Nekromanti Rollspelsglädje!

[RasmusL]

Min rollspelglädje just nu:

Känslan av att få in tre glada totalnybörjare i gruppen som direkt fattar grejen, hugger tag i förutsättningarna och spelar så jävla vackert och sårbart och lägger tid mellan speltillfällen på att skriva asballa stämningstexter, fundera och diskutera, Den känslan.

Det är min rollspelsglädje just nu! Vad är din!?


((ej heller att förglömma är givetvis kloptok och Dan som, trots att de inte är nybörjare, även de bidrar med mycket glädje och visar vägen för de nya!))

 

[Skarpskytten]

Min är nära noll. Efter ett barn (=lite tid) och flytt utomlands (=ingen att spela med) har jag inte spelat på över ett år, vilket med bred marginal är det längsta uppehåll jag haft sedan 1981.

Det glimtade dock till häromdagen, då jag spelade brädspel med några andra gubbar i min nya hemstad. Och de här gubbarna är en gammal DnD-spelgrupp som slutat spela rollspel. Så jag har ett lite hopp om att jag på sikt kanske kan lura dem att börja spela rollspel igen - folk brukar inte vara nödbedda om någon erbjuder sig att spelleda. Att de mest spelat ADnD och att jag har snöat in på OSR-svängen ger mig också lite hopp om vi kanske till och med är intresserade av ungefär samma slags rollspel (vet ej om de är inne på OSR-spelstil eller mer Dragonlance-episka-quests-spelstil än). Men kanske, kanske kan jag få spela lite rollspel innan jag flyttar hem till Sverige igen om ett och halvt år.

Det är min glädje.

Och så har det äntligen kommit ett nytt avsnitt av universums bästa rollspelspod, Viskningar från kryptan. Den ska jag lyssna på så snart jag kan, kanske redan ikväll.

 

[Mogger]

Jag har i princip haft en fallande rollspelglädje som väl pågått under flera år, men som nu tycks vända upp en aning. Med lite tur håller den i sig, men jag vårdar den ömt, och vägar inte utsätta den för några hårdare prov än

 

[Arazand]

Spelglädjen just nu är att äntligen efter flera sittningar fått fram vad både jag och mina spelare vill ha ut av en pågående kampanj som till en börja kändes misslyckat. Nu går det som på räls och jag kan knappt vänta till nästa session att väva vidare på deras historia.

 

[krank]

Min rollspelsglädje just nu är att det känns som att jag är redo att spela rollspel igen efter att ha varit utbränd sedan ett par år tillbaks. Dessutom känns det spännande att få spela med nya och gamla forumitbekantskaper. Men jag är samtidigt skitnervös, för det känns som att CoC är ett spel som förpliktar...

 

[Björn Wärmedal]

Min glädje just nu är dels den pågående Mutant Chronicles-kampanjen jag spelar i och dels att den spelgruppen öht är ett gäng sköna snubbar som är härliga att umgås med i allmänhet.

Jag blir också glad och lite nervös när jag får telefonsamtal från föräldrar till unga tonåringar som vill veta vad deras ungar behöver kunna eller ha med sig på Grottröj. Det hände ju faktiskt igen för inte så länge sedan.

 

[Eksem]

Älskar när man spelar med nybörjare som fattar direkt, även om det inte direkt händer så ofta. Fattar den hypekänslan.

Just nu inväntar jag det här spelsuget som brukar dyka upp efter sommaruppehållet. Får som alltid lite feeling av att tänka på DnD och CoC, men är faktiskt lite mätt på LotFP (vilket kanske inte är så konstigt då hela förra årets spelande för min del bestod av att beta av LotFP-moduler).

Främsta glädjen senast kom nog från att redigera klart och släppa senaste VfK-avsnittet!

 

[Genesis]

Jag är hög på rollspel!

Rollspelsglädje nummer ett: Jag spelade rollspel igår, och idag ska jag också spela. Två dagar i rad, utan att det är konvent. Galet!

Rollspelsglädje nummer två: Ikväll börjar vi en kampanj i Apocalypse World, tro det eller ej. Och jag är taggad. Jag tror att ett av mina problem med spelet (de tvådimensionella och ointressanta spelböckerna) försvinner i längre spel, och jag är nyfiken på hur det kommer att gå. Och om jag fortfarande inte gillar spelet efter detta kommer jag att kunna kritisera det utan att folk invänder med "Amän du måste spela en kampanj". Men jag tror att det kommer att vara kul.

Rollspelsglädje nummer tre: Jag har fått en idé till ett sammhällssatiriskt existensialångestrollspel som jag ska skriva ned så fort jag får tid (nästa vecka, tyvärr!). Det kommer att bli ett ensidesrollspel och det blir sjukt fett kanske.

 

[God45]

Jag kommer spela Ahroun i Werewolf med de bästa spelledaren jag vet och med två riktigt bra spelare

Jag kommer spelleda Kindred of the Motherfucking East med en grupp av riktigt bra spelare och det kommer vara en clusterfuck av agg skada, splatter inspirerat av Takashi Miike och superstrikta social roller.

Jag spelleder en grupp av magiska kommunister som äventyrar genom forgotten realms och min blandning av gonzo bullshit fantasy och mitt krossande av naiva politiska idéer håller på att nå sitt crescendo.

Och så kommer jag få testa att spela Burning Empires.

Life is good!

 

[luddwig]

Jag har återupptagit arbetet med mitt eget smått OSR:iga rollspel som jag började på i våras. Problem där är främst stridssystemet. Jag vill ha något som känns klassiskt men ändå annorlunda. Nu har jag dock en idé som kan vara värd att speltesta. Om inte alltför länge ska mitt ordinarie spelgäng också förhoppningsvis dra igång Järnringen till gamla Mutant. Dessutom är det Grottröj om drygt en vecka.

 

[Caligo]

Har precis kämpat, slitit, jobbat, och frustat fram min 100e dungeonkarta. Och då trodde jag för ett halvår sedan att jag aldrig skulle sitta vid en dator mer i mitt liv... Lycka för mig!

 

[kloptok]

Att spela AW-Kult med samma gäng nybörjare som RasmusL och icke-forumiten Dan. Dels för att det är första gången i Kults universum för mig men också för att det är ett härligt gäng där vi bejakar och uppmuntrar varandra och på så sätt uppnår svindlande höjder.

Att sitta och bläddra i Symbaroumboken som jag just hämtade ut från posten efter en uttömmande men välbehövlig löprunda.

Att lyssna på poddarna Podcon och Spelledarens pod, i det första fallet för att det verkar vara ett gäng med en riktigt härlig spelstil (jag vill vara med och spela!) och i det andra för att det är skoj att höra en genomspelning av kampanjen i Genlab Alfa. (Och oroa er inte Eksem, anth och Rob, jag kommer till VfK tids nog i mitt lyssnande )

 

[Ape of Wrath]

Att spela Mutant: år Noll med i stort sett samma posse som hängt ihop sen typ åttan.

Att ha börjat en kampanj i Nights Black Agents med en riktigt skön grupp. Och imorgon är det dags igen.

 

[GnomviD]

Vi spelar en trevlig kampanj av nya Kult, jag, Korpa, w176 och två oforumiter, vilken har fått mig mer pepp än på länge. Det är för mig, likt kloptok, första gången jag spelar Kult och två pass i är har vår berättelse potential att bli riktigt bra. Det här att längta till nästa spelpass för att ta reda på vad som händer? Det var ett tag sen.

Also: efter att i förra veckan ha spelat Medan världen går under och läst en hel del kring The Big Model har vissa saker i min speldesign klickat och jag är mitt i att slipa till allting lite mer. Det är en fantastisk känsla när man upptäcker att någon annan har satt ord på det man knepar på och liksom löst problemet åt en.

 

[Genesis]

Also: efter att i förra veckan ha spelat Medan världen går under och läst en hel del kring The Big Model har vissa saker i min speldesign klickat och jag är mitt i att slipa till allting lite mer. Det är en fantastisk känsla när man upptäcker att någon annan har satt ord på det man knepar på och liksom löst problemet åt en.

Tråd or it didn't happen.

 

[Skarpskytten]

Just det.

Jag får också en slag knappologisk och knastertorr rollspelglädje av att läsa Playing at the World, Jon Petersens monumentala bok om DnD:s uppkomst. Bitvis briljant, bitvis galen. Hade mått bra av en redaktör (men jag misstänker att den hade kostat denne person 1d100 SAN) men ändå fascinerande och spännande läsning.

Och efter ha brottats med den i en vecka har jag mindre än 500 sidor kvar! (Den har dock en helt galen sättning; förmodligen motsvarar textmängden 1000 mer normala trycksidor).

Recension kommer. Förmodligen i oktober månad. Boken är som ett maratonlopp i text.

 

[GnomviD]

Tråd or it didn't happen.

Visst! De ändringar jag har gjort är ju liksom del av ett större system (Den yttersta domen), så jag har lite svårt att klura ut vad som är intressant och greppbart för en utomstående. Vad undrar du över?

 

[.113]

Just nu är det ett rollspel via mail där jag spelar en högst intressant grupp, med bard som ledare. 5th ed d&d. Grymt bra, har hänt alldeles för mycket tokigt, episkt osv.. Legat med en succubus och skällt ut en paladin, skrämt en minotaur och erbjudit en drake att lönnmörda dess galna barn, osv

 

[Lupus Maximus]

Ser ut att snart bli Noir-spelande, bara alla är i Stockholm så vi kan planera in en förstaträff. Håller på att suga åt mig detaljer för att komma i stämning, vilket inneburit besök i båda Prag och Lissabon.

Sedan kommer jag kanske att få en Portugisisk bekant att prova på rollspel också, och få andra att börja spela rollspel är alltid rollspelsglädje.

 

[pappa]

Att vi kommit igång ordentligt med att spela över Roll20. Vi är ett gäng som inte träffats in the flesh på hur många år som helst, men som nu lirar igen, relativt regelbundet. Vi står just i startgroparna på en 13th Age-kampanj, vi har spelat lite The One Ring, ikväll ska jag spelleda Lamentations of the Flame Princess och det är inte omöjligt att det blir en del Trail of Cthulhu längre fram. Otroligt mysigt att spela igen med folk som man inte har träffat på väldigt länge.