Nekromanti Rollspelshobbyns framtid

[Legolas]

Re: Rollspelskampanj

Vore det inte bättre att skänka det till t.ex. en skola eller fritids(klubb)gård istället? Då ligger det för hoppningsvis inte och samlar dam och det kommer användas av flera.
Jag började spela p.g.a. en fritidsledare. Vi spelade Sagan om ringen från äventyrsspel med kraftigt modifierade regeler och det var mycket hack ´n slash även om vi inte förstod det då. Av de som började spela där så är det dock bara jag som har fortsatt, undrar varför?? Det fick mig dock som 9 åring att släpa mig i genom sagan om ringen.

Annars tycker jag det var en bra ide. När, var, hur? Jag kommer

Legolas

 

[Svarte Faraonen]

Re: Precis! (aningen OT)

"kreativa och fantasifulla kobolder"

Det tycks som det finns en stark vilja att romantisera kobolderiet, att se det som någon form av fantastistiskt urstadium, där den rollspelande människan var fri att skapa allt, utan någon form av rim eller reson. Detta tror jag kontrasterar starkt mot verkligheten, där de flesta "kobolder" egentligen bara tar sina favoritsaker från från olika böcker och filmer, och alltså är lika "okreativa" som de rollspelare vilka tvingats in i det "kvävande beroende av yttre källor" som du tycks se.

Jag vill hellre se koboldismen som ett stadium som många (inte alla) går igenom på grund av en "möjlighetskonflikt", alltså att man upplever en kontrast mellan de oändliga möjligheter som rollspelandet innebär och de regler som täcker sida efter sida i spelet. Detta kombineras med en bristande vana att gestalta till exempel känslor inför sina vänner (de enda känslor som förekommer i dessa rollspel är "ofarliga" känslor, som mot objekt i spelet riktad ilska eller girighet, att gestalta känslor vilka ger någon form av "svaghet", som sorg eller kärlek, är socialt osäkert) och skapar en spelstil som faktiskt kan ses som ganska hämmad.

Men det är bara min personliga erfarenhet som talar, om [color:\\"orange\\"]chrull[/color] nu upplevt fantastiska äventyr i sin kobolderiålder får det tala för honom själv.

 

[Vindhand]

Re: Poängen med resonemanget

Det är inte det som är felet - det är det som är poängen. Om man förutsätter att Sinkadusprenumerationerna mäter hur många rollspelare som är riktigt engagerade och har goda resurser så torde ju DoD-säljsiffrorna minus Sinkadusprenumerationerna mäta hur många som inte är engagerade - eller om man så vill, impulsköparna, julklappsinnehavarna och då-och-då-spelarna. Den biten av rollspelarna som försvann när rollspelen försvann från leksaksbutikerna, helt enkelt.

Mjo, men en "då och då"-spelare är fortfarande en spelare. Skall man räkna spelare skall man även räkna dem.

Det mest symptomatiska är ju att om Sinkadusupplagorna mäter antalet riktigt engagerade rollspelare så torde det vara fler riktigt engagerade spelare nu.

Baserat på vad? Även supplementen sålde ju i större antal förr i världen. M.a.o: _även_ om man bara räknar supplementköpare så var det _fler_ under "guldåldern" än vad det är nu.

 

[Vindhand]

Re: Sinkadus

Det borde det IMHO ha varit med tanke på hur innehållets fokus ändrades. (Läs: för en spelare av äldre DoD, gamla mutant o.s.v. blev det mindre och mindre vettigt material.)

 

[Man Mountainman]

Medelklassen har definierat kreativitet.

Alla termer måste definieras. Huruvida det är just "medelklassen" som definierat "kreativitet" skall jag låta stå osagt.

Du bär på någon sorts romantisk bild av "människan" som något förknippat med eviga värden som aldrig förändras.

Romantisk och romantisk. Jag skulle vilja kalla mig själv materialistisk. Vad jag tror på är en grundläggande mänsklig natur som inte förändras, oavsett yttre förhållanden. De uttryck denna mänskliga natur tar sig kan naturligtvis förändras, men de mänskliga egenskaperna är orubbliga.

Kreativitet är återanvändande av ständigt upprepade historier runt omkring oss. Kreativitet är att fuska, stjäla och inspireras. Vi är inte individer utan sociala varelser. Allt vi är definieras av vår kultur.

Som jag sa, det är skillnad på att "fuska, stjäla och inspireras", och *förmågan* att fuska, stjäla och inspireras. Det ena är bara de uttryck kreativiteten tar sig, det andra är kreativiteten i sig.

och jag är som sagt övertygad om att även fenomenet "kultur" är underkastat vissa, ännu högre principer, begravda djupt ned i den mänskliga artsjälen.

"värdefull form av kreativitet" förresten? Ska vi börja gradera Gud nu?

Kornellas åsikt tycks vara att de nya, mer avancerade rollspelen kan komma att få independenthobbyn på fall, genom att avtrubba utövarnas kreativitet. Den "värdefulla kreativitet" jag talar om är alltså värdefull kreativitet ur independenthobbysynvinkel. Varje värdering måste stå i förening med en synvinkel.

 

[w176]

Re: Vad är ett nytt rollspel? (är det här OT?)

2. Vilka är det som ska bli det nya blodet? De förslag som ges på hur spelen ska se ut går för det mesta ut på att vara enkla actioninriktade fantasyspel i lådor som skramlar. Alltså tänker man sig det nya blodet som unga grabbar. Men visst finns det en massa andra grupper som är potentiella rollspelare? Var är rollspelen som intresserar tjejerna, såväl unga som gamla? Hur skulle de se ut? Förmodligen inte actionpackad fantasy i lådor som skramlar.

I mitt fall (för jag tror jag kan räknas som det nytt blod) så var det just elektroniska crpg's som fick in mig på rollspelspåret (även om jag misstänker att min andra almänna spel och fantasy intresse som skulle ha drivit mig hit förr eller senare) och det är npgor jag tror kommer fortsätta vara en inkörsport för en viss liten andel av det bya blodet.

Problemet med att tjejer inte hittar till rollspelsträsket beror inte på fem öre på hur selen som finns ute på marknaden eller att det finns en mindre andel tjejer med stor rollspelarepotensial än det finns killar (läser fantasy, gillar att vara sociala osv) det finns mängder av tejer som läser plöjer igenom hyllmeter av fantasy- och sfböcker, som sitter och filar på världar inuti sina huvuden i bättre brist på att använda dem till annat och skriver noveller (dessutom finns det en massa teatertjerer man också skulle kunna få att gå ner sig i träsket de med bara om man använde rätt knep.
Problemet är snarare att 90% av dessa tjejer aldrig får höras talas om rollspel ännu minder har polare som spelar har dem tur kanske de har en storebror som skriker åt dem att inte störa han när han och hans kopisar spelar). Så att få tjejer att spela handlar snarare om att aktivt ta och öppna de normala inkörsportarna för dem också.

(För om man analysera det här med rollspel så är rollspelande (kanske inte hack'an'slash men vet inte om det egentligen involverar så mycket rollspelande egentligen) en jätte feminin aktivitet (om man ser till traditonella manligt/kvinligtvärderingar) )

/Elin har förresten joinat Luvkulten

 

[Vindhand]

Cynikerns visdom

1. Har det gjorts förr? Är det någon som tillverkat och släppt ett spel för att dra in folk i hobbyn? Är det ens en bra idé, rent ekonomiskt?

För att ge ett ganska puckat svar:
Ja, Äventyrsspel under åttiotalet. Det var lönsamt nog för att en relativt stor grupp folk skulle kunna försörja sig på det.

Om det sedan går att göra _igen_ är en annan fråga...

2. Vilka är det som ska bli det nya blodet? De förslag som ges på hur spelen ska se ut går för det mesta ut på att vara enkla actioninriktade fantasyspel i lådor som skramlar. Alltså tänker man sig det nya blodet som unga grabbar.

Det är lättare att härma en gammal framgång (äventyrsspel, åttiotalet igen) än att hitta på något nytt. Lättare, men inte nödvändigtvis framgångsrikt.

Det litet tråkiga är att om det kommer en ny succé i stil med den så kommer de erfarna rollspelarna reagera på den ungefär som AD&D-fantasterna reagerade på DoD när det kom. För poängen är ju att de som spelar rollspel idag är de som gillar (någorlunda) hur dagens rollspel ser ut. Det är inte alls säkert att en ny typ av rollspel som "stal" alla nybörjare skulle göra _oss_ glada.

Att rädda hobbyn genom nyskapande spel innebär att man samtidigt gör de äldre till fossil.

 

[Ghoulz]

Värderingar och tjat

och jag är som sagt övertygad om att även fenomenet "kultur" är underkastat vissa, ännu högre principer, begravda djupt ned i den mänskliga artsjälen.

Dvs. Gud, vad man än väljer att kalla Gud. Något evigt Mänskligt, "högre principer", "orubblighet". Det där köper inte jag, men det är ju bara metafysik. Poängen är att kreativitet som vi diskuterar den är en del av en diskurs vars mål är ett förhärligande av den borgerliga moralen. Jag börjar tröttna på rollspelares ständiga "kreativa elitism" som går ut på att rollspelare är ett särskilt kreativt släkte (eftersom kreativitet är fint) och att vissa rollspelare är finare (dvs mer kreativa) än andra - de som inte "konsumerar" WoD-produkter som ju bara dödar "kreativiteten" (vilket bör utläsas som det fina i rollspelandet). Medelklassens dominans inom rollspelandet är tydlig.

 

[Man Mountainman]

Re: Värderingar och tjat

Dvs. Gud, vad man än väljer att kalla Gud.

Jag väljer att kalla det biologi. Människan är ett biologiskt väsen, alltså är hon underkastat vissa biologiska drifter. Själbevarelsedriften och Fortplantningsdriften är de Två Stora, men därav följer en mängd smådrifter, såsom strävan efter social acceptans, strävan efter makt, strävan efter kreativt utlopp o.s.v.

Jag såg inte riktigt vad resten av ditt inlägg hade med ämnet att göra. Diskussionen rörde ju huruvida kreativitet var en hos människan inneboende egenskap, eller om det vara resultatet av vissa handlingar som av vissa grupper (enligt dig borgerskapet) försett med etiketten kreativitet. Den hade såvitt jag vet inget att göra med om kreativitet är *fint* eller inte. Den diskussionen tycker jag inte bara är ointressant, utan helt och hållet oväsentlig.

 

[Ezping Orm]

Jag tror att du har mer rätt än vad många tror. Tyvärr...

 

[avatarex]

Materialism kontra idealism

Romantisk och romantisk. Jag skulle vilja kalla mig själv materialistisk. Vad jag tror på är en grundläggande mänsklig natur som inte förändras, oavsett yttre förhållanden. De uttryck denna mänskliga natur tar sig kan naturligtvis förändras, men de mänskliga egenskaperna är orubbliga.

Materialism=Människan förändras utifrån det samhälle hon lever i.
Idealism=Människans idéer står över samhället.

 

[Balderk]

Re: Pentagram?

Ett pentagram är en femuddigstjärna oftast omsluten i en ring. Det finns säkert ett hårdrocksband som heter det då många hårdrockare bär den symbolen. Det är f ö en djävulssymbol.

/Herr Balderk, upplysaren

 

[Big Marco]

Re: !

Intresset kommer aldrig om det inte stimuleras. Vet man inte om vad som kan stimulera det, kommer det inte att stimuleras.

Låter kanske banalt, men det är precis vad som sker när rollspelen inte längre finns i folks medvetenhet, just för att de inte syns.

Men jag orkar inte käfta mig dig om detta. Du får gärna tro att du har rätt.

 

[Man Mountainman]

Re: Materialism kontra idealism

Jag snackar alltså inte om människans *ideer* (det är dem Ghoulz snackar om) utan människans *natur*. Skillnad, skillnad.

 

[Sodivra]

Stridsropet ljuder: "Det är en definitionsfråga!"

Mwahaha!

Iallafall, ifall det är kreativt eller inte att ta från andra håll är en definitionsfråga. Är kreativitet mängden arbete man lägger ner, resultatets kvalitet eller något annat? Svaret på din fråga, svaret på om du har rätt eller fel, beror ju på hur man ska definera ordet egentligen. Men själva meningen (Hoppas jag tolkat allt rätt nu), eller åtminstone det som jag tycker är intressant i frågan, kan jag nog svara på:

Jag tror inte att man blir förslöad av för lite arbete. Min upplevelse-teori säger att det är resultatet som räknas: Hur mycket nytt ger upplevelsen dig?

Effektiv äventyrsspelande leder till tilltalande och speciella upplevelser. Upplevelser leder till utveckling. Utveckling leder till uttryckande! Intryck, samvaro, och kommunikation ger perspektiv. Perspektiv ger medvetande. Medvetande ÄR utveckling. Typ.


Hoppas att jag bidrog med något nu..

 

[Krille]

Re: Pentagram?

"Ett pentagram är en femuddigstjärna oftast omsluten i en ring. Det finns säkert ett hårdrocksband som heter det då många hårdrockare bär den symbolen. Det är f ö en djävulssymbol."

Njä. Det beror helt på vem du frågar. Det finns en kasse djävulsdyrkare och satanister som har tagit till sig det uppochnervända pentagrammet (spetsen neråt) som symbol för sin tro. Men faktum är att pentagrammet har varit en magisk symbol bra mycket längre än en symbol för djävulsdyrkare. Även i kristen folktro används pentagrammet som skyddssymbol, och det används bland annat inom qabbalah, alkemi och astrologi. Pentagrammet har i modern tid norpats av moderna wicca (varande hedniskt, punkt) såväl som djävulsdyrkare (varande hedniskt och därmed okristligt), men det är som sagt var moderna påfund.

 

[Skuggvarg]

Coolness...

Tyvärr är inte datorspel min grej, men Entropia verkar intressant och spännande.

/Skuggvarg - hoppas att hans rollspelsintresse och korrläsaregenskaper ska ge honom ett rollspelsrelaterat jobb som han kan överleva på

 

[Sodivra]

Läst och läst.. Och svarar!

Det litet tråkiga är att om det kommer en ny succé i stil med den så kommer de erfarna rollspelarna reagera på den ungefär som AD&D-fantasterna reagerade på DoD när det kom. För poängen är ju att de som spelar rollspel idag är de som gillar (någorlunda) hur dagens rollspel ser ut. Det är inte alls säkert att en ny typ av rollspel som "stal" alla nybörjare skulle göra _oss_ glada.

Hell yeah! Förnying ska det vara! Om det kommer en ny generation rollspel, lösgjort från "vår stil" så blir det en ny utgångspunkt, så att säga.. En fräschare. Om rollspel kan grena ut sig så blir det mer nyanserade rollspel i slutändan, inte sant? För hobbyns utveckling!

Jag vill se en skramlande kartong äventyrsspel i leksaksaffärerna! Kan inte sverok ta upp det här?

 

[Balderk]

Re: Läst och läst.. Och svarar!

Jag håller med! Om inte rollspels branchen börjar förnya sig lite kommer det att sluta i en krash. Om det inte kommer in nytt blod i hobbyn kommer den sakta men säkert börja torka ut. De som spelat sedan åttiotalet kommer inte att spela hur länge som helst till (i alla fall inte majoriteten) och när folk börjar sluta måste det komma nya personer till hobbyn, annars börjar de stora tillverkarna att gå med förlust och då kan det inte sluta med annat än katastrof för oss.

Alltså, en äventyrsbox med massaor med skramlande tärningar och bra reklam för andra mer "mogna" spel (som det krille snackade om i ett inlägg längre ned i tråden, under ett annat företagsnamn och allt...) skulle vara väldigt välkommet.

Jag kan ha överdrivit en smula ovan, men inte alltför mycket tror jag...

/Herr Balderk, ska försöka vara possitiv i framtiden

 

[Krille]

Re: Läst och läst.. Och svarar!

"Jag håller med! Om inte rollspels branchen börjar förnya sig lite kommer det att sluta i en krash."

Iofs, det finns ju ett visst mått av nytt blod i branschen. Det var ju en fråga om hur gamla folk var på Eon-forumet, och jag tyckte mig se två stora klunsar vid 18-20 och 14-16 år, lite spridda skurar här och var och ett par gamla stofiler vid 30.