Nekromanti Rollspel.nu's filmklubb 2015 v51

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,183
Location
Rissne
Detta är WRNU's filmklubb för v51. Den är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Själv kommer jag att iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

1) Jag tänker se minst en film i veckan.
2) Det ska vara en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år.
3) När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
4) Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
4) Jag kommer att betygsätta enligt det här betygsystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

(Mina egna betyg tenderar att flockas kring "4/5", det beror på att jag främst ser till att de film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om).

Personer som varit med tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET.

Om jag missat någon, säg till! Eller kryssa in er själva.


* TILLÄGG: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menar jag inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja vem lukes pappa är, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad jag menar; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

[/ spoiler]

fast utan mellanslaget efter /. Mellan ] och [ där i mitten skriver du det som är spoiligt. Då kommer det att krävas en aktiv handling - att man klickar på en knapp - för att läsa det som står där. Skitpraktiskt!
 
Joined
22 Sep 2011
Messages
1,451
Location
Malmö
Jag har sett Star Wars IV-VI i väntan på del sju som ju kommer i veckan. Var säkert tio år sedan jag såg dem sist.

IV: Nja den här var inte alls lika bra som jag tänkte att den skulle vara, ganska taflligt skådespel, halv lam story. De nya effekterna och scenerna som var tillagda störde mer än de tillförde. 2/5

V: Den här var så bra som jag tänkte. Även om Han Solo´s Macho stil irriterade så höll filmen ihop. 4/5

VI: Också helt ok underhållningsvärde, Ewokerna är lite väl mycket comic relief dock. 4/5

Allt som allt, sevärt hoppas del VII ger lika mycket underhållning.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Jag har sett Nekomonogatari Shiro.


Hanekawa Tsubasa (Yui Horie) lever ett dubbelliv. Å ena sidan är hon den älskvärda, vänliga, hjälpsamma Tsubasa som alla tycker om och alla är kompis med. Å andra sidan bor det en demonkatt i henne, Black Hanekawa (Yui Horie), som kommer fram när Tsubasa blir alldeles för stressad. Men det är hon bara vagt medveten om, för i den tidigare serien Bakemonogatari plus dess prequel Nekomonogatari Kuro så har hon tappat minnet av sin demonkatt varje gång vampyren Shinobu (Maaya Sakamoto) sugit ut Black Hanekawas styrka.

Det är inte så många som vet om Black Hanekawa. Araragi Koyomi (Hiroshi Kamiya), i vars skugga Shinobu lever, vet om det. Oshino Meme (Takahiro Sakurai), professionell vampyrjägare och knäppskalle i hawaiiskjorta, vet det. Klasskamraten Senjougahara Hitagi (Chiwa Saito) vet det. Men Black Hanekawa är fortfarande kvar och kan titta fram när det behövs.

Och när Tsubasa möter en jättelik demontiger (Mitsuki Saiga) på vägen till skolan, och demontigern bränner ner hennes fosterföräldrars hem, så är det dags för Black Hanekawa att titta fram.

---

Nekomonogatari Shiro är tydligen de första fem avsnitten av Monogatari Second Series som har klippts ihop till en film. Den tar ett nytt grepp i Monogatari-serien, eftersom den inte berättas från Araragi-kuns synvinkel, utan tvärtom berättas av andra. Och Nekomonogatari berättas ur just av Hanekawa.

Här blev jag varse en del av titelkorten som dyker väldigt frekvent i serien, i synnerhet de kort med siffror som dyker upp, som jag nu förstod att de talar om vilket "kapitel" i ståryn som inleds. Hittills har jag bara tänkt på dem som snygga typografiska element som serien har massor av, inte som kapitel-titlar. Men nu förstod jag vad de gjorde när Tsubasa plötsligt undrade varför ståryn hade hoppat från kapitel 6 till 8 och om hon hade sovit förbi ett helt kapitel!

Vilket hon på sätt och vis hade, för plötsligt hoppade ståryn tillbaka till kapitel 7, och nu var det den andra Hanekawa som berättade och fyllde ut luckan.

Och plötsligt lyfte hela Nekomonogatari Shiro ett jättesnäpp, från bra till asbra! För då infördes en helt ny subplot, där det inte längre bara handlar om Tsubasa och demontigern och problemet med att inte ha ett hem längre, utan om Tsubasa som försöker lista ut vad sjutton som hände under de där saknade kapitlen och vad konsekvensen är av att ha en demonkatt som hittar på bus i sig.

Designmässigt och animationsmässigt är den ungefär lika assnygg som övriga Monogatari. Det är fortfarande väldigt mycket dialog med ordlekar (och fansubben gör sig faktiskt mödan att försöka beskriva dem eller överföra dem till engelska), vilket också frigör väldigt mycket animatörstid och -budget till de sekvenser där det verkligen behövs.

Nekomonogatari Shiro har i stort sett inga manliga roller. Araragi-kun är knappt med alls, även om han omtalas rätt ofta eftersom Tsubasa är kär i honom men det är Araragi och Senjougahara som är ihop. Demontigern har manlig röstskådespelare, och det är en liten biroll som också är manlig. Resten är bara kvinnor. Den klarar bechdel med lätthet, även om det pratas en del om Araragi-kun i och med kärlekstriangeln, men det är bara ett av många ämnen, från motion, kroppskomplex, duschar, matlagning, kryddning, kortspel, släktskap, sovplatser, likheten mellan vampyrer och demonkatter, och förstås demontigrar.

Rent generellt är jag förtjust i Monogatari, och bland dessa brukar jag tycka om Black Hanekawa-avsnitten mer. Och av dessa tyckte jag Nekomonogatari Shiro var bäst!

Och nu vill jag kunna japanska ännu mer så att jag kan hänga med i dialogen på riktigt!
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
12,599
Location
Ludvika
Jag har sett Terminator: Genysis

Jag är sjukt förvånad, men det var faktiskt en rätt cool film. Arnolds förekomst i din funkar riktigt bra (jag köper förklaringen), och CGI:n för att få honom att se ung ut i vissa scener ser rätt övertygande ut.

Synd bara att de avslöjade en av de intressantaste twisterna redan i trailern.

Definitivt en 3:a i alla fall. Kanske en 4:a, men det är nog mest för att jag hade sjukt låga förväntningar och blev överrumplad.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,183
Location
Rissne
Rymdhamster;n134846 said:
Synd bara att de avslöjade en av de intressantaste twisterna redan i trailern.
JA. Den som klippte den trailern borde sänkas ner i flytande metall.

Det var den trailern som fick mig att sluta kolla på trailers.
 

Jocke

Man med skägg
Joined
19 May 2000
Messages
4,121
Location
Sthlm
Star Wars VII - The Force Awakens

Bra!

Tredje bästa i serien, skulle jag säga.

4 av 5

Tankar om de nya figurerna:
Daisy Ridley / Rey
Ray är en bra starwarsfigur och Ridley gör henne rättvisa. Särskilt när hon spelar mot Han Solo. Hon är lagom smart och kompetent samt har några kul expertområden.

John Boyega / Finn
Finn är en roll som handlar om andra. Han funkar som bäst i samarbete med någon, eller när han kan ge av sig själv för någon annans skull. John Boyega gör det här briljant, perfekt casting.

Oscar Isaac / Poe
Jag vet inte riktigt. Helt klart under medel. Isaac gör varken av eller till.

Adam Driver / Kylo Ren
Driver spelar en ganska komplex roll väldigt övertygande i tv-serien Girls. Han låter dessutom (såklart) som den rollen som pratar in i en konservburk. Därför tog det mig väldigt lång tid att köpa honom som Kylo Ren. Men i tredje aktern så vann han över mig till den mörka sidan. Driver har dessutom en väldigt märklig gänglig kroppsbyggnad, som gör sig perfekt som en ond svartklädd rymdmagiker.
Kylo Rens personliga rymdskepp är bra jävla snyggt också.

Gwendoline Christie / Captain Phasma
Phasma är egentligen ganska lik Christies roll i Game of Thrones. Hon har inte supermycket scentid så jag har ingen åsikt om hon är en bra star wars skurk eller inte.

Domhnall Gleeson / Genral Hux
Skönt skurkig och snyggast klädd. Jag tror att han och den onda storpotäten har mer kopplingar än vad vi fick se.
 

Rhodryn

Hero
Joined
23 Sep 2013
Messages
977
Jahopp... då försöker vi väl för tredje dagen på raken att skriva detta inlägget då då... :mad: :p :rolleyes:

Såg också Star Wars VII: The Force Awakens för två dagar sedan (lyckades få tag på biljett för öppningsdagen och visningen på den dagen (vid 14:00), i min stad :grin:)... skrev ett inlägg efteråt när jag kom hem , men efter 30 minuters skrivande, och 5 sekunder före jag skulle posta det, så åt ett strömavbrott upp mitt inlägg... så kände inte för att skriva igen efter det... och sen igår så försökte jag igen, och efter nog en timmes skrivande denna gången, när jag tryckte för att posta det, så blev bilden vit och några sekunder senare fick jag en felmeddelandesida om att rollspel.nu hade någon typ av server problem... så då tröttnade jag igen på att skriva... så nu är jag här för tredje gången... Will he make it? XD

I alla fall...

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Star Wars VII: The Force Awakens

Rent så, så gillar jag filmen, gillar den väldigt mycket faktiskt. Jag vet bara inte riktigt hur mycket, och exakt vad jag tycker om den... än.

Den är helt klart bättre än Prequal filmerna (jag är ju dock då en av de som aldrig ogillat Prequal filmerna, tycker de är rätt bra faktiskt, även om där är grejer med dem som jag inte gillar... nr 1 på "ogillar listan" har ju då alltid varit Jar-Jar (så ovanligt va? XD ), med den lille killen som spelar Anakin som nr 2, och typ hälften av skådespelandet från den äldre skådespelaren som spelar Anakin som nr 3, med lite småsaker här och där som kommer efter det... så jag antar min ogilla lista är samma som de flesta har. Generelt så har jag alltid tänkt på Prequel filmerna som "Star Wars Lite" eller "75%-ig Star Wars". Men som sagt, jag tycker att de positiva sakerna i de filmerna lyckas åtminstone väga upp de negativa delarna, där de har en viss typ av balans eller +-0 i första filmen, och där det positiva är lite fler och det negative lite färre i andra filmen, och med då tredje filmen som den bästa av Prequel filmerna med flest positiva och minst negativa bitar.

Men jag är ju då osäker på hur jag vill mäta SWVII mot orginal filmerna. Jag tror lite i det är pga att jag alltid tänkt på orginal filmerna, och Prequels filmerna, som "en film" per triologi... så Orginal filmerna är inte 3 filmer för mig, de är en... samma med Prequels filmerna, de är en film för mig igentligen. Och jag kommer känna samma om denna nya triologi av SW filmer. Vilket kanske borde underlätta för mig att "ranka" VII'an, men som av någon anledning inte gör det. Jag har aldrig kunnat bara gå in och plocka ut och bara titta på en av Star Wars filmerna, att hoppa över kanske 4 filmer för att se femte filmen, eller vad det nu än kan vara. Nä... när jag kollar på filmer som har efterföljare, så MÅSTE jag se ALLA filmerna i serien, från den första filmen (så i SW fall den första prequel filmen då ju), följt av alla andra efter det. Jag kan helt enkelt inte bara hoppa över filmer på det sättet, tycker det helt förstör känslan av att titta på en film serie om man göra så. Det finns ju undantag, men de beror oftast på omständigheter mer än något annat.

I alla fall... jag kommer behöva se SWVII någon gång till innan jag kan få en bättre uppfatting om vad jag faktiskt tycker om den. Vilket betyder att det kan ta tid innan jag vet... antagligen tills Blu-Ray'en av filmen kommer ut (så en 3-6 månader antagligen). Men samtidigt så kommer det ta tills jag har sätt de två andra SW filmerna, VIII och IX, i denna triologi av SW, så att jag har fått en bättre helhetsbild av det hela. Vilket betyder att det kommer ta upp till 4 år (antagligen 4.5 år, för att jag måste "smälta" IX'an då ju också) innan jag faktiskt vet hur jag vill "klassa" eller "ranka", SW VII... för SW VIII ska komma ut 2017, och SW IX 2019... vilket ju är några år. Tur är väl då att vi kommer få "Anthology" Star Wars filmer åren imellan. Så "Rogue One" 2016, och kanske en för närvarande odöpt Han Solo film 2018 (där vi kommer få följa en ung Han Solo), den har kanske blivit tillbaka puttad dock, så vi kanske får en annan SW film 2018 (eller kanske ingen).

Det enda problemet jag hade med SWVIITFA... hmm... ingen bra förkortning... XD I alla fall... det enda jag hade problem med filmen var inte något igentligen kopplat till filmen i sig... utan till faktumet att den var i 3D (jag hade helt råkat missa att den visningen jag köpte biljet till skulle vara i 3D). Detta var den andra filmen jag har sätt som var i 3D, och jag har helt enkelt kommit fram till att det förstör min inlevelse... min "immersion"... med filmer. Anledningen är att 3D'n är för... uppenbar. Visst, 3D'n funkar, jag får en känsla av djup i bilden och allt vad det nu än är... men jag "ser" 3D'n för mycket, jag "ser" det mekaniska i scenerna som skapar 3D effekten. Där var aldrig någon gång där jag inte var medveten om vad det var som skapade 3D effekten. Jag får inte en tanke/känsla av "wow... den där saken flög ur bilden", eller "nice, det ser verkligen ut som att där är ett djup i den där scenene"... vad jag ser är mer "3D där, där, och där... backgrund A på djup 4, backgrund B på djup 5, person A på djup 3, person B på djup 2, och några trädgrenar på djup 1".

Det som gör det är att den yttre kanten, på varje bild/element i en scen, är totalt uppenbar för mig. Jag har inte riktigt stött på en enda scen där jag inte kunde se den där "kanten" på bilderna som skapar 3D'n. På många sätt och viss så får jag nästan en känsla av pappers-dockteater... där varje person/objekt i scenen är utklippta pappersfigurer, som man sen kan stoppa in på flera olika djup-nivåer i bilden för att skapa en typ av djup och/eller 3D i scenen. Faktiskt... det där med att kanten på bilderna syns i 3D för mig, det påminner om när man ser dålig CGI och greenscreen grejer i filmer. Där en person, eller ett objekt, har lagts in i en scen, och det är oerhört uppenbart att den personen eller objektet inte faktiskt fanns i scenen som spelades in... just för att kanten runt den är... fel... är inte inblandad med det runtomkring på rätt sätt. För de som har sätt trailers för filmen (det är ingen spoiler för filmen, så de som inte sätt trailerna eller scenen behöver inte oroa sig för att läsa vidare), så är där en scen i trailern där man ser en del Storm Troopers stå på led redo för att storma ut ur vad de står i... När jag såg den scenen i trailern (på en 27 tums skärm) så tänkte jag "Wow, nice, ser coolt ut!"... men när jag såg exakt samma scen i filmen, på stor bild och allt, så kändes den inte lika cool längre, pga 3D'n. Tror där var bare en enda gång, som jag minns, där jag faktiskt fick ut bra känslor över 3D'n i filmen, och det var en av de där scenerna (som jag tror man fått se i orginal filmerna också) där man ser en Star Destroyer framifrån.

Nu när jag tänker på det... så kan faktiskt 3D'n i filmen vara en orsak till att jag känner mig lite osäker på vad jag tycker om filmen, för att 3D'n kanske drog min uppmärksamhet (på det dåliga sätter) från filmen i sig alldeles för mycket.

Jaja... om jag skulle sätta någon som helst nummerbetyg på filmen, så kan jag inte sätta lägre än en 4/5... men det exakta värdet vet jag inte än... behöver som sagt se filmen någon gång till innan jag vet helt... och behöver specifikt se filmen utan 3D också för den delen, för jag tror det kan ha inverkan på det hela också.
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
12,599
Location
Ludvika
Jag har sett Avengers: Age of Ultron.

Jag tyckte den var cool, men långt ifrån lika bra som 1:an. Jag har inte sett agents of shield.

1: Jag tycker det känns rätt uppenbart i filmen att Fury finns i bakgrunden och håller ett öga på saker och ting eller i alla fall informeras av någon annan som håller ett öga på saker och ting. Jag tror Eagleeye eller vad han heter rapporterar till denne någon.

2: Detta gör att jag tycker att det inte är särskilt konstigt när han dyker upp senare, även om det var lite klichéigt vältajmat.

3: Conversationen "If he got out of Wallawalla (Vad det nu hette) with some of their trade goods" ... "Then where is he now?", kombinerat med att platsen han är på nu anges som en anonym kuststräcka av Afrika (på Afrika? Vid Afrika?), plus att vad han nu heter säger att han har väldigt otrevliga minnen från Wallawalla och indikerar sitt bränmärke, plus att han tydligen är en känd tjuv i Wallawalla gör att jag tycker det är en mycket märklig slutsats att dra att han skulle befinna sig i Wallawalla för tillfället. Faktum är att allt detta tyder på att var som helst annars (längst Afrikas kust) skulle vara en rimligare plats för hans nuvarande position än just Wallawalla. Detta utan att jag vet ett jota om hur Wallawalla skulle kunna tänkas se ut geografiskt och utvecklingsmässigt (jag vet ju inte ens vad det heter).

4: Alltså har Lukas fel ;)

Betyg Stark 3:a av 5.
 

Bolongo

Herr Doktor
Joined
6 Apr 2013
Messages
4,274
Location
Göteborg
Även jag har sett Star Wars: The Force Awakens. Jag vill väl inte spoila den nu med en gång, så min riktiga recension (som kommer på min blogg) får vänta åtminstone en vecka. Efter det har väl alla seriösa fans sett den, åtminstone.

Men i vilket fall ger jag den en stark 4 av 5 möjliga. Kanske rentav 4 och en halv.

Den gör allting jag förväntade mig, och den undviker alla blindskären. Däremot är den inte så värst nydanande, vilket är det som gör högsta betyget ouppnåeligt. Jag har å andra sidan stor förståelse för varför den ser ut som den gör: de ville köra på säkerhet, de ville göra en film som åtminstone ingen kunde hata, vilket till största delen verkar ha lyckats. Enda gallan jag sett hittills har varit i kommentarsektionen till AVClubs recension, men där är ju fullt av olidliga hipsters som jag inte tror är representativa för publiken.

En annan liten svaghet är att den så oerhört tydligt lägger upp för fortsättningar och spinoffs. Vilket är lite det som Rhodryn är inne på, även om jag inte har riktigt samma form av OCD... Den allra första filmen (A New Hope) funkar faktiskt som en avslutad berättelse (eftersom de inte var säkra på att det skulle bli någon uppföljare). En effekt av att nu ha en 10-årsplan är att som Jocke påpekar är vissa karaktärer underutvecklade - om jag fattat det rätt skall Poe Dameron få åtminstone en helt egen film, och kanske inte kommer att vara med alls i episod 8-9.

Men som sagt: det här är i alla fall riktig Star Wars igen. Detta sagt av någon som föraktar episod 1-3 djupt och innerligt.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,183
Location
Rissne
Jag kommer att se nya Star Wars i januari som det ser ut nu. Antagligen gör det att jag inte är något riktigt fan, och det kan nog stämma.

Hittills har alla skött det bra, men jag vill säga lite såhär på förhand:

Jag förväntar mig att alla - enligt reglerna för klubben - antingen undviker spoilers överhuvudtaget ELLER lägger spoilers inom spoilertaggar ELLER färgar texten till spoilertext vit så att man måste markera för att läsa.

Jag har egentligen noll befogenheter och ingen möjlighet att utmäta straff eller så, men jag skulle definitivt föredra om ni som deltar i klubben kunde följa regeln. Och jag vidhåller att det aldrig är OK med spoilers oavsett filmens ålder och att man väl för höge farao kan visa lite hänsyn mot de som ogillar spoilers åtminstone. Eller är det så EXTREMT viktigt att ingen behöver klicka på en knapp eller markera en text för att få läsa det ni skriver? Är arbetet att markera texten och välja färg så betungande att det liksom uppväger att ni förstör filmer för de av oss som tycker att filmer blir sämre av att spoilas.

Inte för att jag är superengagerad i just Star Wars, men ändå.
 

anth

Vetefan
Joined
24 Feb 2003
Messages
10,271
Location
Fjollträsk
Hells / Hells Angels / Heruzu Enjueruzu (2008)
117 minuter
Japansk seinen (för äldre killar) "anime", engelsk SUB
Genres: demoner, fantasy, komedi, skol-film, skräck, äventyr



Det här är en udda fågel som började som manga 2002. Den är gjord av Madhouse (en välkänd anime-studio) 2005, släpptes på bio 2008, och på Blu-ray med engelska undertexter 2012.
Det är inte världens bästa anime, men den har fått på tok för lite uppmärksamhet.

Handling
Rinne har försovit sig första dagen i sin nya skola. Det sista hon lovar sin mamma är att hon ska skaffa sig 100 nya vänner, innan hon med andan i halsen springer för att försöka komma i tid.
På vägen räddar hon en katt från att bli överkörd, men träffas själv av bilen. Omtöcknad reser hon sig och fortsätter att springa för att inte komma för sent, utan att märka att omgivningen ser helt annorlunda ut. När hon väl kommer till sitt klassrum upptäcker hon att hennes klasskamrater är demoner och att hon är i helvetet. Den där trafikolyckan var nog lite allvarligare än hon trodde.
Men hon ger sig inte. Hon är fast besluten att skaffa sig hundra nya vänner, fastän de är demoner. Hon vägrar att bli ledsen fastän detta är platsen där man låter hoppet fara. Och framför allt har hon bestämt sig för att gå hem till mamma efter skolan, om det så betyder att hon måste vända upp och ner på hela helvetet.
Men det är något konstigt med Linne. Hon är den enda som blöder. I helvetet är alla döda och det är bara levande som har blod...

Omdöme
Hade de inte talat japanska finns det ingenting i den här filmen som gör att den känns som en anime. Den känns mer västerländsk "cartoonish" än japansk, men faktum är att teckarstilen passar berättelsen, som är väldigt fartfylld.
Jag hade inte läst på innan och det enda jag visste var att det handlade om en tjej som hamnar i Helvetet. Men den här filmen är betydligt mer än så, det här är en riktigt weird film och man sitter och tänker WTF mer än en gång.

Man tror att detta ska vara en gammaltestamentlig berättelse med Gud vs. Satan, Himmel vs. Helvete, Änglar vs. Demoner. Men i själva verket liknar den här filmen en helt annan känd västerländsk berättelse, men jag tänker inte säga vilken för det är en spoiler. Även om jag ganska snabbt räknade ut hur filmen skulle sluta blev filmen inte sämre för det. Tvärt om tycker jag att den här filmen blir bättre ju längre man kommer in i den.

Det finns tyvärr väldigt lite info om den här filmen på nätet. Jag hittade bara EN vettig youtube-video och där har man klippt ihop massor med scener och bytt ut soundtracket. Men jag vill ändå visa er hur den ser ut visuellt så ni får hålla till godo:


EDIT: hittade ett klipp till, de första tre minuterna, upplagt av Madhouse som gjort filmen. Jag har klippt i länken så ni slipper förtexterna. Tyvärr är det otextat, men ni får en bättre uppfattning av tecknarstilen och tempot i filmen: https://www.youtube.com/watch?v=jg89HHxFPHE&t=65s

Betyg
Jag tycker att filmen är lite ojämn på sina ställen, vilket sänker betyget, men den kommer ändå upp i: 6,5/10.
 
Joined
28 Sep 2013
Messages
966
Location
Stockholm
Zombiefilmen som ger likstelheten ett ansikte: 'Night of the Living Dead: Re-Animation' (2012), med Andrew Divoff; Jeffrey Combs, Sarah Lieving m.fl. Om nån har sett 'Return of the Living Dead' från 80-talet känns det mesta igen: en begravningsbyrå intill en kyrkogård, unga medarbetare (som röker på och missköter sina arbetsuppgifter) och zombies. Filmen blir en hyllning till den filmen (med flera), och jag antar att undertiteln syftar på att Combs är med( som ju spelade Herbert West i 'Re-Animator').
Stilmässigt en snygg 80-tals pastisch, zombiesminket och effekterna är riktigt bra (alla lär inte hålla med mig) och skådespeleriet på rätt nivå... Men filmens tempo är segare än de vandrande liken, och då gillar jag "Romero-zombies". Det är en splatterkomedi som borde vara roligare och ha mera splatter, det blir fel när dryga 80 minuter känns långt: 3/5, mera stilpoäng än underhållningsdito, ett litet plus för Sarah Palin-parodin.
 

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
10,124
Location
The Culture
Nu har jag sett Star Wars: The Force Awakens. Jag ville göra det relativt snabbt eftersom trailern för en gångs skull var rätt snäll och avslöjade ganska lite av filmens handing. (Till skillnade från den nyligen släppta trailerna till Superman vs. Batman som ser ut att avslöja exakt allt som kommer att hända i den filmen.) Allt jag fått reda på var de uppenbara bitarna: Det kommer finnas ett gäng onda typer som försöker se ut son nazister, det kommer att finnas ett gäng goda typer som bekämpar dem, och Han Solo och Chewbacca kommer att dyka upp. Vilka som blir dödade och/eller är släkt med varandra får komma som en överraskning.

Jag skriver resten i vitt för säkerhets skull:

Rent objektivt var det här en väldigt bra äventyrsfilm. Det var action mest hela tiden, allt var snyggt, en del var spännande och lite var lite småroligt. Ingen av karaktärerna var outhärdlig -- inte ens den lilla söta rullande roboten. Jag gav filmen 8 av 10 på imdb och funderade sedan på vad det var som gjorde att jag ändå inte var riktigt nöjd. Var det att en del saker var dåligt etablerade? Vi fick knappt veta någonting alls om First Order förutom att de väldigt gärna vill se ut som Imperiet och lyckas ganska bra, och vi fick veta ännu mindre om den Republik de utplånade, men det är egentligen inte viktigt för filmen. Allt vi behöver veta är att de är onda och det behövs hjältar som spränger deras supervapen och fäktas mot deras svartklädda riddare.

Till slut kom jag på det uppenbara: Det kändes inte som om någonting alls i hela filmen var nytt! Exakt allting i den var bara en variant på något vi redan sett i original-trilogin. Det var en del intressanta uppdateringar, naturligtvis, men inget som var genuint annorlunda. Vi har en ond militär styrka, med en uniformsklädd ledare, en svartklädd riddare och en skrumpen gubbe på en tron; vi har en rebellrörelse som leds av Leia; vi har en latent kraft-användare på en ökenplanet som får sällskap av en kul robot; vi har ett supervapen som kan utplåna planeter, och så vidare. I prequel-trilogin hade vi i alla fall en annorlunda politisk situation och en annan uppsättning karaktärer, även om de var betydligt sämre än den här filmen vad gäller handling och dialog. De bitar som skulle ha kunnat överraska mig gjorde det inte. Att Kylo Ren var son till Han och Leia kom knappast som en chock, eller att Han skulle dö. Det stod säkert inskrivet i Fords kontrakt.

Men som sagt: det är en väldigt bra film. Den bästa biten är ljussabel-fajten i skogen mot slutet. I prequel-trilogin är ljussabel-fajterna extremt snyggt koreograferade, men här kändes det betydligt mer äkta -- som att de faktiskt försökta skada varandra och inte bara ville visa publiken hur snyggt de kunde fäktas. (För snyggt fäktades de inte. Två av dem hade aldrig gjort det förut, och den av dem som borde vara bra på det kan skylla på att han blivit skjuten av Chewbacca, vilket tidigare etablerats som något som gör väldigt ont.)

Men min inre 10-åring hoppades verkligen att när Kylo Ren huggit ner Finn och reser sin ljussabel för nådastöten, då skulle han lysas upp bakifrån av ett
grönt ljus, och höra en bestämd röst som ber honom vända sig om.

Nåja, kanske (helt säkert) i nästa film.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Jag har också sett Star Wars: The Force Awakens.

Min högst personliga reflektion är att Star Wars-nörden vill ge den ett högt betyg, medan film-nörden tycker att det var en förbaskat snygg åttitalsfilm, men inte så mycket mer än så. Jag får också en känsla av att ingen har tagit några som helst risker med den här filmen. Den är gjord för att vara precis som Star Wars-nörden i mig vill ha den.

Och det är nog därför som Star Wars-nörden ska byta kalsonger medan film-nörden tittar i filmhyllan efter något annat att titta på.

Å, en sak till: JJ Abrams borde sluta vara så barnsligt förtjust i shakeycam och lensflares.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,183
Location
Rissne
Det här inlägget hamnade i v52-tråden utan att passa där, för jag såg filmen den 20:e:

---

Jag har också sett rymdfilm, dock av något äldre modell. Jag ville se något på under två timmar som var ganska dumt, och hittade Event Horizon på Netflix.

Egentligen är allt man behöver veta om den här filmen att eftertexterna ackompanjeras av Prodigy.

Eller okej, det var lite orättvist. Event Horizon är en scifi-skräckfilm från andra halvan av 90-talet som hemskt gärna vill vara Hellraiser, Alien och 2001. Det är ganska bra skådisar med, som Sam Neil och Lawrence Fishburne. Första halvan av filmen är rätt bra, även om hela "crew banter"-grejen känns som en urvattnad version av första halvan av Alien. Jag gillar den lite skitiga designen på saker, även om det är lite för mycket 90-talsneon här och var. Det var som om de på 90-talet plötsligt upptäckte att man kunde ha lika färger på sin belysning och sen släppte all känsla för moderation... Nåja, jag ska väl vara glad över att det inte var orange and teal iaf.

Hursomhelst, skeppet Lewis & Clarke har skickats ut för att undersöka en SOS-signal som kommer från Event Horizon, ett skepp som försvann sju år tidigare. När de når skeppet börjar det snart hända konstiga grejer - var har skeppet varit? Och vad tog det med sig tillbaks?

Alltså, jag gillar premissen. Hade den här filmen gjorts under något annat årtionde så hade den nog blivit bättre. Nu har dess CGI åldrats med allt annat än värdighet och mitten av 90-talet var inte direkt en tid då folk verkar ha lagt ner speciellt mycket tid på sina manus. Filmen går nämligen sönder efter ungefär halva, och tappar helt sin pacing och sin röda tråd. Den blir hattig och konstig och inte på det bra sättet. Mer som en SL som inte förberett sig ordentligt utan bara hittar på skräckiga scener att kasta på rollpersonerna huller om buller.

Borde man se den här? Jag vet inte, jag tycker nog det. Den är i nån mån ett tidsdokument och den har ju blivit lite kultförklarad i vissa kretsar har jag hört. Man kan säkert klämma ut lite rollspelsinspiration. Och början är som sagt rätt najs.

Men räcker den ganska svaga rekommendationen för en fyra? Nej.

BETYG: 3/5
 
Top