Gun är INTE en flygfilm. Bara så att vi är fullt på det klara med detta.

Eftersom det trots allt finns flygplan i filmen, trots att det inte är en flygfilm, så kanske jag ska nämna lite om flygscenerna. De är superbra, för de är till stor del filmade med riktiga flygplan. Flygnördar kan fnissa åt att MiG-28orna spelas av amerikanska F-5 med trendig (och väldigt synlig) mattsvart finish och ståtliga röda stjärnor. Men på det stora hela har Top Gun höjt ribban rejält sedan filmer som Slaget om Storbritannien, och faen vet om den fortfarande inte är oöverträffad. Det hjälper att ha amerikanska marinflygets fulla samarbete, antar jag.

På det stora hela, trots testosteronig ostighet och klichéer till döds, så är filmen förbaskat SNYGG! Det är något i släkten Scott som gör att både Tony och brorsan Ridley kan hitta de perfekta kameravinklarna och det perfekta ljuset. Det spelar ingen roll om vi talar pussande par i solnedgången eller flygplan på hangarfartyg i solnedgången eller motorcyklar i solnedgången eller volleybollspelande hunkar i eftermiddagssolen, den här filmen är så jävla SNYGG!

Den får 2 poäng på Bechdel-testet: den har två namngivna kvinnor, Charlotte "Charlie" Blackwood (Kelly McGillis) och Gooses fru Carol Bradshaw (Meg Ryan); och de har en konversation. Dessvärre handlar konversationen om hur 100% jättekär Maverick är i Charlie, så ... fail. Det kan väl tänkas vara förståeligt för en film som handlar om testosteron och jetbränsle, antar jag. Men likväl.
 

Lukas

Mannen i Gult
Joined
25 Jan 2010
Messages
3,717
Location
Huddinge
Jag har sett There Will Be Blood
det är en film om en Oljegrävande skitstövel och de skitstövlar han möter.Sedan tar filmen slut.

Filmen är mycket speciell i attd en inte har så mycket av en story. Utan den är mer som ett utdrag ur en personsliv.

Det är en väldigt bra film, om man kan släppa det faktum att eftersom det inte finns någon story så finns det ingen dramatsisk kurva.

Kortfattat: Bra film men kanske inte för alla.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,181
Location
Rissne
Jag har sett Battleship igen.



LÄNK TILL TRAILER

Säg efter mig: Jag kan tycka om en film och ändå finna den ideologiskt bedrövlig.

Battleship är en två timmar lång reklamfilm för amerikanska flottan, lätt inspirerad av sällskapsspelet Sänka Skepp. Genren är "milfic scifi", alltså militär scifi, typ. Eller jag vet inte om "milfic scifi" finns som begrepp, men jag gillar det.

Storyn är flortunn: Ung slashas med brorsa i flottan kastas in i sagda flotta efter att ha fuckat upp en gång för mycket. Samtidigt har forskare börjat skicka signaler till en "goldilocks"-planet man hittat, alltså en som har förutsättningarna att vara typ som jorden.

Några år senare är slashasen lika slashasig, men är nåtslags halvbefäl på en destroyer (ett slags båt med vapen, alltså). Och så kommer utomjordingarna, som svar på signalen. Resten av filmen handlar om hur de slåss (skjuter, gömmer sig för, etc) utomjordingarna.

Ja, ni fattar nog vad det är för slags film. Och min bestämda åsikt är att den här sortens film nog tammefasen nästan inte blir så mycket bättre än såhär. Jag gillar genren, även om flaggviftande militärkramande egentligen inte direkt är i linje med min ideologi.

- Skådespeleriet är överlag bra; Alexander Skarsgård är ju med, och Liam Neeson.

- Rihanna är med, och hennes karaktär är ashäftig. Den är helt osexualiserad, visar inte ens urringning. Hon får spö av arga utomjordingar, springer, skriker precis som alla andra. Hon är inte heller flickvänsmaterial eller någons kärleksintresse. Filmen failar Bechdel som fan eftersom hon är en av två namngivna kvinnor och de pratar inte med varandra, men holy shit vad jag inte väntade mig den här sortens helt-vanlig-crew-roll. Jag menar, Vasquez i Aliens ges mer sexualisering.

- Effekterna är motherfucking awesome, Allting är apsnyggt designat och genomfört. Om man gillar den moderna actionscifigenrens designparadigm då, även känt som "tusen rörliga småbitar, som transformers". Och det gör ju jag. Det finns ingenting att anmärka på här. Även 2d-effekterna, typ hur det ser ut på skärmar och så, är hur snyggt som helst. Design- och effektporr.

- Musiken är mycket, mycket, mycket bra den också. Precis rätt rock/hårdrocksspår att höja tempot med.

- Jag kan inte hjälpa det; jag tyckte det var awesome när de tog det gamla fartyget och alla gamla gubbar kom och visade var skåpet skulle stå. Sentimentalt naturligtvis, men jag är en sentimental människa.

- Jag gillar hur de visar upp killen som inte har några ben, hans resa från apati till kampvilja, och hur han inte enbart definieras utifrån sitt handikapp utan utifrån sin integritet, sin personlighet, sin kompetens och glöd.

- Jag gillar att utomjordingarna är så jävla genomtänkta. Allt från att de ser olika ut, till att deras rustningar ser olika ut beroende på vilken roll de spelar, till att det faktiskt har ordentliga taktiska mål och till exempel undviker civila dödsoffer och fokuserar på infrastruktur och så. De beter sig som en riktig militär snarare än bara skjutgalna monster.

Sedan är det ju som det ska vara; "egentligen" handlar allting om att huvudpersonen ska växa upp, bli en man, och bli värdig generalens godkännande av honom som blivande make till sin dotter.


Kort sagt; Jag tror inte att jag sett eller riktigt kan tänka mig en bättre film i den här genren. Det skulle vara om den haft lite fler kvinnor i sig, och kanske varit i 3D. Men den får ändå:

BETYG: 5/5
 

anth

Vetefan
Joined
24 Feb 2003
Messages
10,271
Location
Fjollträsk
Dungeons & Dragons: The Book of Vile Darkness (TV 2012)
Fantasyfilm i allmänhet är inte känd för att hålla hög kvalitet.
Och Dungeons & Dragons i synnerhet är inte känd för att vara bra fantasyfilm.
Så hur klarar sig den tredje DnD-filmen - som gick direkt upp på TV, utan att passera bio?

Filmens titel (och handling) baserar sig på en artefakt som heter Book of Vile Darkness, som har funnits i DnD sen 1978 då första DMG gavs ut.
Sedan dess har Monte Cook givit ut en regelbok till DnD3 som heter just så - och Robert J. Schwalb gav ut den till DnD4.
I filmens inledning sägs det t.o.m. att filmen baseras på boken som är skriven av Monte Cook och Robert J. Schwalb.

Handling: filmen börjar med en 5 minuter lång berättarprolog. Här får vi reda på att en ond magiker skapade den onda boken av sig själv: sidorna av sitt skinn, omslaget av sina ben och bläcket av sitt eget sjuka blod. Boken var så hemsk att alla som läste den automatiskt blev onda - och hela världen regerades av ondska i ett millennium. Sedan kom ljusets riddare, som tillber solguden, och förgör ondskan och världen är fri i ett millennium - men boken är inte förstörd. Boken är en artefakt och artefakter förstörs inte så lätt. Nu är ondskan på frammarsch och försöker återskapa boken.

En initieringsrit: den unge Grayson ska invigas och upptas bland ljusets riddare. Vid ritualens slut ska solguden lysa upp den nye riddaren - men ingenting händer. Grayson är mycket besviken. En äldre riddare, Ranfin som är Grayson far, berättar att det inte är något att skämmas för. det har inte funnits några riktiga paladiner på 800 år. Under deras enskilda samtal hör de hur de övriga riddarna blir överfallna och de rusar till undsättning.

Nästa dag vaknar Grayson upp på slagfältet med en skallskada. Runt omkring honom ligger döda riddare, men hans far, Ranfin, saknas - och Grayson ger sig av för att hitta sin far. På vägen gör han sig av med allt som kan identifiera honom som en ljusets riddare och döljer solgudens heliga symbol.

Han kommer till en stad och besöker en butik som säljer magiska föremål: han inhandlar bl.a. ett magiskt svärd, och en "bag o holding" (som är större på insidan än på utsidan), samt en flaska gift.
Sedan, på ett sämre värdshus, hittar han en grupp onda äventyrare som varit med och fört bort hans far. Han låtsas att han vill ansluta sig. Inträdeskravet är att han ska döda en annan värdshusgäst, vem som helst, här och nu - vilket får betraktas om en ond akt. Han drar sitt svärd och en annan gäst hoppar på honom så han dödar denne - och han är med i gruppen.

Övriga i gruppen är en häxa/prästinna, en magiker specialiserad på insekter/ohyra, en religiös lönnmördare och en jättelik krigare.
Grayson får snart reda på att gruppen får sina uppdrag på magisk väg. Häxan kommunicerar telepatiskt med någon via ett magiskt pannband.
Det första uppdraget är en drakskatt. Det dödar draken och Grayson räddar livet på häxan vilket är inledningen på en kärleksrelation.
När de övriga vill döda drakens fångar kommer Grayson på den genialiska planen att de befriar fångarna och återlämnar dem till byn för att få gratis mat och husrum. Genialiskt tycker de övriga. Det Grayson inte inser är att de övriga planerar att plundra byn när de väl kommer in.

Vartefter de fortsätter äventyra blir gruppen mindre - eftersom medlemmarna är onda och ondingar har en tendens att hugga varandra i ryggen.
När de är färdiga med alla uppdrag är det bara Grayson och häxan kvar och hon teleporterar dem till den onde ledarens slott.
Här hittar och befriar Grayson sin far, samtidigt som han själv förvandlas till riktig paladin av solguden - för att sedan bli tillfångatagen.
Det visar sig att Grayson är grundlurad och att de ondas plan från början var att tillfångata den första paladinen på 800 år. De ska tortera honom för att förvandla hans blod till flytande smärta som ska bli bläcket till den nya Book of Vile Darkness. Under tortyrscenen veknar den onda häxans hjärta, Grayson kommer fri och med soldgudens hjälp lyckas han dräpa ondingarna.

Filmen slutar med att de två älskade skiljs för hon är ond och han är god och därför kan de inte leva tillsammans.

Omdöme: för hardcore DnD-fans har filmen vissa bonuspoäng. Solguden är Pelor, Häxan tillhör rasen Shadar-Kai, Jättekrigaren är en Goliath, den onda magikern är en Vermin Lord - saker som inte säger utomstående någonting. Och under striderna använder vissa av huvudpersonerna moves som helt klart ska föreställa DnD4-powers.

Filmen är varken bättre eller sämre än tidigare DnD-filmer, så tycker man om de två första tycker man nog om den här med.
Dock innehåller den flera DnD-koncept som jag tycker extremt illa om (fastän jag är ett DnD-fan):
- Butiker som säljer magiska föremål är töntiga - och förstör hela fantasykänslan för mig.
- DnD4-powers är töntiga och förstör stridsscenerna för mig.
- Onda äventyrare är töntiga, vilket förstör en stor del av filmen för mig.
Kort sagt; jag tycker att filmen är töntig.

Betyg: jag ger den :t6b-2: :t6r-3: på en skala mellan :t6b-1: :t6r-1: och :t6b-6: :t6r-6: .
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,529
Upptäckte att jag skrivit cancer mage istället för vermin lord i hela min recension... Hjärnsläpp...

- Butiker som säljer magiska föremål är töntiga - och förstör hela fantasykänslan för mig.
Det är nog den värsta scenen i hela filmen ja...

- Onda äventyrare är töntiga, vilket förstör en stor del av filmen för mig.
Onda äventyrare är inte bara de bästa äventyrarna det är också de flesta äventyrarna jag har sett i kampanjer vilket jag tycker ger lite extra D&D känsla :gremsmile:


Hade du tänkt se filmen innan jag recenserade den eller fick jag dig att se den? :gremsmile:
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,346
Location
Malmö
Jag har sett American Psycho.

Patrik Bateman (Christian Bale) trollar verkligheten. Verkligheten trollar tillbaks.

Det är 80-tal och Patrik Bateman är någon vagt definierad finansvalp på Wall Street(?) som urhäver sig tomma ord och är besatt av att vara bäst, vackrast och ha snyggast visitkort (och reservationer på de hetaste ställena). Hans grepp vad gäller verkligheten är alltså inte det bästa. På många sätt är han en karikatyr av en finansvalp/Yuppie. Därför är steget inte långt till att han börjar mörda folk.

Jag är lite kluven här. Å ena sidan - det är en intressant/underhållande film med en bra twist. Å andra sidan vet jag inte om jag skulle få ut mer av att se den igen. Men man borde se den en gång, åtminstone. Om inte annat för att se Christian Bale som psykopat. :gremsmile:

Betyg 4 av 5.
 

Übereil

Swashbuckler
Joined
10 Jun 2010
Messages
1,917
Location
Örebro
Jag har haft ont i armarna (och varit förkyld) så det har blivit ett litet Avengersmaraton med sikte mot att kunna se samtliga filmer innan jag ser just Avengers. Jag hann med tre av filmerna: Iron Man, The Incredible Hulk och Iron Man 2.

Iron Man handlar om Tony Stark som är arvtagaren till... vad hans farsa nu hette som styrde företaget Stark Enterprise som är världens största vapentillverkare. Som om det faktum att han ärvt världens största vapenexportör inte gjorde att han kan göra lite vad han vill så är han dessutom en genialisk ingenjör som därmed tagit företaget till nya höjder. Han blir dock kidnappad när på en demonstration i mellanöstern och satt i en grotta att bygga en missil åt ett gäng terrorister. Han bygger Iron Man kostymen (samt någon slags ny energikälla som sätts in i honom för att se till att han inte dör av granatsplitter i hjärtat) istället (med en låda skrot, mitt framför ögonen på terroristerna) och slår sig ut ur grottan. Väl ute så har han insett att vapen kanske inte är det trevligaste att syssla med, och försöker därför driva in företaget på en ny riktning, samtidigt som han fulländar kostymen och använder den för att spöa på skurkar.

Helt ok superhjälterulle även om det känns som den försöker imponera lite väl mycket på manliga tonåringar (det är en grej att Stark legat med samtiga playboymodeller förra året...). Jag ger den 2/5.

The Incredible Hulk: Bruce Bannan utsatte sig själv för ett expriment som gick väldigt fel, och efter det förvandlades han till Hulken när han blev för upphetsad. Detta ser han som ett problem, så han försöker hitta ett botemedel. Han gömmer sig även från armén (ledd av hans fd frus far) eftersom den vill förvandla honom till ett vapen. Därför bor han i Sydamerika. Tills han hittas av en slump vilket, tillsammans med att han inte kan fixa sig själv på egen hand, tvingar honom att försöka återvända till där han kom ifrån. Givetvis med armén i hälarna mest hela tiden.

Också en helt ok superhjälterulle. Historien känns mer fokuserad än Iron Man, och det är inte lika pre-pubertal känsla. Det känns dock aldrig som filmen riktigt lyfter, och actionsekvenserna känns rätt rutinmässiga (mycket av dem blir "armén slänger grej efter grej på Hulken, inget funkar"). Även här blir det 2/5.

Iron Man 2: tar vid där ettan slutar. Tony har kommit ut som Iron Man och har lyckats åstakomma världsfred. Men energikällan som håller honom vid liv håller på att långsamt döda honom. Detta gör att Tony spenderar första timmen av filmen med att bete sig som en idiot. Åter igen kan jag inte komma undan känslan av att man försöker imponera på manliga tonåringar. Första halvan av filmen är hursomhaver mest dum. Jag var tvungen att ta paus i tre timmar för att orka fortsätta titta.

I alla fall, samtidigt som Tony beter sig som en idiot så försöker en rysk ingenjör som är son till en snubbe som jobbade med Tonys far att sätta dit honom av avundsjuka. Först ger han sig på Tony under en F1-tävling han inte kan ha vetat att Tony skulle delta i eftersom Tony hoppade in i sista minuten (som sagt, paus i tre timmar...). Detta imponerade på en karaktär som förutom att vara konkurrent till Tony var designad att vara lika dryg och slemmig som Tony men inte ha någon av Tonys redeeming qualities, dvs han var mest jobbig (paus i tre timmar...). Denna såg till att få ut den ryske ingenjören ur fängelse och satte honom på att bygga något som skulle utkonkurera Iron Man.

Efter att man lidit sig igenom första timmen så får filmen någon slags styrsel värd namnet. Ploten, som förvisso kom dit på ett rätt korkat sätt, fortsätter därifrån på ett rimligt sätt, och man får lite snygga stridsscener och explosioner. Första timmen var fortfarande mest dålig, så det blir 1/5 där.

Nästa vecka kanske jag hinner se de bra filmerna i serien (jag har sett alla utom Avengers, så jag vet att de andra två jag sett är bra).

Übereil
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,346
Location
Malmö
Krille said:
Innan ni får för er något, Top Gun är INTE en flygfilm. Jag måste poängtera detta särskilt noga, för det finns en klase folk som fortfarande tror det. Så jag upprepar: Top Gun är INTE en flygfilm.

Top Gun är en sportfilm. Den har precis samma dramaturgi som en film om hockeykillen som kommer in i laget och sen kämpar med sitt ego och sina lagkamrater för att passa in, och när han väl accepterar det så blir laget asbäst och hockeykillen växer förbi sina begränsningar. Den har till och med duschscener, bara manliga överkroppar och träningsmontage till häftig rockmusik.
Ah, så lite som Gunbuster då? :gremsmile:
 

anth

Vetefan
Joined
24 Feb 2003
Messages
10,271
Location
Fjollträsk
God45 said:
- Onda äventyrare är töntiga, vilket förstör en stor del av filmen för mig.
Onda äventyrare är inte bara de bästa äventyrarna det är också de flesta äventyrarna jag har sett i kampanjer vilket jag tycker ger lite extra D&D känsla :gremsmile:
Du missförstår min poäng.
Det är en sak att starta en ny DnD-kampanj - och rollpersonerna blir onda. Det är OK.
Det är en annan sak att starta en ny DnD-kampanj där målet är att rollpersonerna ska vara onda. Det är töntigt.
Jag hoppas att du ser skillnaden. det är ungefär samma sak som kitiken i tråden Way of the Wicked

God45 said:
Hade du tänkt se filmen innan jag recenserade den eller fick jag dig att se den? :gremsmile:
Faktum är att jag har sett tre filmer under veckan (innan du skrev din recension).
Den här, Pitch Black med Vin Diesel och The Shaolin Drunken Monk (som INTE ska förväxlas med Drunken Master med Jackie Chan).
Den här filmen var intressantast - vilket säger en hel del om de två andra. :gremsmile:
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,346
Location
Malmö
anth said:
The Shaolin Drunken Monk (som INTE ska förväxlas med Drunken Master med Jackie Chan).
Den här filmen var intressantast - vilket säger en hel del om de två andra. :gremsmile:
Någon koppling till filmen True Legend? :gremsmile: (Som jag f ö gillade, även med [awesome] stereotypiska amerikanska skurkar i slutet)
 

Ithaqua

Utsvulten Wendigo
Joined
22 Oct 2003
Messages
526
Location
Helvetet
Django unchained, 2012

För en gångs skull har jag varit på bio, och sett:

Django unchained , 2012

Regissör: Quentin Tarantino

Skådespelare: Jamie Foxx, Christoph Waltz, Leonardo Di Caprio, Kerry Washington, Samuel L Jackson

Handling:

Historien utspelar sig ett par år innan USA:s inbördeskrig, närmare bestämt 1858, och Django med tillhörande slavkamrater färdas i kedjor påpiskade av brutala slavhandlare. Med ens dyker en märklig vagn upp och korsar deras väg under de nattliga timmarna; mannen presenterar sig som Dr. King Schulz, tandläkare. Egentligen är han dock intresserad av att köpa Django för en viss information om en förrymd ligas medlemmar, ity att han egentligen är en Bounty hunter. En väldigt skicklig bounty hunter. Slavhandlarna vägrar sälja Django, hotar Dr. Schulz (En viss person på det här forumet lär få vissa associationer till detta namn :D) och slutar därmed sina liv.

Django och de andra slavarna är därmed fria. Dr. Schulz tar med sig Django för att identifiera skurkarna, något som han inte är avogt inställd till då de bland annat ligger bakom att han blivit åtskild från sin fru...

Faktum är att Django förekommer King Schulz och skjuter de första två (av tre), då de till sist anlänt till det plantage där gängmedlemmarna gömt sig under andra namn. Dr Schulz blir imponerad av Django's talangfulla dräpande och föreslår att de arbetar tillsammans; då King schulz är äcklad av slaveri föreslår han även sin hjälp för att hitta och befria Django's fru, Broomhilda von Schaft (eg. Brynhilde).

Överlag en ganska okomplicerad historia, men med många oförutsedda vändningar.

Det här är verkligen en magstark film, tom för att komma från Tarantino; som vanligt blandar han vilt mellan olika genrer: spaghettivästern, blaxploitation, drama... Allt får plats. Det är verkligen en uppgörelse med USA's slaveriförflutna, svettig, blodig, grym och med sedvanligt driv mot den klassiska hämnden. Överdriven, men ändå realistisk. Jamie Foxx är bra som den tystlåtne Django, Christoph Waltz är helt fantastisk som Dr. King Schulz, Leonardo Di Caprio imponerar som vedervärdig plantageägare och man lider verkligen med Kerry Washington som Broomhilda / Brynhilde. Överlag är det lättare att räkna upp negativa saker med filmen, ty de är så få: vissa lekfulla inslag i soundtracket som jag personligen inte tyckte passade alltför väl, samt faktiskt Tarantinos egen biroll som sluddrande australier.

Jag ger utan att tveka Django unchained 9 av 10.

Trailer
 

daflum

Veteran
Joined
21 Jul 2011
Messages
160
Location
Hjärtum
Lite sen men nåväl, denna vecka har jag sett fantomen på operan(1925). En stumfilm och en av de första gestaltningarna av denna berättelse på vita duken, innan den blev musikaliserad.

Berättelsen vet nog de flesta vid de här laget så jag fokuserar på lite annat. Kopian av filmen jag hade var av ganska kass kvalite(även för att vara 1925) så det var ofta svårt att se vad som pågick och ibland var det svårt att hänga med, särskilt när det fanns massa brev på skrivstil som jag i vanliga fall har svårt för.

Trots detta fanns det mycket bra och intressant i denna film. T ex är detta helt klart den bäst sminkade och läskigaste fantomer jag sett hitills men så är det trots allt maskernas mästare Lon Chaney som skådespelar. Platserna är intressanta och skådespelet är helt okey, särskilt under färgsessionen i denna version och när fantomen går runt som the red death.

Det absolut sämsta med filmen dock är musiken som snarare är en stämmningsdödare än en höjare, när skräckgenren är så beroende av ljud funkar det inte riktigt att så glad musik spelas nästan hela tiden, med få undantag då lite mörkt och passande dyker upp.

All in all 6 av 10 på imdb.
 
Top