Nekromanti Rollspel.nu's filmklubb 2013 v14

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,186
Location
Rissne
Vecka 14, ait!

Regler för filmklubben:

1) Du behöver se minst en film i veckan. Det behöver inte vara samma film som nån annan, men det får vara det.
2) En gång i veckan skriver vi i en sådan här tråd om vad vi sett. Varje medlem tar med sig en (1) film. Man skriver om filmen man sett. Några rader, sådär, behöver inte vara något avancerat. "Jag har sett 2001 och tyckte den var väldigt seg" är helt OK, men man kan också t.ex. leta rätt på trailers på youtube, skriva recension, sätta betyg.
3) För att bli medlem behöver man egentligen mest hoppa på.
4) Helst bara en film per vecka.

Personer som varit med tidigare (bokstavsordning!: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET.

Om jag missat någon, säg till!.

Jag vill att ALLA försöker skriva sina filmtitlar med fetstil. Det gör det lättare för mig att räkna ihop er.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,186
Location
Rissne
Jag har just sett Minority Report.

Den är en skön cyberpunkig rulle om poliser som har grejer som kan se i i framtiden så de kan förhindra mord innan de händer, och utforskar problematiken kring människors förmåga att gå runt system och det här med ödet och om det verkligen vore rimligt att arrestera folk utan att de gjort något. Ganska tungt idéinnehåll, alltså.

I övrigt är det högoktanig action, Peter Stormare som läbbig läkare, en riktigt schyrre plot twist, mycket bra skådespeleri, snygga effekter, and all the rest. Jag tycker att den påminner en del om Ghost in the Shell just i kombinationen tungt idéinnehåll + snygga effekter + action. Och det är ju bra.

Det finns en del scener som kunnat klippas och ibland känns filmen lite ojämn. Ofta funkar inslagen av humor, men inte alltid. Men den här filmen är väl värd att se.

Betyg: 4/5
 

Robban

Hero
Joined
18 May 2000
Messages
946
Location
Växjö
Cloud Atlas, 2012

nu när jag är tillbaks efter... ett antal år i exil (självvald sådan, kanske ska nämnas) så verkar det som att jag istället för att baka bröd vill skriva om... Cloud Atlas, som jag såg igår för att hålla mig vaken under natten.

Vad ska man säga egentligen? Det var länge sedan jag skrev någon form av recension; nu för tiden nöjer jag mig mest med att klanka ner på filmer och böcker verbalt.

Boken Cloud Atlas är väldigt bra. Filmen är annorlunda men inte dålig. Jag har en vän som är helt frälst, och proklamerar dess storhet till vem som än vill lyssna. Jag stället mig lite mer kritisk, eftersom jag är en väldigt kritisk människa. Svårsåld, så att säga.

Rent visuellt är filmen outstanding; det finns ing... det finns ett par saker att klaga på, men över lag så har de gjort ett fantastiskt jobb. Mer om undantagen senare.

Plot-wise så tycker jag att ändringarna som gjorts är nödvändiga, men håller inte med om vissa saker. Det är inte en film för alla, men om man gillade The Fountain eller The Tree of Life så kommer man definitivt ha behållning av Cloud Atlas.

Sen till problemen:

Det finns ingen anledning att ha med Neo-Seoul. Det hade kunnat vara vilken stad som helst -- Neo-Los Angeles, Neo-Paris... men de valde Neo-Seoul. Och sen har de vita skådespelare att spela koreaner. Jag vet inte vad ni andra tycker, men jag tycker personligen att yellowface fortfarande är problematiskt. Och även om man inte anser att det är det så kvarstår fakta: vita skådespelare som är sminkade för att likna asiater ser bara dåliga ut. Att det var Neo-Seoul gjorde ingen skillnad, förutom vissa skyltar på koreanska, så problemet med yellowface hade kunnat undvikas direkt utan att påverka berättelsen på något sätt. Det känns som enda anledningen till att det är Neo-Seoul och inte Neo-Stockholm (eller whatever) är för att det ska vara 'exotiskt' eller något.

Vidare har jag vissa problem med 1849-plotlinen, men väljer att inte droppa några spoilers. Är ni nyfikna får ni fråga privat (gör inte det är ni snälla) eller kolla på filmen och gissa er till vad jag hade problem med.

Och till sist så måste jag säga att 1936-plotten också lider av vissa problem. Mest då att om det ska vara en queer-berättelse så måste den vara tragisk, vilket känns lite tråkigt. Det känns som om berättelsen förstärker och bekräftar idén att den enda queer-kärlek som finns måste vara tragisk. Inte att påstå att sådana här berättelser är oviktiga, men när de är de enda berättelser som representerar queer-communityn så påverkar det hur homosexuell kärlek uppfattas i vardagslivet. Typ. (Givetvis så är det på grund av tidsåldern berättelsen utspelas i, men det är tråkigt ändå.) Det är också den enda av de sex olika berättelserna som skulle kunna stå själv, tror jag.

1973-plotten är ganska medioker, i min mening. Jag blev lite besviken. Övriga har antingen nämnts eller behöver inte skrivas för mycket om. Hugo Weaving är fukken amazing som Old Georgie.

Strukturellt så vävs de olika berättelser ihop, och det kan ibland vara ganska tvära kast från en berättelse/plotline till en annan. I början är det lite förvirrande, men man vänjer sig. Filmen lutar mycket mer åt reinkarnation än vad boken gör, och meddelandena skiljer sig åt markant, filmen slutar på en väldigt positiv ton, medan boken är... tja, inte lika positiv.

Rekommenderad, men jag tror att man bör läsa boken först.

Och ja, jag råkade posta det här i vecka 13 alledeles nyss...
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,186
Location
Rissne
Re: Cloud Atlas, 2012

Robban said:
nu när jag är tillbaks efter... ett antal år i exil (självvald sådan, kanske ska nämnas)
Välkommen tillbaks!

Tekniskt sett hade det funkat bra att ha kvar den i v13, om du såg den igår, men det här funkar också. Kul att du vill vara med!
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
12,606
Location
Ludvika
Nu har jag sett Les Misérables (2012).

Var ska jag börja... Hugh Jackman och Russel Crowe gör väldigt svaga sånginsattser vilket är en rätt stor besvikelse då både visat att de faktiskt kan sjunga rätt hyggligt tidigare. Men de har i alla fall ordentligt med inlevelse i sina roller och och det är inte katastrofalt dåligt. Hugh känns dock lite för tanig för den omänskligt starke Valjean. Ett stort plus är att de verkar ha spelat in sångerna som repliker, samtidigt som de filmat vilket gör att det känns väldigt "riktigt" och det bidrar än mer till inlevelsen och rollgestaltningen om inte till själva sånginsatsen.

Sasha Baron Cohen överaskade och gör en riktigt bra insatts som den vedervärdiga, opportunistiska värdshusvärden.

Men det är när vi kommer till revolutionärerna Marius och Enjolras som det blir riktigt bra! När de drar igång med sina sånger så börjar det gå rysningar genom mig. Varför fick inte de här två huvudrollerna? Lite för unga kanske. Men deras sånginsattser får mig att gå runt och gnola för mig själv.

Sen kan ju tilläggas att den här filmen verkligen gjorde mig sugen på att spela M:UA, fast uteslutande förlagt till städerna och inte till ödemarken.

Jag pendlar lite mellan en 4:a och en 5:a här... men på grund av red and black så måste jag nog döma den snällt:

Betyg 5/5.

PS: Jäkligt kul att Colm Wilkinson, min favorit-Valjean, är med som biskopen! Ahhh...
 

PhilArt

Patafysike Doktor
Joined
19 Sep 2004
Messages
707
Location
Malmö
Filmen som bokstavligen har allt
Cloud Atlas (2012) Regi: Tom Tykwer, Andy Wachowski, Lana Wachowski

Cloud Atlas är ett tretimmars epos som sträcker sig över både århundraden, från slaveriet till via 1930-talets england till en avlägsen postapokalyptisk framtid, och genrer, från slapstickkomedi till via relationsdrama till politisk scifi. Således kan det sägas att filmen, på ett konkret plan, har allt. Filmen består i sin helhet av sex berättelser som mer och mer vävs samman under filmens gång. Utan att avslöja för mycket om handlingen kan det sägas att filmens genomgående tema är frågan om en naturlig ordning eller naturliga gränser; om det finns någon grund i dels att anta att en sådan finns, dels om den bör upprätthållas, samt om det egentligen går att hävda att något är naturligt om det måste upprätthållas.

Jag såg filmen på bio. En liten salong samt pratandes och prasslandes medbesökare till trots får jag säga att det var länge sedan jag satt så klistrad vid duken. Inte en tråkig sekund! Jag får säga att jag även var imponerad av hur välgenomtänkt klippningen i filmen var, då den aldrig blev förvirrande mellan de olika narrativen. De som gillar berättelsetyngda filmer, där tittaren förväntas försöka leta efter trådar för att fördjupa sin förståelse av handlingen (och kanske även livet) uppskattar nog Cloud Atlas. Om något negativt ska sägas så kan de enskilda berättelserna i sig uppfattas som lite enahanda, och en önskan att de skulle få ta mer tid kan infinna sig. Likaså kan själva filmspråket sägas inte vara allt för nyskapande - om än stabilt.

Betyg: 4/5
 

PhilArt

Patafysike Doktor
Joined
19 Sep 2004
Messages
707
Location
Malmö
Jag funderade också på att de använder yellowface som jag i regel inte heller är något fan av. Nu ska det sägas att jag inte har läst boken som ligger till grund, så jag tolkade det helt enkelt som att de hade valt att behålla settingarna från boken för de olika narrativen, därav bibehållit Neo-Seoul.

Det finns två skäl som dock gör att jag tycker att filmen kommer undan med det. 1) de arbetar mycket med att återanvända skådespelare, många roller där kvinnor spelar män eller omvänt etc, och inte bara i humorsyfte. 2) Jag tolkade den "renblodiga" befolkningen som extremt plastikopererad etc. då de syntetiska personerna hade mer mänskliga drag. Således var jag inte helt övertygad om det skulle tolkas som yellowface eller som att vita människor i den tiden ansåg vissa drag på modet, för att visa på någon sorts bisarr dekadens etc.
 

Robban

Hero
Joined
18 May 2000
Messages
946
Location
Växjö
Problemet är väl att de är inkonsekventa av sig. När de valde att använda yellowface så frågar man sig varför de inte använder blackface i 1800-talsberättelsen. Givetvis vet vi varför de inte gjorde det: det skulle blivit ett ramaskri. Men i såna fall, varför användes yellowface?

Det är logiskt att använda samma skådespelare i varje plotline, men varför gjordes inte det med de polynesiska slavarna? Varför användes afro-amerikanska och afro-brittiska skådespelare?

Slutligen: varför denna ras-maskerad över huvud taget? De kunde lika gärna använt kometen/fallande stjärnan som röd tråd istället. Eller varför ha Neo-Seoul så koreanskt? Om det är en megacity i framtiden borde alla möjliga människor finnas där, inte bara koreaner.

Sen så anser ju filmskaparna att alla asiater ser likadana ut, men jag tänker inte prata så mycket om det; rekommenderar däremot Elaine Kims dokumentär, Slaying the Dragon: Reloaded, den är väl värd att kolla på.

Personligen tycker jag att användandet av yellowface är skämmigt och hade kunnat hanteras mycket bättre utan att göra några (större) avkall.
 

PhilArt

Patafysike Doktor
Joined
19 Sep 2004
Messages
707
Location
Malmö
I grunden så håller jag med dig, men ville mest poängtera att jag inte tyckte att de såg så värst "asiatiska" ut. Men, blackface ser ju likaså särskilt "afrikanskt" ut det heller.
 

Jocke

Man med skägg
Joined
19 May 2000
Messages
4,122
Location
Sthlm
Robban said:
Sen så anser ju filmskaparna att alla asiater ser likadana ut, men jag tänker inte prata så mycket om det;

Menar du Hollywood i allmänhet eller Tom Tykwer och Wachowski syskonen specifikt nu? Och om det är det senare du menar så ser jag gärna källa på det, efter som det är folk vars filmer och åsikter jag vanligtvis gillar och respekterar.


Sen så det är ju en del white och blackfacesande också, samt könsbyten och sådär i filmen, men jag håller med om att det är yellowfacesandet som sticker i ögonen mest.
Jag fattade först inte att de skulle föreställa asiater (när affischerna kom alltså) utan trodde att de var nån slags startrekaliens. Inte för att det ser illa ut (men det ser för taskigt ut) utan för att jag inte kunde tänka mig att man skulle göra det valet i en film som spelas in idag.
Mycket märkligt beslut.
 

Jocke

Man med skägg
Joined
19 May 2000
Messages
4,122
Location
Sthlm
Jag har hunit se en ganska bra film. Nämligen

Moon(2009)

Sam Rockwell spelar en kille som heter Sam.
Kevin Spacy spelar en robot som heter Gerty.
Tillsammans bor de på månen där de försörjer hela jorden med el.

Sam har vart på månen i snart tre år, så hans kontrakt är på väg att ta slut och han kommer att få åka hem till sin fru och dotter på jorden alldeles strax.
Och det är nog tur för rymdvansinnet har börjat tära på honom.
Dock måste han ut och kolla till en av gruvmaskinerna som maler fram el ur månen innan han kan åka hem.
PANG säger det och olyckan är framme, gruvmaskinen kör över Sams lilla månbil!
När Sam blir väckt av Gerty i sjukstugan, flera dagar senare börjar märkliga saker att hända på månbasen... Det är nästan som att de inte är ensamma där.

En massa saker händer och det är överlag bra!
Okej, det handlar om kloner! Och fan vad bra det handlar om kloner. Att se den nyss uppväckta klonen och den tre år gamla försöka komma fram till vem som är den riktiga och hur båda deras världar sveps omkull är riktigt bra. Även hur deras relation utvecklas under filmens andra hälft är riktigt schyst. Slutet är också bra!

Filmen är snygg, tillräckligt mänsklig (i stället för intellektuell) sci-fi för att passa mig och välspelad.

Moon får 4 av 5 i betyg

Filmen klarar inte testet, då de två kvinnorna (frun och dottern) pratar om Sam.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,186
Location
Rissne
Jag har nu sett veckans Bond-rulle The man with the golden gun.

Detta är första filmen med Roger Moore, vilket betyder att de bytt igen. Kan de inte bestämma sig? Det här är andra filmen med Roger Moore som Bond. Jag är inte jätteförtjust i Moore, men han funkar.

I den här filmen får Bond reda på att den slemme lönnmördaren Scaramanga, alias "the man with the golden gun" (för att han är en man och... har, otippat nog, en gyllene pistol), är ute efter honom. Och därför börjar han jaga Scaramanga själv - M vill inte skicka honom på några uppdrag så länge Scaramanga vill döda honom.

Det blir en hel del åka av, för filmen har högt tempo, snygga specialeffekter och inte alltför långa bil/båtjakter. Mest är Bond i Hong Kong och i Taiwan, och det är trevligt att se en massa asiater som inte är alltför negativt stereotypa. Fast det kanske bara är i jämförelse med föregående film...

Andra hightlights:
- Bechdeltestet prteliminärt fail. Vi vet inte vad Hips brorsdöttrar pratar om bak i bilen, men jag gissar att de pratar om Bond.
- På tal om dem: Hyfsat påklädda asiatiska tonåriga tjejer som karatar ner en hel kung fu-skolas manliga elever? Awesome.
- "Chew Mee" fyllde exakt ingen funktion utom att ge manusförfattaren utlopp för sin dåliga humor.
- Goodnight, den kvinnliga agenten, är oerhört spånig, sämst på teknologi, och väldigt klantig. Hennes enda "positiva" egenskaper är att hon är ögongodis för publiken och demonstrerar att även nye Bond har en oemotståndlig magisk kuk. Hon räddas inte ens av att spelas av Britt Ekland.
- Hai Fat heter en skurk som av någon anledning inte är det minsta fet.
- Sheriff JW Pepper gör ett inhopp och är precis lika jobbig som i föregående film. Fast lite rolig är han ändå. På ett jobbigt vis. Och så är det lite kul att han är demokrat; jag skulle definitivt sagt republikan om honom.
- Flera delar av filmen är tydligt inspirerade av manusförfattarens besök på Gröna Lund eller något. Lustiga Huset och Spöktåget. Scaramangas bas är fulla av dockor som gör läskiga saker, speglar och så vidare. Britterna har sin bas i ett ställe som också är ganska... snett.

Överlag tycker jag nog om den här filmen. Snygg, actionfylld, ochg med en snygg symbolik kring att Bond och Scaramanga trots allt är ganska likadana (förutom den höga häst Bond sätter sig på). Just nu slår det mig att den där lustiga huset-känslan som fås i båda sidors hembas absolut kan fogas in i den symboliken. Coolt.

Betyg: 4/5
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Jag har också sett veckans Bond-rulle, The Man With The Golden Gun. Så först ska jag rätta krank och säga att det är den andra filmen med Roger Moore - den första var Live and Let Die som vi tittade på förra veckan - och sedan så slänger vi oss rakt på titellåten:

<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/PSbj2Mx2By8"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/PSbj2Mx2By8" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>

Som vanligt har vi en kicker före titellåten som för en gångs skull saknar Bond. Istället får vi se en maffiahitman försöka ta sig an Scaramanga i dennes lustiga hus, men misslyckas. Det visade sig att Scaramangas underhuggare, dvärgen Nick Nack, har en pågående tävling mot Scaramanga - om Nick Nack lyckas anlita någon som har ihjäl Scaramanga så ärver han Scaramangas lilla imperium.

En kicker senare så får Bond ledigt, eftersom Scaramanga skickar ett hotbrev till honom och det är dumt om Bond dör just nu när britterna håller på att försöka sno åt sig en Solex, en solenergigrunka med 95% effektivitet. Så Bond tillbringar sin ledighet med att försöka hitta Scaramanga. Han börjar med en magdansös i Beirut som var närvarande när Scaramanga hade ihjäl 002, vilket ger honom en munfull ledtrådar som skickar honom till en vapentillverkare i Macau, som skickar honom till miss Anders (Maud Adams), som skickar honom till en klubb där Scaramanga ska slå till härnäst.

Det gör han, men inte mot Bond, utan mot en mr Gibson som uppfann Solexen. Innan Bond vet ordet av så hämtas Bond upp av Hip (Soon-Taik Oh) som tar honom till den hemliga basen i vraket av RMS Queen Elizabeth, där M och Q bor. Bond skickas till Bangkok för att träffa Hai Fat, som antogs stå bakom Gibsons mord. Bond klär ut sig till Scaramanga med hjälp av en fejkad tredje bröstvårta, men det snyter sig och Bond får spö i Hai Fats karatedojo. Bond slåss fult, rymmer och jagas av en hel armé karatetomtar innan han undsätts av löjtnant Hip och hans tonåriga brorsdöttrar. Scaramanga har då ihjäl Hai Fat för dennes inkompetens.

Precis som Bond ska sätta på Mary Goodnight (Britt Ekland) så knackar Miss Anders på, och Bond gömmer Goodnight i garderoben och sätter på Anders istället. Anders avslöjar att det var hon som skickade hotbrevet, men lovar att överlämna solexen om Bond har ihjäl Scaramanga, och de stämmer möte på en thaiboxningsmatch. Problemet är att Anders är död, men Bond hittar solexen på golvet och passar den till Hip som passar den till Goodnight, som gömmer sig med solexen i bagageluckan på Scaramangas bil. En biljakt senare så sätter Scaramanga på vingar och motor på en bil och drar, med Goodnight i bagaget.

Bond följer Goodnights spårningsmojäng till en ö i kinesiska sjön och landar vid Scaramangas ö. Scaramanga skryter om sin grunka, bjuder på lunch och utmanar Bond på duell. Goodnight lyckas sabotera hela faderullan så att skiten sprängs medan Bond och Scaramanga duellerar. De tar Scaramangas djonk från ön, och får en sur dvärg på halsen precis när de ska testa studsigheten i Scaramangas säng.

---

Roger Moore fortsätter att spela Bond som en busig engelsk överklasskolpojke, som skiljer sig rejält från George Lazenbys känslomässigt trasiga älskare och Sean Connerys panter.

Scaramanga spelas av Christopher Lee, som faktiskt är styvkusin med Ian Fleming, och han är nog fanimej bäst! Och hans röst... åh! Den gör nästan till och med heterosexuella mig kåt! Hervé Villechaize spelar Nick Nack, Scaramangas betjänt, en lurig och opålitlig liten jävel.

Vi har de vanliga stamgästerna, Bernard Lee som M, Desmond Llewelyn som Q och Lois Maxwell som Moneypenny. De gör sina roller som vanligt. Clifton James gör om sin roll som sheriff JW Pepper från Louisiana. Tyvärr.

Vi har redan nämnt Britt Ekland som Mary Goodnight och Maud Adams som Andrea Anders. Britt Eklands roll är så blond att man får huvudvärk, medan Maud Adams roll är mer intressant, till och med filmens mest intressanta roll. Det är en kvinna som helt enkelt inte har några val - hon styrs av en rik och mäktig man och är livrädd större delen av tiden. Det handlar om psykisk tortyr, helt enkelt. Hon gör att filmen har en mycket intressant vändning, när den börjar med att alla tror att Scaramanga har Bond i siktet, men det visar sig egentligen vara Anders sätt att försöka bli kvitt Scaramanga.

I övrigt är det Hips karatesparkande brorsdöttrar som är det mest intressanta kvinnliga i den här filmen. Och det säger faktiskt en del, med tanke på att allt de gör är att pladdra i baksätet och spöa skurkar. De står inte med i eftertexterna så de var lite svåra att hitta, men den ena är en thailändsk-brittisk tjej, Joie Vejjajiva, och den andra är en kinesisk tjej, Qiu Yuen. När de pratar om Bond i baksätet på Hips bil så talar Joie thai medan Qiu Yuen talar mandarin (inte för att vi oinsatta västerlänningar märker något). De båda försvann mer eller mindre från filmhistorien därefter, men Qiu Yuen fick senare ett jättegenomslag som den kedjerökande kung fu-vicevärdinnan i Kung Fu Hustle.

Titelsången framförs den här gången av Lulu och är smäckfull med sexuella anspelningar. Ta bara första raden: "He has a powerful weapon, he charges a million a shot" (!). Den låter precis så vräkig som ett Bond-tema ska låta, och inte riktigt så popballadschizofren som den förra Live and Let Die. Jag älskar den!

Så, ska jag sammanfatta vad jag gillar med den här filmen så är det titellåten, ståryns tvärvändning i mitten, och Hips karatebrorsdöttrar. Resten är okej.

---

Bond är tillbaka nästa vecka med The Spy Who Loved Me.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,186
Location
Rissne
Krille said:
Så först ska jag rätta krank och säga att det är den andra filmen med Roger Moore - den första var Live and Let Die som vi tittade på förra veckan
Jag skyller på att jag såg Live and let die under Gothconstress och inte hade huvudet med mig. =)
 

Jocke

Man med skägg
Joined
19 May 2000
Messages
4,122
Location
Sthlm
Jag såg en film idag samtidigt som jag tvättade.
The Dark Knight (2008)

Det är alltså film två i Nolans Batman trilogi där det är en mörk och "realistisk" elseworlds Bats vi får följa genom karriären.

I film ett så får vi följa Batmans utveckling från vilsen ninja till fullfjättrad hjälte, i film tre får vi se veteranen Bats dra på sig latexhuvan en sista gång för att visa alla att gammal är äldst. Så vad lämnar det över till film två? Det borde ju vara den vardagliga gärningen, brödfödan, supperhjältesgrottekvarnen, dagjobbet.
Det är det såklart inte, för det skulle ha blivit en rätt så trist film. I stället så handlar filmen om det stora hotet mot Batmans person och gärning - Jokern.

Det är den där läsningen av Jokern som Batmans direkta motpol dragen väldigt långt och paketerad otroligt snyggt.

Det finns ett annat stort tema och så och det är gadgets. Det finns säkert tolv-fjorton olika nya läderlappsmanicker att beta av under filmen, tex läderlappsmotorcykeln, läderlappsballistiklasern, läderlappssonar, lädelappsballongen, läderlappskleggbomben och förbättrade R'as al ghoul piggar som likt det grymma svärdet går att avfyra med ett enkelt handgrepp. Listan fortsätter en bit till men ni hajar grejen. Massor av prylar. Jokern har ungefär tre gadgets: bombdetonatorer i mängder, knivar och goons. Alltså är det inte så konstigt att Batman tar hem segern.

Two Face är med också, men i ärlighetens namns så är allt som inte handlar om Batman och Joken ganska stökigt och känns inte helt hundra. Maggie Gyllenhaal tex slösas bort och eldas upp. Polisen är så extremt ointelligent och inkompetent att jag undrar om Gordon inte borde sparka hela styrkan och ersätta dem med jokerns goons i stället. Alfred och Lucius Fox bara gnäller på allt.

Jag har inte sett filmen sen den var ny på bio och i ärlighetens namn har den blivit sämre sen dess. Det är fortfarande en bra film, men jag måste sänka mitt betyg till 4 av 5.

Jag vill nog säga att den trotts Heath Ledgers fullständigt briljanta Joker nog är den sämsta av Nolans Batmanfilmer.
 

Jocke

Man med skägg
Joined
19 May 2000
Messages
4,122
Location
Sthlm
OT: här är ett klipp från Det Grymma Svärdet där titelns svärd gör sin grej (samma sak som piggarna Batman har på underarmarna i The Dark Knight allstå)

<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/vDvuBY97cD4"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/vDvuBY97cD4" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,551
Dungeons and Dragons the book of vile darkness

Jag såg om den här filmen för att kunna recensera den, kändes passande för en tråd på rollspel.nu :gremwink:

Det här är den tredje D&D filmen men den är fullt fristående och du behöver inte ha sett de två tidigare filmerna. Jag kanske återkommer med recensioner av dem men annars är den korta sammanfattningen att ettan var en av de där fantastiska filmerna som är jätte dålig men som samtidigt är så underhållande att man inte kan hjälpa att gilla den, höjdpunkten i filmen är Jeremy Irons som är en ond trollkarl som skrik/skrattar alla sina repliker. Den andra filmen var en solid men ganska menlös fantasy film som kändes ganska d&d trots sin medelmåttighet, tjuven i dem filmen var dock fantastisk och ärkemagikern med en magisk ap-stav var också underhållande.

Men tillbaks till book of vile darkness som är delvis baserad på D&D produkten av samma namn. Ja, det finns en cancer mage med i den här filmen :gremlaugh: Filmen handlar om en paladin (okej, fighter, det är en plot point att det inte finns riktiga paladins längre) som måste infiltrera en ond grupp äventyrare.

Sedan följer någons D&D kampanj. Jupp, man märker var det var uppehåll mellan sessioner till och med. Om man ser på det som en film så är det här dåligt men om man letar efter en representation av en D&D kampanj är det guld. De olika karaktärerna är "Jag vill bränna byn! För jag är EVIL!" Jag tänker loota den här killen!" "Jag försöker spela lawful här era skitstövlar, fucka inte upp det här för mig!"

De har en rad random enqounters och lite pvp sen måste GM:en avsluta kampanjen med ett slut out of fucking nowhere eftersom de flesta spelarna har hoppat av.

Det här är en fantastisk film :gremlaugh: Eller nej, det är det inte. Men det är en fantastisk D&D film :gremlaugh: Jag såg den här filmen första gången med en av mina spelare som vid en punkt i filmen hävdade att huvudpersonen gjorde något som de kunde ha gjort i en kampanj och att jag då som gm hade försökt stoppa dem. Detta är när huvudpersonen dödar en kille och stoppar honom i en bag of holding för att bli av med liket :gremlaugh:

Det finns en riktigt obehaglig scen mitt i filmen där ett demon barn suger på cancer magens fingrar för att få hans ondska. Demon ungen stönar och cancer magen skrattar som en pedofil. Den scenen freakade ut mig lite. WTF?!

Vad ska man mer säga? Effekterna är tv- ok men dräkterna är snygga. Skådespelarna är för det mesta ok med ett par riktigt bra (Sagda cancer mage) och ett par riktigt dåliga (mest tillfälliga npcer). Handlingen har enorma hål och är fruktansvärt episodisk... Men det är precis som en d&d kampanj.

Så som en film? Skräp

Som en D&D film? Hade den här filmen haft in klippta scener av spelarna runt ett bord som spelar kampanjen som i The Gamers hade det här varit den ultimata D&D filmen.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,186
Location
Rissne
Nu har jag sett Detonator Orgun

(ja, jag ser en del film den här veckan, så stäm mig. Jag har varit sjuk och har lov)

Detta är en riktigt, riktigt trevlig mini-animeserie a' tre stycken c:a 45 minuter långa avsnitt. Första gången jag såg dem var de ihopklistrade till en enda lång film, vilket inte funkade alls. Nu såg jag ett kapitel i taget, vilket funkade bättre. Men jag räknar det ändå som en film for the purposes of the filmklubb...

Första gången jag såg Orgun var det nog på VHS, nu när jag tänker efter. För att ge lite perspektiv på när det kan ha varit.

Nå; Orgun är riktigt snygg mechasuit-anime, med överlag assnygga miuljöer och klipp, upptrappningar, vändpunkter och så vidare. Hela den dramaturgiska biten är faktiskt top notch, framför allt i del 1. Hade glömt hur bra den var just på dramatisk regi, s a s.

Den är också apsnygg, på det där sättet bara tecknad anime är. Framför allt teknologin. Mycket bättre än all 3d-animering jag sett, oh yes.

Den handlar om Tamaru, en ung man som lever i ett framtida samhälle där alla har det bra och allt är automatiserat. Men han trivs inte, drömmer sig bort, har gammal jacka från 1900-talet, spelar datorspel och vill vara född i ett tidigare årtionde. Men så börjar han få konstiga element i sina drömmar/datorspel, monster som inte funnits där förut. Och ganska snart därefter kommer ett monster och invaderar, som ser ut som det Tamaru såg i drömmen.

Samtidigt har nånform av regering fått en signal från yttre rymden som instruerat dem att bygga en cool rustningsmojj som de inte kan räkna ut vad det är. Men när jorden nu invaderas så kallar den ihopbyggda rustningen till sig Tamaru, smälter samman med honom och smäller tillbaks monstret. Vad är rustningen för något? Vad är historien bakom? Varför har rustningen valt Tamaru? Ganska bra upplägg med en del intressanta twister och så.

Det som sänker är dels att det är jäkligt ont om tjejer som inte mest finns där för att räddas eller vara kärleksobjekt eller båda. Könsroller och stereotyper brukar inte vara sådär jätteroliga i den här animegenren, och Orgun är inget undantag.

Och så är slutet ganska lökigt. Jag blir besviken varje gång det visar sig att den Stora Hemligheten, den Stora Kraften, whatever, är

"kärlek", "medkänsla" eller "människans potential". I den här filmen är det alla tre.

Betyg: 4/5.
 

Robban

Hero
Joined
18 May 2000
Messages
946
Location
Växjö
Jocke Kofot said:
Robban said:
Sen så anser ju filmskaparna att alla asiater ser likadana ut, men jag tänker inte prata så mycket om det;
Menar du Hollywood i allmänhet eller Tom Tykwer och Wachowski syskonen specifikt nu? Och om det är det senare du menar så ser jag gärna källa på det, efter som det är folk vars filmer och åsikter jag vanligtvis gillar och respekterar.
Både och. Jag nämnde Elaine Kims dokumentär i inlägget du citerade, men inser att det kan vara svårt att få tag på den över huvud taget -- om man inte vill betala $300 för föreläsningsversionen. Oavsett så kan vi diskutera det från Cloud Atlas och bortse från hur Hollywood hanterar asiater.

I boken Cloud Atlas så finns det olika "modeller" av kvinnliga kloner: Sonmi och Yoona (och nån mer om jag inte minns fel), men alla kloner ser likadana ut (alltså både Sonmi-451 och Yoona-939 är fysiskt identiska). I filmen så spelas de två klonerna av olika kvinnor. Med andra ord: istället för att använda CGI för att visa att kvinnorna i restaurangen är identiska så användes asiatiska statister som gavs samma frisyr och kläder och ansågs vara "identiska". Det känns som om filmen räknar med att åskådarna inte kan särskilja på olika asiatiska kvinnor. Det känns billigt och ganska tarvligt, och jag hade räknat med bättre från syskonen Wachowski.

Inte nog med att "alla asiater ser likadana ut", kolla på hur de olika kvinnorna porträtteras. De kvinnliga fabrikanterna (? 'fabricants' på engelska) är klädda (eller inte ens det) för att sexualiseras. Lite trist. Jag ska se om jag kan få tag på en kopia av Slaying the Dragon, men chansen är väl ganska liten. Hör med något universitet i närheten om de har en kopia och/eller planerar en föreläsning runt Orientalisering inom Hollywood.

Sen påpekar jag att det finns inget blackfaceande i filmen, vilket bara säger att yellowface och whiteface är okej (varför är det okej? I dunnae) men inte blackface.

Fast det kan ju också vara så att jag kanske är allt för kritisk till allt.
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,292
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Jag har inte sett filmen än, men jag är lite nyfiken på hur stor roll och hur mycket screentime Zhou Xun har i den. Hon är nämnligen Kinas kanske just nu absolut hetaste skådespelare, hennes medverkan i en film närmast garanterar box office-succé, och hon är allmänt enormt berömd, kritikerrosad och framgångsrik (och snart bättre än Sean Bean på att dö på film).

Min misstanke är att hon i Cloud Atlas har en väldigt marginell roll, vilket isåfall, givet vilken stor skådis hon egentligen är, hade kunnat ses som ett ytterligare belägg för att Cloud Atlas marginaliserar asiater somehow.
 
Top