Nekromanti Rollspel.nu's filmklubb 2013 v23

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,186
Location
Rissne
Vecka 23!

Riktlinjer för filmklubben:

1) Du får gärna se minst en film i veckan. Det behöver inte vara samma film som nån annan, men det får vara det.
2) En gång i veckan skriver vi i en sådan här tråd om vad vi sett. Varje medlem tar med sig en film. Man skriver om filmen man sett. Några rader, sådär, behöver inte vara något avancerat. "Jag har sett 2001 och tyckte den var väldigt seg" är helt OK, men man kan också t.ex. leta rätt på trailers på youtube, skriva recension, sätta betyg.
3) Skriv filmtitlar med fetstil så det blir lättare att se.
4) För att bli medlem behöver man egentligen mest hoppa på.

Personer som varit med tidigare (bokstavsordning!: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET.

Om jag missat någon, säg till!. (Hade t.ex. misat Krille v18 och 19. Fixat nu.)
 

Vimes

Sillkung
Joined
15 Jun 2000
Messages
12,089
Prometheus

Så, ända tills i lördags kväll har jag misslyckats med att se Prometheus. Detta trots att jag var så fruktansvärt sugen ändå från att den första trailern hade släppts (typ 2011?). Jag älskar verkligen Alien, och att Ridley Scott skulle återvända till universumet kändes sjukt peppande. Men sen så hann jag inte se filmen direkt, och sen så började jag förstå att de flesta tyckte att den var en axelrycking. Jag förstod att folk tyckte att den var korkad och hade gigantiska logiska luckor. Så, jag kom av mig lite i min pepp.

Men i lördagskväll, -natt kanske, fick jag äntligen tummen ur. Grejen är att jag har lyckats undvika spoilers också, och det enda Cassius hann spoila i vrållådan innan jag startade filmen var
Att människor är aliens, vilket jag typ hade förstått av filmens tagline "They went looking for our beginning. What they found could be our end."

Därtill är ju "människan (och kanske annat liv?) är skapad av nå skumma vita killar med mycket muskler, antagligen från yttre rymden" något som etableras direkt i inledningsscenen.

Så det var inte så mycket av en spoiler.

Så, när jag startar filmen vill jag verkligen att den ska vara bra, samtidigt som jag har rätt låga förväntningar.

Det här fick jag:
Tyvärr är inte Prometheus speciellt bra.

Det är en jättesnygg film, jag gillar Alien-estetiken och den var rätt spännande och obehaglig på ett bra sätt. Noomi Rapace kändes klockren i sammanhanget (coolt att casta nån med tydlig accent som huvudroll i en sådan här storfilm!). Charlize Theron är sjukt bra på den här typen av roller. Relationen android - människa - space jockey/engineer bäddade för lite poetik. Sen diggar jag den här typen av kosmisk fasa (människan är ett experiment som våra skapare vill utrota, det finns ingen mening). Och sådär. Så det borde ju kunna varit bra.

Men det var det inte.

Alltså, platta karaktärer som gör korkade saker bäddar inte för att jag ska bry mig om dem eller leva mig in i filmen. Kanonmaten i Alien betedde sig i varje fall på ett sätt som kändes trovärdigt i situationen, man kunde föreställa sig själv försöka göra liknande saker i samma situation. Så inte här, vilket gör att jag har svårt att bry mig sådär jättemycket när de blir slaktade. Inte för att de får skylla sig själva, utan för att de uppenbarligen inte är människor.

För mycket onödigt jox. Som den här zombie-grejen. Helt jävla meningslöst för filmen. Eller för all del den i övrigt briljant obehagliga scenen där Shaw gör kejsarsnitt på sig själv, vad ledde den till? Ingenting. Vad var poängen med att Weyland (lulz @ castingen av Pearce där) var med? Vilken funktion fyllde Vickers i handlingen? Hade inte filmen klarat sig helt och hållet utan henne? Varför exploderade space jockeyns huvud? Varför förgiftade Dave Shaws pojkvän? Varför verkar det hända så olika saker med dem som utsattes för det där svarta gegget?

Och så vidare. Det händer massa skit som inte förklaras, som inte byggs upp på ett engagerande sätt och som mest slutar i ett meh.

Så när jag kollat klart var jag kanske inte besviken, men lite irriterad över att ett rätt bra koncept hade slarvats bort på grund av ett värdelöst manus. Sen läste jag mig till att det var någon av Lost-makarna som stod för manus. Inte så förvånande. Prometehus är en film som fejkar mystik genom att allt är totalt ologiskt i den.

Så:

betyget är lite svårt att sätta. Prometheus är ju snygg och har en del bra spänningsscener. Men in alles känns det som ett jävla fuskbygge. Så jag vet inte? 2 av 5?
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,346
Location
Malmö
Re: Prometheus

2 av 5 låter ungefär rätt för Prometheus. Kanske 3 om man ger bonus för special-effekter.
 

Jocke

Man med skägg
Joined
19 May 2000
Messages
4,122
Location
Sthlm
Re: Prometheus

Filmen är bättre om man läser den som en filmatisering av At the Mountains of Madness, då går den upp den en stark trea/svag fyra beroende på lite hur bra man tycker att roboten är (och det är ju subjektivt).
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,549
Jag har sett Funny Games.

Kort version här: Se inte den här filmen. Se bakom spoiler tagsen för den långa versionen.

Betyg: -1/5

Filmens "handling" är att två killar mördar en familj.

Filmen är en "kritik" av film våld och hela poängen med den är att det är ditt fel att våldet i filmen händer. Det är "meningen" att man ska stänga av filmen och "rädda" familjen som blir seriemördad. Ser du klart filmen hävdar den att du är delaktig och att det är "ditt fel".

Oh, och mördarna vet att det är en film och pratar med publiken. Och vid ett tillfälle använder en av dem en fjärrkontroll till att spola tillbaks filmen och göra om saker.

Den här filmen suger! Jag såg först remaken som sög och sedan såg jag orginalet som om möjligt sög ännu hårdare. Det är en film som du inte ska gilla att se. Nej, det är inte smart eller intressant gjort. Det är dumt och bullshit. Allting med den här filmen, från skådespelarna till filmningen till budskapet suger. Se den inte!
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,186
Location
Rissne
Jag har sett Below.

Den enda anledningen till att jag fick för mig att se den var att Darren Aronofsky varit med och skrivit. Och han har ju skapat minst två riktigt bra filmer; Pi och Requiem for a Dream.

Men den här var inte speciellt bra. Det är en i grunden fullt funktionsduglig skräckhistoria som utspelar sig på en amerikansk ubåt under andra världskriget. Ubåten plockar upp tre överlevande från ett brittiskt fartyg som sjunkit. Man tvingas sedan hålla sig under vatten lite för länge, det blir pressad stämning och så visar det sig att allt inte är som det verkar.

Filmen har bra skådespelare som gör ett dugligt jobb, ibland dugliga specialeffekter (men ibland rent pinsamt dåliga CGI-grejer), och så.

Det lyfter aldrig riktigt. Jag bryr mig aldrig riktigt om de här personerna, och all "skräck" kommer egentligen från mer eller mindre meningslösa "bu"-grejer. Ibland blir det lite obehagligt och filmen har definitivt sina meriter, men jag kommer inte att se den igen utan god anledning.

Also: Jag hoppas ingen nu går och ser den i tron att den på något vis skulle vara historiskt korrekt, för det tror jag inte den är. Men jag har hört att de filmade på en riktig ubåt. Alltid nåt.

BETYG: 3/5
 

Anarchclown

Swashbuckler
Joined
24 Apr 2010
Messages
2,365
Location
Stockholm
Re: Prometheus

Filmen blir typ sjutton gånger så bra om man utgår från att Androiden ljuger hela tiden, vilket man får massor med indikationer på. Att den provocerar space jockeys, att den inte ens ger rätt förklaringar på någonting, att den går runt och jävlas för att den förmodligen inte kan döda sin mästare och alla människor ombord själv men den kan skapa förutsättningarna för att de ska dö. Då förklaras mer än 50% av det som känns ologiskt.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,186
Location
Rissne
Re: Prometheus

Jag tyckte helt klart Prometheus blev bättre andra gången. Då hade jag dessutom snälleglasögonen på mig och valde att tolka allt välvilligt. Det fanns fortfarande problem, men den funkade trots allt rätt bra.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,186
Location
Rissne
Jag har sett Tomorrow Never Dies, veckans Bondfilm.

Bond spränger några vapensmugglare. Sen kommer ett ganska tråkigt och väääääldigt fult 90-tals-"cyber"-intro.

Sedan visas ett brittiskt fartyg, som lurats nära kinesiskt vatten genom fippel med GPS:en. Sen kommer en stealthbåt (what) och skickar en borrmissil (what?) som kan fjärrstyras efter att den slagit in...

Nej, jag fixar det inte. Krille får ta hand om sammanfattningen den här veckan. Den här filmens plot är helt enkelt för dum för mig. Och då ska ni komma ihåg vilka filmer jag givit högt betyg tidigare.

Det är nämligen så, att en film i mina ögon inte måste vara smart för att vara bra. Men den måste ha NÅGON form av förlåtande kvaliteter. Det har den här filmen väldigt få av. Den har en ruskigt dum plot, mycket ojämnt skådespeleri, väldigt mycket technology-is-magic, jättefulful CGI som verkligen inte åldrats med minsta värdighet (det dröjer några år till innan man börjar kunna göra snygg rök...), en ruskigt fånig skurk, en helt oengagerande main henchman, ett i allmänhet jävligt slappt och sladdrigt manus...

Jag tror att det är tänkt att finnas något slags mediakritik i filmen, men tyvärr funkar bara mediakritik om man kan något om media. Eller teknik.

Dess enda förlåtande kvaliteter är några ganska hyfsade actionscener. Annars är den som en dålig parodi på sig själv och sin genre. Det här är Bondfilmernas Batman and Robin.

Jag orkade inte notera alla dumheter. Ett axplock:
- Skurkar sätter upp en kabel för att hindra Bond för att åka förbi i bil. Det visar sig att Bonds bil kan fälla upp en kabelavknipsare. Som är i precis rätt höjd. Vilket sammanträffande.
- Skurken är ond. Jätteond. Så ond att han släpper mjukvara med buggar medvetet, för att tvinga folk att uppdatera regelbundet. Det här är den sortens konspirationsteorier mina teknikokunniga släktingar sitter och har.
- Chakratortyr. Seriously.

Nej, det här är den sämsta Bondfilmen hittills. Vilket är extra trist eftersom Goldeneye var så bra.

BETYG: 2/5. För de där actionscenerna. Men det är en svag tvåa.
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
12,606
Location
Ludvika
Jag tyckte doktor Kaufman var rätt tuff. Han hade nog kunnat bli en betydligt bättre henchman.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,186
Location
Rissne
Rymdhamster said:
Jag tyckte doktor Kaufman var rätt tuff. Han hade nog kunnat bli en betydligt bättre henchman.
Okej, Kaufman var väl OK (extremt lite screentime dock). Gupta var också OK. I båda fallen mest för att jag gillar skådisarna, förvisso.

Men Stamper var... Meh.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,186
Location
Rissne
Jag har just sett The Objective, trots att den regisserades av samma snubbe som regisserade den abyssmalt skitdåliga Blair Witch Project.

Nå; den här handlar i varje fall om ett litet gäng amerikanska soldater i Afghanistan, som får i uppdrag att hänga på en CIA-snubbe för att leta efter en snubbe ute i öknen. Filmen berättas mest utifrån CIA-snubbens perspektiv. Egentligen finns det naturligtvis mer bakom det här uppdraget än vad soldaterna först får reda på. Och så börjar det hända konstiga grejer.

Den här filmen var över förväntan, faktiskt. Mycket, mycket små medel (väldigt få skådisar, väldigt lite specialeffekter) men ett helt acceptabelt manus och stundtals riktigt bra rolltolkningar. Jag gillade karaktärerna, plotten, miljön.

Jag har ingen aning om hur realistiska de delar som inte var uppenbart ickerealistiska var; typ soldaternas utrustning eller hur folk har det eller beter sig i Afghanistan. Men det var inte så att jag tänkte på något.

Den här filmen failar Bechdeltestet ganska ordentligt. Jag tror inte ens det finns en enda namngiven kvinna.

Slutet var inte jättebra, men inte jättedåligt heller. Bättre än Blair Witch Project, men det säger ju exakt ingenting.

Filmen var lagom lång, 90min.

Betyg: 3/5

EDIT: Jag velar om betyget. Svag fyra, stark trea? Det är nog ingen film jag direkt känner för att se om, men den var lite inspirerande och intressant sådär.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,186
Location
Rissne
Lu-kaazh said:
Vem är du och vad har du gjort av Krank?
Läs det såhär: Den här för dum för mig. Jag gav Battleship en femma. Tänk då hur dum den här filmen måste vara i jämförelse...

Eller, i all ärlighet, just dumheten i sig är inte problemet, eller hade inte varit problemet, om filmen åtminstone varit underhållande eller snygg eller så =)
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Jag hade tänkt att titta på Tomorrow Never Dies, men så kom jag på att det var den sjätte juni. Så då behövde jag ju förstås titta på en film på temat.

Det var lättare sagt än gjort, för jag har ju redan sett Saving Private Ryan och The Longest Day femtielva gånger. Men i hyllan "ej sedda filmer" fanns ju Female Agents med undertiteln "D-Day depended on them". Den fick duga.

Fast filmen heter inte så. Den är fransk och således heter den Les Femmes de l'ombre, ungefär "skuggornas kvinnor", och det är fanimej en myvket bättre titel.

---

Filmen börjar med att den franska motståndskvinnan Louise Desfontaine (Sophie Marceau) flyr till Spanien efter att hennes man dödas. Hon skickas till London där hon rekryteras av SOE, Special Operations Executive, Churchills lilla personliga sabotagegrupp. Hon och hennes bror Pierre (Julien Boisselier) får ett specialuppdrag, att hämta ut en brittisk geolog som blivit fångad i Normandie när han rekade landstigningsplatserna inför dagen D.

Geologen (Conrad Cecil) vårdas för sina skador på ett tyskt militärsjukhus, helt ovetande för tyskarna eftersom han utger sig att vara tysk. Det snyter sig när han yrar i sin feberfrossa på engelska, och överste Karl Heindrich (Moritz Bleibtreu) tar sig personligen an hans förhör. Översten är nämligen övertygad om att britterna tänker landstiga i Normandie istället för Pas-de-Calais, men hans enda bevis för det är bilder en skum uppsättning betongkuber som britterna bygger i all hemlighet för att bli hamnar. Geologen kanske kan svara på hans frågor.

Louise rekryterar ett antal kvinnor för uppdraget: Suzy Desprez (Marie Gillain) som är kabaré-dansös; Gaëlle Lemenech (Déborah Francois) som är kemist och sprängexpert; Jeanne Faussier (Julie Depardieu), prostituerad som dömts till döden för mordet på sin hallick. Redan på plats finns Maria Luzzato (Maya Sansa), italiensk judinna och radiooperatör.

Gruppen sammanstrålar vid det militärsjukhus sjukhus där geologen vårdas. Suzy och Jeanne gör en avledande manöver i form av en stripshow för de tyska patienterna, medan Déborah spränger radiorummet i luften och Maria och Louise hämtar ut geologen. Operationen funkar någotsånär och de kommer undan, utom att de får veta att Heindrich känner till "Phoenix", kodnamnet på betongkuberna som ska bli hamn. Geologen lastas ombord på ett flygplan hem till England, men Pierre ger resten av gruppen order att ha ihjäl Heindrich innan denne kan avslöja något för Rommel. Men då blir Pierre fångad av Heindrich... och sen går allt åt fanders. Under typ en timme film till försöker de överlevande att rädda uppdraget så gott det går.

---

Bechdel-vis har den här inga problem alls. Kvinnorna har alla namn och pratar om precis allt möjligt. Det råkar inkludera män, men inte enbart: de pratar religion, uppdraget, Frankrike och friheten, plikt, förlåtelse, flyktvägar, kloaker, och en hel massa annat.

Produktionsmässigt ligger den hyfsat bra till. Det känns som en klase lågbudget som bara råkade ha fördelen av att spelas in i en massa bevarade franska och engelska miljöer med överbliven rekvisita från BBCs och fransk TVs samlade krigsdrameproduktioner. Men så fort det blir masscener så känns det att det är en ansträngd budget, även om det döljs bra. Man har använt två flygplan, förmodligen uppvisningskärror: dels en Douglas C-47 Skytrain och dels en Bristol Beaufighter, båda förmodligen veterankärror. Ingendera får man se i luften, och de flygscener med C-47an som man ser är CGI.

Effektmässigt så behövs inte så mycket. Man jobbar hårt med rök och ljussättning och den obligatoriska mängden squibs, samt en hel klase effekt-makeup för en del riktigt otäcka scener i Gestapos källare (jag behöver inte säga vad de går ut på). Och sen är det en flygscen med C-47an.

Skådespeleriet är rätt åkej. Det är mycket gråt och tårar och grimaser och lätt överspelande. Jag är mest besviken på de brittiska skådespelarna, som låter väldigt inövade på det dåliga sättet. De flesta franska roller är klockrena och känns trovärdiga. Tyskarna spelas av tyskar som talar tyska, vilket är ett plus, och en liten särskild eloge till Moritz Bleibtreu som spelar överste Heindrich på tyska, franska och engelska.

Manuset är... rörigt. Det speglar rätt bra hur SOEs operationer gick i verkligheten, vilket innebär att det är vändningar och tvära kast precis jämt. Men det gör också att det är svårt att hänga med i alla svängar.

Det finns två stripscener. Den ena är någorlunda motiverad givet sammanhanget förutom att det måste finnas två miljoner andra sätt att skapa en avledande manöver som inte har ens hemliga agenter center stage spritt språngande nakna framför en publik och en kamera. Den andra har något av en jungfrulig offerrit och känns mest som ett sätt för att skapa lite religiös symbolik när en av agenterna knaprar cyanid. Jag kan inte känna att motivationen för endera överskuggar det faktum att de är objektifierande, och det faktum att jag nämner dem över huvud taget borde vara ett bra tecken på hur malplacerade jag tycker att de är.

Sammantaget? Det är inget mästerverk, utan ett okej krigsdrama om franska kvinnor i SOE på uppdrag bakom fiendens linjer, med lökig engelsk titel, låg budget och en viss mängd hyfsat omotiverade tuttar.
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,549
Jag har sett The squid and the whale. Filmen handlar om en dysfunktionell familj i 1986 års New York innan, under och efter en skilsmässa. Det här är en av de där superpratiga filmerna där inget egentligen händer handlingsmässigt utan hela grejen är att följa karaktärerna och deras utveckling. Detta fungerar helt okej även om en av karaktärerna, den äldste sonen, helt klart är huvudrollen trots att han antagligen inte är med längst tid i filmen.

Mitt stora problem med filmen är att den tar upp en massa sidospår och intressanta problem... och sedan inte gör någonting alls med dem. Filmen har ett slut och den äldre sonens personliga handling får ett slut... men nästan inga av de andra spåren i filmen behandlas tillfredställande. Det känns som om filmen försökte vara realistiskt spretig men det slutar bara med att den blir rörig och otillfredsställande.

Jag tror att det här egentligen är en bra film, men bara inte min grej. Så se den om ni gillar diskbänksrealism och att inte få några riktiga slut. Annars kan ni skippa den.


Sidospår: Det finns ingen, ingen anledning till att filmen utspelar sig 1986. Det varken tillför något eller ändrar någonting i handlingen. Filmen klarar inte ens av att hålla de små detaljerna som ger tidskänslan rätt. Tex, det finns en lång dialog om den yngre sonens Ninja turtles... Förutom att det inte fanns några Ninja turtles leksaker fören 1987. Är jag petig nu? Jupp, men det är de små sakerna som de fick fel här och som de fick rätt i Watchmen som fick den filmen att kännas rätt och den här att kännas fel.
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
12,606
Location
Ludvika
Jag har sett the Island of Dr. Moreau (1996).

Tja... vad ska man säga. Jag gillar stämningen i den här filmen som är rätt dyster och sjuk. Marlon Brando är lite av en besvikelse som den gode doktorn. Han borde ha fått mer plats att spela över och leva ut så hade det kanske kunnat bli något av det här.

Val Kilmer är däremot riktigt skön som en småflummig Montgomery. Man får inte veta så mycket om rollpersonens bakgrund i filmen, men Kilmers insatts (och även manus, antar jag) triggar min fantasi och jag fyller själv i. Jag har inte svårt att se honom som någon slags hippie som tagit sin tillflykt till ön för att kunna röka på som han vill, använder den medicinska kopplingen till att få tag på sköna droger och jag kan till och med tänka mig en lättare dragning till djursex. David Thewlis är också riktig bra i rollen som överlevaren från en flygplanskrasch som blir räddad till ön och möter den underliga värld som Moreau har byggt upp.

Nu har jag inte läst boken, men jag har läst ett sammandrag av bokens handling och det känns som att filmen ligger ganska nära, med en rätt skön uppdatering av teknologin. Det jag saknar är lite mer fokus på själva experimenten och den nyanländes tro att det rör sig om experiment på människor, snarare än på djur.

Som det är nu känns filmen som ett försök att göra en trogen återspegling av boken, på ett sätt som gör att man nog bör läsa boken först. Jag hade gärna sett att de tagit inspiration från boken och istället presenterat koncepten på sitt eget sätt. Att de så att säga gjort en "fullständig måltid" av filmen istället för ett drinktilltugg.

Men allt som allt en film jag inte hade något emot att se om igen:

Betyg: 3/5 på krankskalan.
 

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,194
Location
Omfalos
Jag har sett den svenska flygfilmen Första Divisionen från 1941. Varför köpte jag den här filmen? Kanske för att den har störtbombare, och störtbombare är något av det häftigaste som finns. Eller för att det står "En film bräddfull av spänning", "fortfarande den bästa svenska flygfilmen!" och "Inte ens TOP GUNs chefsfotograf hade kunnat överträffa flygscenerna med B5:orna och somriga F 6 i onådens år 1941!" på fodralet? Eller för att jag var uttråkad på en galleria i Mantorp och det var "3 för 99"? Jag vet inte.

Oavsett. Fänrik Gunnar Bråde (Hasse Ekman) anländer via tåg till en fiktiv flygflottilj någonstans i Sverige efter att ha haft flygförbud en månad efter en rygglandning. Hans nya signalist, sergeant Bertil "Jocke" Johansson (Ragnar Falk) möter honom på stationen. En löst sammanfogad sekvens av scener följer och vi får , främst genom Brådes ögon, lära känna den kärve men godhjärtade flottiljchefen, överste Magnus Ståhlberg (Lars Hansson), chefen för första divisionen kapten Krister Hansson (Gunnar Sjöberg), den putslustige greve Sperling (Stig Järrel), den något ogine löjtant Billberg (Kotti Chave) och andra figurer vid flottiljen. Ett antal dramatiska problem introduceras: Ståhlberg verkar en gång ha varit kär i Brådes mamma, Hanssons överklassflickvän vägrar gifta sig med honom om han inte lämnar "vapnet", Sperling får synproblem, Jocke antas till flygutbildning men hans fru blir gravid och det är långt till Flygskolan i Ljungbyhed. Det hela kryddas med lite flygplanspornografi och bomber: B5:or blänker i solen, B5:or surrar och brummar, B5:or störtdyker, samtidigt som vi får se idealiserade bilder av livet på mässen och av manlig gemenskap.

Mitt i filmen dyker en berättare plötsligt upp och lite journalfilm från flygvapnets vinterövning 40/41 klipps in, samtidigt som berättaren upplyser oss om vad de olika karaktärerna gör under det tidshopp på sju månader som filmen nu gör. Inte så subtilt. Sedan följer upplösningen, där alla trådar ska knytas ihop och problem lösas: ska översten bekänna sina känslor för Brådes mor, ska Sperling ta livet av sig, ska Karlssons flickvän inse att Karlsson gjort rätt som valt plikten och "vapnet" framför en glassig tjänst på pappas fabrik? Svaren leverars i raskt takt, men det hela lyfter (ha!) aldrig riktigt och det är ganska förutsägbart.

Filmens dramatiska höjdpunkt består av en korsklippning mellan en dramatiskt nattövning där Bråde med Sperling som signalist i sin B5:a får problem, samtidigt som "Jocke" vankar av och an på BB. Här händer faktiskt något oväntat ...

Den här filmen verkar mest ha kommit till för att Hasse Ekman, som här regiserade sin andra film, fick låna 27 B5:or och ett flygfält av försvaret, och sedan fick fria händer, så länge filmen kunde tänkas locka unga män till flygvapnet. Det hela är - ganska lamt. Flygscenerna är fina, men kanske inte riktigt i Top Gun-klass.

Samtidigt är det inte så illa som man hade kunnat tro: det är inte flåspatriotiskt och outhärdligt hurtigt (faktum är att kriget aldrig nämns explicit, även om det såklart ruvar över både filmen som produkt och det som händer i filmen). Temat är inte banal nationalism, utan snarare lyckan att flyga, plikten mot fosterlandet, självuppoffring och manligt-militärt brödraskap. Svenska piloter dog som flugor under Andra världskriget, under tränings- och spaningsuppdrag, och filmens slutkläm är en hyllning till de stupade och på det meningsfulla i deras offer för fosterlandet. Där här är en ganska subtil värvningsfilm, helt enkelt.

Slutomdöme: två välputsade Stukor. Intressant som tidsdolument, annars inte.

Bechdel? Stolpe in. Det finns faktiskt sex kvinnor i den här filmen, inträngda mellan alla bombplan och alla snoppar. Flera av dem har till och med namn! I EN kort sekvens talar Brådes moder och husa om middagen. Thats it. Annars är det män som pratar med män, om män, om kvinnor eller om bombplan.

B5? Se här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Northrop_Model_8.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Jag har sett Before I Kill You, Mr Brand... eller det har jag inte alls. Jag har sett Tomorrow Never Dies.

Det vanliga upplägget: the walk, pang, blod, kicker. Kickern har Brand... eh, Bond (Pierce Brosnan), på ryska gränsen där terrorister köper vapen, inklusive en GPS-kontrollåda och lite kärnvapen. Britterna skickar en kryssningsrobot för att spränga skiten när någon upptäcker att det är dumt att spränga atomvapen. Så Bond löser problemet medelst våldsam actionsekvens och mycket explosioner. Därefter kommer en snygg titellåt av Sheryl Crow.

<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/z_K-sE8gy4c"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/z_K-sE8gy4c" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>

Nu är det just GPS-kontrollådan som är grejen till plotten. Elliot Carver (Jonathan Pryce) behöver den för att sänka HMS Devonshire på fel plats i kinesiskt vatten så att han kan sno ett kärnvapen utan att någon vet det. Devonshire blir första steget på en upptrappning mellan Kina och Storbritannien, som ska sluta med en flottkonfrontation i Sydkinesiska sjön och det stulna brittiska kärnvapnet som smäller av i Beijing. Sedan kan en viss General Chang, som lyckligtvis kommer bli försenad och missa partyt, ta över den kinesiska regeringen och fixa fred mellan Storbritannien och Kina, vinna fredspriset och ge sändningsrättigheter i Kina till Elliot Carver i 100 år eller så. Britterna kommer förstås gå med på det, eftersom allt är bättre än kärnvapenkrig.

Så, det är planen, men den vet inte Mr Brand om än. Han är nämligen i Oxford och jobbar på sin danska (Cecilie Thomsen) när nyheten om Devonshire når världen. Zip till London, en briefing senare, och Brand har 48 timmar på sig att undersöka saken, så han drar till Hamburg och träffar en ex-flicka, numera Mrs Carver (Teri Hatcher), samt en ny flicka, Wai Lin (Michelle Yeoh). Det gör Carver misstänksam, så han får Brand uppmjukad en smula. Brand blir sur och stänger av strömmen och snor GPS-lådan.

Brand träffar ex-flicka, ex-flicka mördas och tanken är att Brand ska sättas dit av Dr Kaufman (Vincent Schiavelli), men Brand har gömt GPS-lådan i sin bil och den är skottsäker, släggsäker och elektrisk, så Brand måste tala om hur man kommer in och kan därför elchocka Kaufman. En radiostyrd biljakt senare så drar Brand till en onämnd amerikansk bas i sydkinesiska sjön, där han med hjälp av Jack Wade (Joe Don Baker) för att få reda på var Devonshire egentligen sjönk. Brand hoppar fallskärm, hittar Devonshire och att ett kärnvapen stulits och en överste Wai Lin. De hämtas upp av Carvers andreman Stamper (Götz Otto) och släpas till Saigon där de får se general Chang för första gången. Utan repliker dock.

Sammankedjade med handbojor så flyr Brand och Wai Lin, så en massa stunts och en MC-jakt och lite envis argumentation och ett överfall på Wai Lin senare så väljer de till slut att jobba ihop. De tar sig ombord på Carvers stealth-båt, och sen sprängs en massa saker. The end.

---

Det är en väldigt gammal Q som levererar Brands bil...

...okej, så här är det. Jag har sällan sett en så jefla massa in your face produktplacering som den här. Stora ERICSSON-loggor över halva duken, och Range Rover, och Smirnov vodka, och Omega-klockor i närbild, och en lång produktpresentation av BMW 750i, inklusive dess säkerhetsfeatures. Bond är inte längre en hemlig agent. Han är en stor jefla reklampelare. I värsta fall är MI6 helt beroende av sponsorer, som om det vore ett sportevenemang.

Men okej. Det är en väldigt gammal Q (Desmond Llewelyn) som presenterar Bonds BMW750i med Ericsson-fjärrstyrning, och scenen där Q frågar om försäkringstillvalen var så bra att det blev en trailer av den. Moneypenny (Samantha Bond) och M (Judi Dench) har nästan bättre one-liners än Bond, i de få sekunder de är med.

Pierce Brosnan börjar bli varm i smokingen nu. Jonathan Pryce levererar inte rollen som världsskurk med samma pondus som Donald Pleasance eller Christopher Walken. Sorry. Michelle Yeoh känns gimmick-castad, som om att man behöver en karatesparkande kinesisk donna efter att John Woo och Jackie Chan blivit populära i väst, men hon fnissar hjärtligt åt dialogfäktningen mellan Bond och Carver, så hon går vinnande ur den här filmen.

Manuset är lite av ett problembarn. Grundplotten återspeglar en tid då Ryssland är ett skämt, Hong Kong skulle återlämnas till Kina, hongkongkinesisk actionfilm började bli populärt i väst, och då Windows 95 kom med fler buggar än ett spel från EA. Men det funkade inte riktigt, och man skrev om delar av manuset bara ett par veckor innan inspelningen började. Även om jag förstår plotten så finner jag den inte trovärdig det minsta.

Musiken är rätt skrikig och högljudd, men så är David Arnold inte en subtil kompositör. Vid tiden hade han gjort bland annat Independence Day, och det hörs. Men den funkar i alla fall bättre än Eric Serras debakel i Goldeneye. Introlåten med Sheryl Crow är en av mina favorit-Bond-låtar, och eftertextlåten Surrender av k. d. lang är inte dum den heller.

Slutsumman? Tja, den är okej. Filmen försöker vara modern och lyckas någotsånär, den har kul och ösiga jakt- och fajtscener, men manuset är inte trovärdigt, de bärande skurkrollerna funkar inte, produktplaceringen stör och musiken låter lite för mycket. Jag har sett sämre Bond-filmer, men å andra sidan har jag sett bättre också.

---

Bond är tillbaka nästa vecka i The World Is Not Enough.
 
Top