Nekromanti Rollspel.nu's filmklubb 2013 v29

[Pilzefrau]

Jag har sett om första X-men. Jag gillar den, liksom på det där sättet som man aldrig slutar gilla något man bestämt sig för att vara ett fan av, men jag har inte så mycket att säga. En sak står ut mer varje gång: gud vad jag hatar när folk som hoppar i filmer inte har verklighetstrogna flyktbanor. Alltså, någon som hoppar lite snett uppåt, når sin höjdpunkt, och sedan bara fortsätter rakt fram genom luften en bit för att det var så vajrarna gick. Jag tänkte först "gud vad dåligt de har gjort det med Toad" men det var likadant med Sabretooth och jag hatar det lika mycket i alla filmer som inte gör det snyggt.

Någon som har tips på filmer som gör superhopp och superstyrka riktigt bra? Dvs en person som hoppar ashögt för att hen är superstark i benen och allmänt hållbar nog för att klara landingen, men att det ändå märks att man behöver... tänka annorlunda för att sikta när man hoppar flera meter? Dvs inte bara göra "superhopp" till en superkraft som låter en välja en destination inom räckvidden och sedan flyga genom luften och landa där. Det är ju ingen bra superkraftseskapism, menar jag – det skulle ju inte kännas så för mig om jag kunde superhoppa!

 

[slanfan]

Matrix kanske?

 

[krank]

Vi hann inte med så mycket igår, men vi hann iaf se Aliens. Vi såg extended version, alltså den lite längre där det typ finns anledningar till saker och så.

Ripley vaknar upp och det har gått ett ganska bra tag medan hon sov i kryokammare. Hon anklagas för förstörelsen av skeppet i förra filmen, och företaget vill minsann inte kännas vid några order om några xenomorfer. Dessutom har vi faktiskt kolonister på den planeten sen 20 år tillbaks. Öh, vänta, vi verkar precis ha tappat kontakten med dem. Vilken crazy random happenstance.

En slemmig företagssnubbe övertygar Ripley om att åka tillbaks, denna gång tillsammans med ett gäng hårda space marines. Sen går det som det går.

Saker:
- Varför i helvete verkar ingen någonsin tycka att det är en bra idé att lämna någon form av skeleton crew ombord på skepp i omloppsbana? Det var samma grej i första filmen, när de åkte ner till planeten. Det var så illa att min kamrat som såg filmerna för första gången i princip räknade med att de hade det. Det borde vara standard operating procedure.
- Filmen är otroligt snygg, även om den inte är lika tight och atmosfärisk som ettan. Effekterna har åldrats med värdighet med undantag för en och annan flygsekvens där det här med momentum och sånt inte verkar så intressant. Allt är skitigt och trasigt och kaotiskt. Och snyggt.
- Skådespeleriet är bättre än jag mindes det, och jag gillar nog att marinkårssoldaterna trots allt inte är hårdare än Ripley. Och att de knappast är övermäktiga mot xenomorferna.
- Genusmässigt; klar övervikt på män, men fyra namngivna av kvinnligt kön plus en icke namngiven men med talroll. De fyra är också rätt olika, men samtidigt hårda på olika sätt. Ripley oxh Vasquez är båda ganska rambo-aktiga men absolut inte på samma sätt, Newt får vara världens hårdaste 10-åring, och Ferro är cool och proffsig pilot. Visst är det förresten nån mer kvinna jag glömmer? Awesome hursomhelst. Filmens kvinnor är inte bara med, de är definitivt minst lika aktiva som männen. Bechdeltestet kirras like it aint no thang. Gillas skarpt. Pluspoäng för att filmens mes är en man också. =)
- Oroväckande trend: Ripley är ändå mer kön än i ettan, iom hur hon och Hicks håller på. Det är tack och lov ingen utblommad romans eller ens kyssar, men ändå. En liten, obehaglig tendens. Och så gillade jag inte riktigt "mamma"-elementet, som jag tyckte snarare inverterades i ettan (läste om en analys som i princip sade att ettan handlade om mäns fruktan inför och missförstånd kring graviditet; och att det är hemskt symboliskt med en man som våldtas och blir gravid etc. Jag gillade den tanken). Moderskänslor... bleh. Tyvärr ett tema som kommer fortsätta hänga med serien.

Överlag gillade jag den här filmen mycket mer än senast jag såg den. Kanske har jag lärt mig uppskatta andra saker? Den är i annan genre än Alien, och måste jag välja mellan dem väljer jag definitivt fortfarande ettan eftersom jag gillar det knivskarpa fokuset filmen har, med få aktörer, begränsat utrymme och ruggigt snygga miljöer. Samtidigt är det mycket svårt att säga vad som bord gjorts bättre i den här, utifrån dess genremässiga förutsättningar. Jag skulle dessutom kunna se om filmen om inte imorgon så i varje fall om nån vecka. Så det blir väl lite svag femma, men ändock en femma.

BETYG: 5/5

(Nu har jag nyss sett Alien 3, men har inte tid att skriva om den. Kommer i eftermiddag tror jag)

 

[Krille]

Jag hann med Centurion igår, medan jag ändå var och tjoade historiska barbarier. Det är en direkt-till-video-produktion som jag tror bara gick på någon biograf i England på nån festival nånstans.

<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/zxgqJttU3iM"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/zxgqJttU3iM" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>

Quintus Dias (Michael Fassbender) är en romersk centurion förlagd på en utpost till Caledonia, och han är jävligt less på det där skitlandet. Och precis när han är som mest less kommer pikterna och bekräftar alla hans fördomar. Han bankas ner av pikterna och släpas upp till norr för att torteras en smula, men han lyckas fly och kutar söderut, där han snubblar över nionde legionen på väg åt andra hållet.

Nionde legionen har skickats norrut av Britanniens guvernör Agricola (Paul Freeman) för att platta till pikterna, så nu marscherar hela 3500 man under ledning av general Titus Flavius Virilus (Dominic West) med hjälp av sin brigantiske stumme spanare Etain (Olga Kurylenko) - hon fick en gång i tiden tungan utskuren.

Etain lurar in hela nionde legionen i en fälla, och i ett kladdigt slag (med ELD!!!) så utrotas nionde legionen, med några få undantag: Virilus fångas och släpas till pikternas by för att torteras av pikternas hövding Gorlacon (Ulrich Thomsen). Sen har vi vår huvudperson Quintus, plus en osorterad hög soldater från Nionde: veteranen Ubricilius (Liam Cunningham), även känd som Brick, officeren Bothos (David Morrissey), officeren Thax (JJ Feild), numidisk-grekiske legionären Macros (Noel Clarke), kocken Tarak (Riz Ahmed) och greken Leonidas (Dimitri Leonidas (fniss)). Den här högen ger sig av mot pikternas by för att rädda general Virilus.

---

Jag gillar Centurion. Den är hård, kladdig, har häftig natur, och är proppfull av as! De snällaste typerna i filmen är Quintus och Virilus och några av de andra legionärerna, och de är fotsoldater i en ockupationsarmé! Pikterna är as som försvarar sitt land, Etain är ett hämndlystet as, Agricola och hans dotter Druzilla är ett politiskt as... Asså, alla är as! Och jag älskar det!

Ståryn är i grunden skitenkel: Quintus flyr hela tiden, även om hållet han springer åt plötsligt ändras då och då. Så man kan betrakta allt annat - hur Etain blev Etain, romarnas kampanj i Britannien, romersk inrikespolitik, karaktärernas bakgrund med mera som rent fluff. Men det är bra fluff!

Och det funkar i filmen. "The devil is in the details" som det heter, och i det här fallet har man använt det till sin fördel. Mörkhyade legionärer är inte ett problem, eftersom det var just det som Rom gjorde - lokala folk användes sällan om ens alls på sina egna områden när de rekryterades som soldater, utan skeppades runt så att de aldrig slogs på hemmamarken (och om någon undrar varför så visas det rätt så tydligt med Etain i just den här filmen). Så det är inte särskilt förvånande med greker och numidier i en legion i Britannien.

While we're at it. det finns fyra namngivna kvinnoroller i filmen: den tokblonda piktiske bågskytten Aeron (Axelle Carolyn), Etain som tidigare nämnts, guvernörens dotter Druzilla (Rachael Stirling), och den piktiska häxan Arianne (Imogen Poots). Aeron och Druzilla är på sätt och vis varandras motpoler: drivna kvinnor som gör vad de kan på sitt sätt för att skydda sitt hemland. Aeron gör det med pilbåge och spjut, medan Druzilla (var fan kommer Z ifrån?) gör det med politik och intriger. Etain och Arianne är också motpoler på sätt och vis - de illustrerar vad som är förjävla fel med den romerska ockupationen.

Jag är inte helt säker på hur det är med Bechdel. Aeron skriker mest och skjuter romare, och Druzilla talar inte med någon kvinna alls. Etain har inga talade repliker alls eftersom hon har fått tungan utskuren, men hon har ett kroppsspråk och minspel som talar för två. Men det gör att den där scenen när Adrianne och Etain, eh, konverserar, blir lite klurig att Bechdel-bedöma. Jag vill ge den godkänt ändå, men det är med god vilja.

Filmen har maskerat sin låga budget väl. Jag har en känsla av att man har lånat en massa romar-reenactors som Storbritannien har förvånansvärt många av och återanvänt en klase rekvisita. Resten spelas in i skog (förmodligen samma skog i vilken Russell Crowe spöar germaner i Gladiator) och på hedar och i berg i Skottland. Man har verkligen lyckats hitta den vildaste och snöigaste (!) terrängen i England att spela in filmen i.

Det finns några kulissbyggen, mestadels de romerska lägren, men det mesta är vildmark. Men eftersom romarnas utrustning känns så jävla rätt - förmodligen tack vare de där reenactorsarna - så köper man till och med att pikterna kutar omkring i päls och blåfärg. Det finns lite digital matte painting för att skapa pikternas by, de romerska tältlägren och Hadrianus mur, och en del digitalt blod också. Det är en massa praktiska make-up-effekter, de flesta av dem kladdiga. Men sådana är rätt enkla att göra billigt.

Romarna talar engelska som latin-substitut som vanligt, men förvånansvärt nog så blir engelska inte substitut för pikternas språk. Pikterna talar något annat. Jag kan inte avgöra huruvida pikterna talar riktig gaeliska, dialektcoachad gaeliska eller bara gallimattias, men genomgående talar pikterna ett annat språk än engelska - och till och med några av romarna talar på samma språk tillbaks ibland. Det faktum att folk talar olika språk bidrar förstås till den autentiska känslan i filmen. All skriven rekvisita är, så vitt jag kan se, skriven på latin.

Så slutsumman? Jaförfan! Den känns autentisk, det är hög fart genom hela filmen, och alla är as! Ge mig mer sånt här!

 

[krank]

OK, Alien 3 då.

Det var ett ganska bra tag sedan jag såg den här filmen, och jag tror att jag var väldigt trött när jag såg den då. Den här gången var jag vaken, och dessutom såg jag den omklippta versionen från 2003 eller nåt sånt.

Ripley har verkligen ingen bra månad. Om man räknar snällt och tänker sig att hon spenderade ett par veckor med att bli hyfsat frisk i pallet och skaffa ett jobb på jorden i tvåan så... Tja, så mycket mer tid än så har ju egentligen inte rent subjektivt förflutit sedan film ett. Större delen av Ripleys tid spenderas ju i frysbox mellan olika Alienattacker typ.

Nå, den här gången går något snett ombord på skeppet och redan i introt dödas övriga överlevande från förra filmen. Det tycker jag är bra, för jag gillade dem inte sådär jättemycket; eller jag tyckte att de funkade in den filmen men ville verkligen inte se någon fortsättning på mammandet med Newt eller flirten hon hade med den där andra karln. Good riddance.

Räddningskapseln krashar på en planet som i princip är ett nästintill helt övergivet fängelse för livstidsfångar, som också agerar någon form av smältverk eller gruvdriftsställe eller något. Tur för Ripley att hon krashade precis där på planeten. Hursomhelst finns där 25 pers plus fänglsedirektör. Alla utom Ripley är män (läs: Bechdel... mnjä).

Som man kanske kan gissa var Ripley sedan inte alls den enda överlevande...

Saker:
- David Finchers långfilmsdebut, tydligen. Jag gillar Fincher. Däremot har jag läst mig till att det var rätt mycket kaos i produktionen av filmen, med multipla författare och flera avhoppade regissörer... Det är ett under att filmen funkar så bra som den gör.
- Jag har c:a 0 problem med att alienvarelsen föds ur en ko. Varelsen i sig är ju inte en ko liksom. Den säger inte "muuuu". Och så är scenen med grabbarna som slaktar kon jävligt schysst.
- Grabbighet, ja. Det är inga genier som sitter i det här fängelset, och väldigt få av männen framställs som några fina grabbar direkt. De är obehagliga, otrevliga, och rätt dumma. Fega, kortsiktiga kräk. Tyvärr väger det inte upp hur trist det är med korvfest på film.
- Ripley är ännu mer sitt kön här än i förra filmen (tråkig tendens alltså). I princip har hon blivit våldtagen och är nu gravid, hon har sex med en av männen på kolonin... Överhuvudtaget gillar jag inte att den här filmen stämplar KVINNA i hennes panna med stora röda neonbokstäver. I föregående filmer var hon en BADASS kvinna. I den här är hon mer en badass KVINNA. Om ni förstår.
- Snyyyyyyyggt. Allt är så jävla skitigt och jävligt. Rost och smuts och löss och maskar och så vidare. Fincher öser på med äckliga miljöer. Fångkolonin känns som en jävligt klockren Alien-miljö överhuvudtaget.
- Personligheter. Jag gillar att det till stor del inte är några snyggon det handlar om; nu är vi tillbaks mer i "vanligt folk". Visst är de fula, tjocka, äckliga sexist-as, men de är definitivt trovärdiga. Jag har hört idioter till män snacka precis såhär. I nån mån är det väl något slags klasshat i spel här, men vafan.
- En del effekter med xenomorfen har inte åldrats jätteväl.
- Och jo, Jarl, de springer runt i de där jävla gångarna hur länge som helst. Men visst, de bryter av för prat mer än jag minns och det var mer begripligt. Fortfarande: Inte speciellt bra sekvens.
- Blek och deprimerande. It's not a bug, it's a feature.
- Slutet. Bättre än originalet. Om än inte speciellt snyggt rent effektmässigt.
- En jämförelse mellan versionerna. Gillade början bättre i den här också, när jag tänker efter. Noterar att den dialog som beskrivs som "Missing" på den sidan fanns med i den version jag såg. Någon har gjort lite snygg redigering i efterhand. Me like!

Överhuvudtaget en kompetent uppföljarfilm. Jag har väldigt svårt att sätta betyg dock, för jag tycker att den är sämre än Aliens trots bra miljö och så. I slutänden får det bli en stark fyra.

BETYG: 4/5

 

[Robban]

Jag gick och såg World War Z. Jag kanske bör nämna att jag inte har läst boken, då jag är dödstrött på zombies; men chansen att umgås med kompisar samtidigt som man kollar på film vägde över.

Brad Pitt är ansvarsfull pappa som måste hitta ett botemedel mot zombies. Typ.

Alltså, det är en zombie-film; det finns inte så många nydanande grepp man kan ta när det gäller den. Den är okej filmad -- lite stirrig ibland -- och goddamn jag är trött på 3D; nu blir det till att bygga ett par anti-3D-glasögon. Ljudet är också okej. Lite annorlunda zombies från den hasande, slöa varianten. Annars... intet nytt under solen.

Spoiler

Till och med sjukdom-som-kamoflage har gjorts innan, eller i alla fall något liknande. Jag fick grova vibbar av The Puppet Masters i varje fall, fast det kanske bara är jag?

Det finns inte mycket mer att säga. Zombies biter människor, människor blir zombies. Bechdel då? Tja... det finns i alla fall namngivna kvinnor i den, men det är ungefär allt. Det hade varit grymt intressant att se hur filmen hade blivit om man vänt på könsrollerna, så mamman (istället för pappan) är den som måste flänga runt, se hur recensenter och dylika hade reagerat.

Filmen är lagom lång, den stannar inte längre än nödvändigt. Jag ger den 18 halvätna hjärnor av 36.

 

[Robban]

Fast

Spoiler

de säger ju på flygbasen i Korea att det tar olika lång tid, så typ whatever. Men visst, jag störde mig också på det där med flygplanen, även om autopilot och liknande kan bortförklara det någorlunda (men det är en bortförklaring man som filmtittare inte ska behöva komma på själv).

 

[Max Raven]

Jag såg ju ett par filmer till vecka 29!

... Och nätet hade tagit semester, så det fick vänta lite.

Först ut: Abraham Lincoln: Vampire Hunter
Tyvärr försöker de köra den här filmen "allvarligt" - så man får vänta tills slutscenen för att få Abraham Lincoln med skägg som smiskar vampyrrumpa. Överlag är filmen klyschafylld som tusan men snyggt genomförd. Ingen kommer minnas den om 10 år, för den är helt enkelt okej men inte dramatiskt bra eller dålig. Humorn i konceptet gjorde den väl bra att se en gång. Och Bechdeltestet åt helsike som vanligt. Hollywood när de gör ett gediget jobb men inte mer.
Betyg: 3 av 5.

Nummer två: RED (Retired: Extremely Dangerous)
Bruce Willis som pensionerad CIA-agent som blir jagad av andra hemliga agenter. Förtäckt action-film som delvis låtsas vara agent-thriller. Underhållande actionfilm och trevliga huvudpersoner överlag. Morgan Freeman dör två gånger - vafan Hollywood.
Betyg: 4 av 5.

Nummer tre: Cabin in the Woods. Ses ej i väl upplyst rum. Har sett den tidigare - kritiken består. Fortfarande 3 av 5. Dock viss behållning av att se om den.

Nummer fyra: Dawn Rider.
C:a 90 minuter lång. Kändes som 3 timmar. En western med överlag dåliga skådisar (sånär som Donald Sutherland, som är okej till bra), westernmiljö som såg lite väl ut som grönskad skog, en handling som är som en klyschad såpa-series, korta och fåtaliga actionscener. Och pratandet. Gudaskymning, de bara pratade på med uruselt skådespeleri och obefintlig bakgrundsmusik. Urk. En träning i uthållighet.
Betyg: 1 av 5. Om 0 fanns skulle jag ge den det. Att se färg torka är mer intressant - där händer det åtminstone någonting. Inte ens så dålig att den är bra. Bara så dålig att den är tråkig.