Det värsta med veckan innan semester är att det är så förbaskat mycket att göra att man inte hinner med allt som man vill göra. Men till slut så hann jag äntligen med att se Quantum of Solace.
<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/2v_W6Bjx_Vo"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/2v_W6Bjx_Vo" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>
Vi börjar med en MGM-logga följt av en Columbia-logga, inte följt av en The Walk och pistolskott, följt av en biljakt som utgör filmens kicker. Skurkar jagar Bond (Caniel Craig) i Italien, innan denne gör sig av med skurkarna och glider ner i ett garage i Sienna och öppnar bakluckan, där Mr White (Jesper Christensen) ligger. Introsång, som heter Another Way to Die och således inte är en titellåt. Sen dumpar han över White till M (Judi Dench), som förhör honom, men M blir förrådd av sin livvakt Mitchell (Glenn Foster). Bond jagar Mitchell och efter en klase kloakrännande, hustakshoppande och repakrobatik så har Bond slutligen ihjäl honom, vilket är surt eftersom Mitchell inte talade om vem han egentligen jobbade för.
Som tur är så har han lite skräp i sin lägenhet som leder Bond och M till Mr Slate (Neil Jackson) i Haiti. Bond har ihjäl honom också, men som tur är så är Slate en lönnmördare som är ute efter Camille Montes (Olga Kurylenko). Camille blir skitsur över detta och konfronterar sin pojkvän Dominic Greene (Mathieu Amalric), företagsboss och filantrop (yeah, right). Det gör Greene lite upprörd, så han dumpar över Camille till den bolivianske general Medrano (Joaqin Cosío) som en gång i tiden mördade Camilles pappa och våldtog och mördade hennes mor och syster. Bond kliver emellan i en hetsig båtjakt. Greene åker till Österrike och sluter ett avtal med jänkarna att inte bli inblandad.
Bond följer efter Greene till Österrike och infiltrerar organisationen Quantums radiomöte inne på operan. Bond lyckas plåta ett antal av deras toppar och få dem identifierade. En av dem är Guy Haines (Paul Ritter), rådgivare till premiärministern, och Bond råkar dumpa en av Haines livvakter från taket. Det gör M lite upprörd, så hon drar in Bonds pass och kreditkort. Bond söker upp sin gamle kollega René Mathis (Giancarlo Giannini) från förra filmen och de är bittra över det förflutna innan de drar till Bolivia, där de möts upp av fältagenten Strawberry Fields (Gemma Arterton) som är där för att skicka Bond hem på nästa plan. Eftersom nästa plan går först nästa morgon så hinner de gå på party med Mr Greene igen. På partyt kliver Bond in precis när Greene tänker göra sig av med Camille igen, så Bond och Camille drar, och blir stoppade av polisen och upptäcker att det finns en skjuter Mathis i bagaget. Bond gör sig av med polisen, Mathis dör, och sedan köper de ett flygplan för att åka ut i öknen.
Ute i öknen blir de påhoppade av ett propellerplan och en helikopter, och en vild flygjakt senare så hoppar Bond och Camille tandemfallskärmshopp ner i ett slukhål där de hittar en vattenreservoar som Quantum byggt för att samla en massa färskvatten som de sen kan sälja dyrt.
Tillbaks i La Paz möter de upp M igen, och det visar sig att ms Fields dödats med olja som ett meddelande. Bond arresteras men smiter och övertalar M om att han är trovärdig, varpå Bond drar igen och pratar med Felix Leiter (Jeffrey Wright) som tipsar honom om ett möte i ett hotell ute i öknen. Bond flyr från CIAs specialinsatsstyrka, och tillsammans med Camille åker de ut i öknen och spränger hela skiten med eld - efter att Camille dödat general Megrano. Ute i öknen fångar Bond upp Greene, och efter ett kort förhör så drar Bond därifrån och lämnar Greene i öknen med en burk motorolja att dricka.
Sen pussas Bond och Camille innan Bond drar till Kazan, där han plockar in Yusef (Simon Kassianides), killen som lyckades vända Vesper i förra filmen, precis när denne nästan vänt den kanadensiska agenten Corrine Veneau (Stana Katic). Bond har inte ihjäl Yusef, utan lämnar över honom till M, och M bekräftar att Bond fortfarande är agent.
SEN kommer The Walk och pistolskottet, till Monty Normans Bond-tema.
---
Det här är första gången jag ser Quantum of Solace. Det blev liksom aldrig av och när den fick asdålig kritik så blev det inte mer aktuellt.
Så här i efterhand så känns det som att Marc Forster försöker förnya Bond-konceptet för mycket, så att det helt enkelt slog över. Den var för brutal, för o-Bond, och vände för mycket på formeln, och det gav filmen dess svidande kritik. Men det är en utmärkt action/spion-rulle, och skulle utan problem passa in i till exempel Jason Bourne-universat. Faktum är att den känns väldigt mycket som en Jason Bourne-film - superagenten som är på jakt efter skurken men samtidigt jagas av sina egna. Superagenten råkar bara ha brittisk brytning.
Skönt nog är Dominic Greene helt normal, utom möjligen att han har rätt usel klädsmak. Men han har inget groteskt utseende och inga skumma trauman som ger honom superkrafter.
Manuset är ofärdigt och grovt, men helt OK. Naturligtvis är det författarstrejken i Hollywood som spökar (som också sänkte Terminator: The Sarah Connor Chronicles och Battlestar Galactica), så att bara regissören och skådespelarna som försöker skriva. Men det gick sådär.
Vi har ingen Moneypenny eller Q i den här, men åtminstone så finns Bill Tanner (Rory Kinnear) med - det var han som kallade M för "the Queen of Numbers" första gången som Judi Dench tog över manteln.
Observera att jag nämnde Monty Normans Bond-tema först i The Walk i slutet, för även om det här är David Arnolds fjärde Bond-film så låter den verkligen inte Bond. Faktum är att Arnolds musik ytterligare förstärker intrycket av att det är en Bourne-film istället för en Bond-film.
Så, vad blir mitt omdöme? Grovt och ofärdigt manus med en design som vänder upp och ner på för många Bond-formler för att sitta helt bekvämt i sällskap med de 21 tidigare filmerna, men en utmärkt spion-actionrulle.
James Bond är tillbaka nästa vecka i Skyfall. Och sen blir det inget mer.