Nekromanti Rollspelens plats i kulturen

[TomasHVM]

Re: Jag är ingen elitist!

Det er forskjell på en kunstform og på kunst. Kunstform er synonymt med medium i denne sammenhengen (jeg foretrekker å kalle rollespill et medium). Kunst er noe som eksisterer innen alle kunstformer, men alt som gjøres i en kunstform er ikke kunst.

 

[Troberg]

Re: Jag är ingen elitist!

Kunst er noe som eksisterer innen alle kunstformer, men alt som gjøres i en kunstform er ikke kunst.

Helt lysande sammanfattning!

 

[Cybot]

Re: Joooooo!

Du glömde polo och en kopp latte(som dricks med koppen hållen delikat mellan tummen och pekfingret mellans lillfingret pekar utåt).

 

[Man Mountainman]

Re: Hobby...

Ytterst så är det väl nästan så att konst blir konst av den anledningen att den är avsedd att vara konst.

Ja men du, det låter ju bra! Då behöver jag inte ens anstränga mig för att bli en konstnär! Det räcker med att säga "jag är konstnär".

 

[DeBracy]

Re: Hobby...

Ja men du, det låter ju bra! Då behöver jag inte ens anstränga mig för att bli en konstnär! Det räcker med att säga "jag är konstnär".

Tja... inte riktigt så enkelt är det. Som nån sa så måste du ju skaffa dig en svart polo. Och en basker förstås. Sen måste du också ha en premiss för varje scenario/spel/regell du skapar (läses med någon form av djup dialekt, eller kanske tysk brytning):

"Det jag vill utforska med just det här tärningsslaget, där användandet av t8:an är djupt förankrat i en undermedveten fascination av slem, så vill jag utforska hur psyket egentligen reagerar på en sådan stimulans som situationen kan erbjuda. Andra skulle kanske nöja sig med att kalla det en skadetärningen, väldigt mundant vill jag säga, jag har valt att kalla det för en "Förlösande Faktor" då smärta ofta kan upplevas som njutning."

/DeBracy, som ser framför sig hur Dnalor får följa med män i vita rockar efter sin första publikation

 

[Dofhjort]

Re: Hobby... [smått OT]

Tja... inte riktigt så enkelt är det. Som nån sa så måste du ju skaffa dig en svart polo. Och en basker förstås. Sen måste du också ha en premiss för varje scenario/spel/regell du skapar

Dessutom bör du ha någon slags utbildning, där du fått lära dig att producera dynga som vem som helst skulle kunnat prestera Även om konst och kultur ska vara allmängods så finns det enormt många kultursnobbar som tycker annorlunda.

I det hänseendet är rollspel bra konst (om det nu är konst), eftersom det är djävulskt lättillgängligt.

 

[Cohen]

Re: Neeeej, ingen konst!

Nej fy fanken, ingen konst här inte! Då kommer vi vara tvungna att odla pipskägg, bära svarta polotröjor och dricka rödvin hela hopen. Nej fy. Och så kommer folk att tömma en Eon-box och fylla den med bruna bönor och ställa ut den och få applåder och folk kommer inte rita sina gubbar på rollforumlären längre utan bara en massa klud doch kuber... argh, ångest!

"Nej nu känner jag demonerna komma över mig, fan vad jag mår dåligt. Vi ska ha ångest!"
-Robert Gustavsson

 

[vandraren]

Re: Joooooo!

NI glömde de hornbågade, svarta glasögonen och de flummiga uttrycken, typ: dogmatiskt osv. =)

 

[Troberg]

Re: Joooooo!

de flummiga uttrycken, typ: dogmatiskt

Shit, I'm so screwed!

 

[Feliath]

Tellin' it on the mountain

OK, två saker:

1) Bara för att räta ut allting, så är jag rätt säker på att vad kalcidis sade var att själva rollspelen tar sig själva på för stort allvar, inte rollspelarna. Det är alltså en helt separat diskussion (och IMO mer intressant).

2)

Rollspel kanske inte ÄR konst, men vore det inte fint om vi alla kämpade för att det skulle BLI konst?

Nej fy för bövelen heller. De som vill göra konst får gärna försöka med det, men hela hobbyn? Det kan jag säga högst uppriktigt: den som på allvar försöker förändra mitt spelande till konst, han kommer att få spö. Alltså på allvar fysiskt däng. Min spelstil anpassar jag efter mina egna och mina medspelares preferenser: i idealfallet är den en delad önskan, vanligtvis en kompromiss. Personer utanför spelgruppen ska ge alldeles blanka fan i att försöka påtvinga mig förändringar, särskilt om de är baserade på deras egna ideal.

Dessutom har du, som jag tror någon redan påpekat, inställningen att "konst" på något sätt är bättre eller finare än hobby. Det må vara omedvetet eller medvetet, men den är där ändå. Och den förutsättningen inte bara köper jag inte, jag håller den för alltigenom vidrig. Det är inget annat än åsiktsfascism, precis som censur. Det finns inget objektivt begrepp "bra" i fråga om kulturyttringar, bara preferenser.

Således: även om jag inser att du inte försöker förtrycka någon utan bara göra saker bättre och vackrare, så blir det hemskt fel. De enda som tjänar på sådant som du föreslår är folk vars mindervärdeskomplex gör att de bara kan vara nöjda med sig själva om de får säga att de är bättre än andra, och sådana dumheter ser åtminstone jag inget som helst bra skäl till att inte motarbeta med alla medel. (De som gillar att vara konstnärliga med inte lider av dylika dumheter är ju nöjda med att spela som de föredrar, de som vi andra. Inget ont om själva spelstilen, alltså.)


/Feliath - de gustibus et coloribus non est disputandum

 

[Storuggla]

Error in cawfee

"Du glömde polo och en kopp latte(som dricks med koppen hållen delikat mellan tummen och pekfingret mellans lillfingret pekar utåt)."

Latte dricks i glas.


Storuggla, designerkaffe

 

[Man Mountainman]

Re: Tellin' it on the mountain

Hehe, någon sa att du inte skulle gilla det här inlägget.

Bara för att räta ut allting, så är jag rätt säker på att vad kalcidis sade var att själva rollspelen tar sig själva på för stort allvar, inte rollspelarna. Det är alltså en helt separat diskussion (och IMO mer intressant).

Helt separat är den väl inte? Snarare är det så att den är besläktad. Jag menar ju att även en rollspelsbok kan vara konst.

Dessutom har du, som jag tror någon redan påpekat, inställningen att "konst" på något sätt är bättre eller finare än hobby.

Ja, jag har den inställningen. Jag är ganska säker på att jag till och med sa det i mitt ursprungsinlägg. Liksom, det är väl den allmänna inställningen, är det inte (kanske inte på forumet, men bland folk i gemen)?

Som sagt har jag inga ambitioner att göra konst av mitt spelande, så jag tror att jag förmår hålla ett ganska nyktert förhållningssätt till hela saken. Som jag sa till Rosen har jag naturligtvis inga ambitioner att pracka på någon en spelstil som jag uppfattar som mer "konstnärlig", det vore ju vansinne! Så vad vill jag då?

Well, ditt inlägg fick mig att verkligen fundera över vad mitt syfte med den här tråden egentligen var. Jag antar att det jag i förlängningen vill ha är en framtid där rollspel kan vara "konst". Nu finns det ju redan konstnärliga strävanden inom stora delar av hobbyn och dom är ju liksom allt annat utsatta för marknadskrafternas obönhörliga lagar; om tillräckligt många vill ha dem så kommer de att leva och frodas, annars kommer de att förvittra. JAG tycker det vore trevligt om fler människor bejakade de konstnärliga uttrycken, men det betyder ju för sjutton inte att jag vill tvinga folk att tycka att dom är jättebra.

Jag antar att själva skälet till att jag postade mitt inlägg är att jag ofta upplever att folk rynkar på näsan åt det som skulle vara "konst"; inte bara den elitism som kanske ofta medföljer konstnärliga strävanden, utan konstnärliga strävanden i sig. Att jag började mitt inlägg med kalcidis-citatet beror på att jag upplevde hans uttalande som symptomatiskt för den uppfattningen, och jag ville liksom visa var jag stod i frågan. Jag tycker ju att konst är något bra och att man kan hålla de som har konstnärliga strävanden under armarna istället för att snacka skit om dem bakom deras ryggar. Men det kanske inte är ett särskilt bra diskussionsämne.

För övrigt tycker jag att rollspel förtjänar att bli en etablerad uttrycksform i stil med litteratur, film, musik eller teater! Ain't gonna happen, Sonny boy, men det borde gå!

 

[PAX]

Re: Error in cawfee

Antar att om man dricker den i kopp så är det bara en form av starkt kaffe med mjölk i...


Caffé Latte

"20 procent espresso blandad med 80 procent varm skummad mjölk. Oftast serverad i höga glas."

Caffè Latte är den italienska varianten på kaffe med mjölk. En god Caffè Latte är alltid en espresso. Varm mjölk hälls över espresso. Resultatet kronas av lite skummad mjölk. Caffè Latte serveras i ett högt glas, större än en cappuccino kopp.

Ingredients

Mjölk (ca. 1.5 dl)
Kaffebönor
Socker, smaka dig fram
Glas (Kapacitet ca.160 ml)

Preparation

Värm ¾ glas med mjölk (olik skumproceduren, mjölken bör mixas med mindre luft)
Ställ koppen under kaffemunstycket och dra av en espresso.


Tänk vad man kan hitta på nätet....

You´ve been Paxed.

 

[walium]

Nähä

Vem har någonsin hört talas om en konstnär som är burdus och sprider sitt budskap medels svärd? Nej du, konstnärer ska vara undernärda, bleka och galna. Det räcker alltså inte med att bara vara galen.

 

[walium]

"Mina frågor är istället, ”har rollspelare rätt att kalla sig konstnärer, och vad de sysslar med konst?”, "

Ja, det har de rätt till. Men jag skulle inte själv kalla mig eller någon annan rollspelare för konstnär. Den enda gången jag hört en annan rollspelare kalla sig konstnär har varit när han eller hon har haft för avsikt att distansera sig ifrån oss övriga rollspelare. Omvärlden kommer aldrig att acceptera bordsrollspelandet som en konstform och det skiter jag ett stort stycke i. Jag har kul och det är vad som räknas. Några andra epitet eller titlar än rollspelare och spelledare har jag inte behov av.

 

[Man Mountainman]

Den enda gången jag hört en annan rollspelare kalla sig konstnär har varit när han eller hon har haft för avsikt att distansera sig ifrån oss övriga rollspelare.

Det är det jag tycker man borde kunna ändra på...

Omvärlden kommer aldrig att acceptera bordsrollspelandet som en konstform och det skiter jag ett stort stycke i.

...och det är där vi skiljer oss åt.

 

[Sodivra]

Jag vet inte riktigt, jag brukar inte använda ordet konst.

Kultur tycker jag definitivt rollspel är, men vad är konst egentligen?
Ett sätt att utrycka sig, att visa? Det tycker jag all kultur är, eller åtminstone har potential till.
Något nytt som ingen gjort förut, och som vanligt folk inte fattar? (Det verkar de många i tråden tycka)

Jag antar att Konst är den Kultur som är Djup, något som försöker utrycka något och visa.

Men sedan det här inlägget så använder jag inte ordet djupt heller, det är för utvattnat tycker jag. Finns det några officiella regler för vad som är Djupt? Ska det vara trovärdiga karaktärsskildringar? Genomtänkt? Lära en något?
Jag säger bara att något "berört mig" när jag tycker att det var speciellt. Och det är ju något helt personligt.


Så om det är menat att beröra upplevaren så är det konst, antar jag. Sedan kan man väl använda några sorts regler för vad som är konst och vad som inte är det, och det är ju praktiskt att ha ett väldefinerat fack, men jag tycker inte att det är värt det med tanke på hur man rutar in sig i positivt och negativt och fack då.. "Konst är BRA, och det är på det HÄR sättet.." Nej tack.

Rollspel kanske inte ÄR konst, men vore det inte fint om vi alla kämpade för att det skulle BLI konst?
Ja.

Om du menar att vi skulle kämpa för att rollspel skulle erkännas som konst: Definitivt.
Om du menar att vi skulle kämpa för att utveckla en konstnärlig gren inom rollspel: Lugnt, hobbyn utvecklas och mångfaldigas. Jag gillar mångfald.

Om du menar att vi alla kämpade för att göra vårt eget rollspel till konst.. Nja. Visserligen vore det kul om alla höll med varandra, men vi skulle ju också förlora mångfalden. Men det var nog inte det du menade.

 

[walium]

"...och det är där vi skiljer oss åt. "

Du är lös i magen eller du tror att rollspelandet kommer att bli en accepterad konstform?

Jag säger så här mannen, den version av rollspelandet som konstvärlden kommer att ta till sig kommer att vara en bastardisering som kommer att få ögonen att tåras på alla sanna rollspelare.

 

[Man Mountainman]

du tror att rollspelandet kommer att bli en accepterad konstform?

Tror och tror! Får man inte hoppas?

 

[walium]

"Tror och tror! Får man inte hoppas? "

Vem är det som ska acceptera det då?