Krille
Super Moderator
Veckans Bond-film:
<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/aOw2hTBHMvA"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/aOw2hTBHMvA" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>
From Russia with Love
Denna andra Bond-film afrån 1963 börjar närma sig den klassiska Bond-filmen. Liksom Dr No börjar den med pistolpipan, mannen med hatten och pang och blod, men nu kommer istället "kickern", den lilla filmen före förtexterna. Förtexterna är också annorlunda: mycket kvinnohud och en riktig (instrumental) Bond-låt följt av Monty Normans Bond-tema, istället för bara Monty Normans tema.
Ståryn är att SPECTRE vill hämnas på britterna för att de sabbade för Dr No i förra filmen, så man hittar på en löjligt komplicerad plott kring lockbetet med en kryptomaskin och en söt ryska som vill hoppa av på villkor att det är Bond som hämtar henne och kryptomaskinen. Så Bond far iväg till Istanbul och dejtar flicka och tittar på magdansörskor och zigenare. Sen exploderar saker, folk åker tåg, helikopter och båt.
Restaurationen är utmärkt. Effekterna är som tidigare: antingen spränger man saker på riktigt, eller så gör man saker mot en backscreen. Resten görs på det gamla hederliga sättet. Som tidigare så säger man inte saker rakt ut om man inte behöver det. Man visar det hellre: det räcker med en skum mackapär på väggen bakom en tavla och en fladdrande mätarnål för att tala om att rummet är avlyssnat som fan. Man behöver inte någon som säger "ojfan, rummet är visst avlyssnat".
Bernard Lee är tillbaka som M. Den här gången ser vi Desmond Llewellyn som Q, egentligen major Boothroyd. Q introducerar den vanliga klunsen med prylar, om än dock tämligen trovärdigt jämfört med senare filmer (en väska med reservkapital, kastkniv, extra ammunition och tårgasbomb, samt ett hopfällbart prickskyttegevär). Den utgör filmens Chekovs bössa - de kommer förstås till användning, men i ett par fall inte riktigt som man förväntade sig.
I kvinnorollerna ser vi Eunice Gayson (med egen röst) som Sylvia Trench, den bacarat-spelande damen i förra filmen. Daniela Bianchi spelar filmens Bond-brud, Tatiana Romanova, och dubbas av Barbara Jefford. Lotte Lenya spelar Rosa Klebb. Sylvia Trench är mest till för kontinuitet med förra filmen och visa hur het Bond är, medan Tatiana och Klebb är drivande bakom historien, till skillnad från förra veckans Honey Ryder.
Lois Maxwell återkommer som Moneypenny, och hon är väl ungefär lika nödvändig i ståryn som en stol - hon är mer inventarie än ett stårybidrag.
I mindre roller hittar vi Aliza Gur och Martine Beswick som två zigenarflickor som slåss om en karl, och Nadja Regin som flickvän till chefen för den brittiska spionstationen i Istanbul. Nadia Regins funktion är mest att se till att spionchefen Kerim Bey överlever för att prata med Bond dagen efter, och zigenerskorna Vida och Zora är mest exotiska tillägg för att visa att Bond är en hyvens kille (och blödig när det gäller kvinnor).
Veckans Bechdel-test faller ganska väl ut. Den har två namngivna kvinnor (Tatiana Romanova och Rosa Klebb) som talar med varandra om uppdraget. Uppdraget omfattar visserligen en "honungsfälla" för en man (Bond) men det är ju fortfarande i uppdragskontext, så jag vill nog ge From Russia With Love godkänt på Bechdel-testet. Men jag kanske tolkar regeln fel.
Så, det var veckans bidrag. Bond är tillbaka nästa vecka i Goldfinger.
<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/aOw2hTBHMvA"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/aOw2hTBHMvA" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>
From Russia with Love
Denna andra Bond-film afrån 1963 börjar närma sig den klassiska Bond-filmen. Liksom Dr No börjar den med pistolpipan, mannen med hatten och pang och blod, men nu kommer istället "kickern", den lilla filmen före förtexterna. Förtexterna är också annorlunda: mycket kvinnohud och en riktig (instrumental) Bond-låt följt av Monty Normans Bond-tema, istället för bara Monty Normans tema.
Ståryn är att SPECTRE vill hämnas på britterna för att de sabbade för Dr No i förra filmen, så man hittar på en löjligt komplicerad plott kring lockbetet med en kryptomaskin och en söt ryska som vill hoppa av på villkor att det är Bond som hämtar henne och kryptomaskinen. Så Bond far iväg till Istanbul och dejtar flicka och tittar på magdansörskor och zigenare. Sen exploderar saker, folk åker tåg, helikopter och båt.
Restaurationen är utmärkt. Effekterna är som tidigare: antingen spränger man saker på riktigt, eller så gör man saker mot en backscreen. Resten görs på det gamla hederliga sättet. Som tidigare så säger man inte saker rakt ut om man inte behöver det. Man visar det hellre: det räcker med en skum mackapär på väggen bakom en tavla och en fladdrande mätarnål för att tala om att rummet är avlyssnat som fan. Man behöver inte någon som säger "ojfan, rummet är visst avlyssnat".
Bernard Lee är tillbaka som M. Den här gången ser vi Desmond Llewellyn som Q, egentligen major Boothroyd. Q introducerar den vanliga klunsen med prylar, om än dock tämligen trovärdigt jämfört med senare filmer (en väska med reservkapital, kastkniv, extra ammunition och tårgasbomb, samt ett hopfällbart prickskyttegevär). Den utgör filmens Chekovs bössa - de kommer förstås till användning, men i ett par fall inte riktigt som man förväntade sig.
I kvinnorollerna ser vi Eunice Gayson (med egen röst) som Sylvia Trench, den bacarat-spelande damen i förra filmen. Daniela Bianchi spelar filmens Bond-brud, Tatiana Romanova, och dubbas av Barbara Jefford. Lotte Lenya spelar Rosa Klebb. Sylvia Trench är mest till för kontinuitet med förra filmen och visa hur het Bond är, medan Tatiana och Klebb är drivande bakom historien, till skillnad från förra veckans Honey Ryder.
Lois Maxwell återkommer som Moneypenny, och hon är väl ungefär lika nödvändig i ståryn som en stol - hon är mer inventarie än ett stårybidrag.
I mindre roller hittar vi Aliza Gur och Martine Beswick som två zigenarflickor som slåss om en karl, och Nadja Regin som flickvän till chefen för den brittiska spionstationen i Istanbul. Nadia Regins funktion är mest att se till att spionchefen Kerim Bey överlever för att prata med Bond dagen efter, och zigenerskorna Vida och Zora är mest exotiska tillägg för att visa att Bond är en hyvens kille (och blödig när det gäller kvinnor).
Veckans Bechdel-test faller ganska väl ut. Den har två namngivna kvinnor (Tatiana Romanova och Rosa Klebb) som talar med varandra om uppdraget. Uppdraget omfattar visserligen en "honungsfälla" för en man (Bond) men det är ju fortfarande i uppdragskontext, så jag vill nog ge From Russia With Love godkänt på Bechdel-testet. Men jag kanske tolkar regeln fel.
Så, det var veckans bidrag. Bond är tillbaka nästa vecka i Goldfinger.