Rollspelslivets faser

[Dr_Dängrot]

Håller helt med. Jag vill nog också tillägga att det var så okritiskt. Jag behövde ingenting för att spela. Jag behövde svärd, sköld, rustning och en okänd stig. Sedan var livet liksom skitcoolt. Fuck backstory, konsekvens och annat skit, vi går på äventyr! Det är precis detta jag såg igen när fram till för några år sedan spelade med mina barn. Det var hela tiden "shit, vad är bakom nästa dörr?!" och idel grymtande när vi var tvungna att sluta för kvällen.

Håller med till hundra procent , idag så har jag betydligt högre krav på både mig själv som spelledare och på dom som spelleder för mig när jag är spelare . Jag har satt en högre tröskel för vad jag kräver för att bli underhållen , när jag var 12-13 så räckte det med en farbror i spetsig hatt som steg in på ett värdshus som det inte en behövdes en förklaring till varför man befanns sig på ifrån första början och behövde 4 äventyrare till att slå ihjäl några goblins i en generisk grotta för att kunna återbörda farbrorns stora läderinbundna bok , allt enligt standard fantasy trope formulär 1A.

 

[Pansarsvinet]

Rätt ball. Men deprimerande. Måste tänka.

~13-16 Svenskt; de flesta av g:a Äventyrsspel. Korta impuls-lek scenarier men underbart fritt och underhållande. Lätt bästa tiden.

16-23-ish Utforsknings fas, (livet var skit och överlevnad hängde på rollspel). Äventyr och kampanjer. Engelskt fantasy AD&D, Warhammer, C&C, lite Sci-fi och svenska Kult, samt egentillverkning m.m.

23-35-~ish, kort kampanjer, engångs äventyr, engelsk horror, sporradiskt kvasi krystat konstgjord-andning rollspelande samt rollspelsbegravningen. Rollspelsvännerna försvann och livet haltade skadeskjutet vidare.

35 till gammal, tillräckligt för att undvika skriva in sin ålder… Vuxendomen och ’robota’ livet har inträtt med full styrka och epoken är ’Livet efter rollspel’, men rollspels teori, design och äventyrs/kampanj skrivning är fortfarande roligt, lite som i en egen fantasilek, även om det bara stannar på lappen. Tex kan man ju liksom inte undvika att passera här lite då och då.

/ som en gris i skit

 

[terje]

11-15: Upptäcker rollspelandet med Stjärnornas krig. Börjar sedan också med Drakar och Demoner (87 års, diverse hemgjorda världar) och Mutant (svarta lådan, men spelar också Grå döden). Provar Basic D&D men finner det avgjort sämre (inga färdigheter??). Spelar med mina bröder och diverse kompisar på byn.

16-19: Börjar gymnasiet och kommer in i rollspelsföreningen i Ö-vik. Spelar med nytt folk och provar en massa nya spel. Call of Cthulhu, Over the Edge, Vampire. Åker på konvent (SnöKon, MittKon, ÖrnKon).

20-22: Kort nedgångsperiod när jag börjar plugga på universitetet och tillfälligt ägnar mer tid till studier, fester och politik. Bara sporadiskt spelande.

23-30: Återkommer till rollspelandet och nu är det de långa kampanjernas tid. Femte konfluxen, Tribe 8, Giovanni, hemgjord kampanj i D&D 3.5, Undergångens arvtagare, Snösaga, Shadows of Yog-Sothoth, Beyond the Mountains of Madness. Arrangerar en massa spel på MittKon och SnöKon. Börjar bli lite frustrerad över rälsade scenarion och intresserar mig för indie-vågens drama och samberättarspel. Spelleder Tarotikum med Sorcerer.

30-40: Upptäcker OSR. Spelleder Basic D&D (Rahasia) och älskar det! Skriver Svärd & Svartkonst tillsammans med Mattias Närvä. Spelleder Naram Akaris Ruiner. Är med och spelar på Grottröj. Spelar även fortsatt en hel del trad-kampanjer (MÅ0, Genlab Alpha, Maskinarium, Agone, Enemy Within, Numenera, Tatters of the King, Svärdets Sång, Invissible Sun).

 

[IcarusDream]

Jag började rollspela relativt sent.. men here goes:

15 - Misslyckat första försök att spela rollspel, han som ägde böckerna var för dum för att förstå reglerna och lät ingen annan kolla i böckerna.

20-23 - Flyttat till annan stad för att plugga, får vara med och titta på en gång när mina kompisar spelar om det var nåt jag var intresserad av. Får sedan vara med och spela. Inleder med Dungeons and Dragons 3. Inom två år introduceras jag till Drakar och Demoner 6 och fastnar mer för det än DnD. Kort därefter träffar jag en av kärlekarna i mitt liv, Call of Cthulhu 5/6 och Delta Green. Spelar ungefär varannan helg.
23-25 - En annan kompis introducerart mig till Vampire The Masquerade och Werewolf the Apocalypse, båda har slutat tillverkas vid denna tid, så jag lyckas skaffa Vampire the Requiem och Werewolf the Forsaken och blir redigt missnöjd. Säljer av båda spelen. Upptäcker en annan stor kärlek i livet, Eon 3. Spelar mig under denna tid less på Drakar och Demoner Trudvang. Sporadiskt CoC. Spelar ungefär varannan helg.
25-30 - Upptäcker Pendragon och fördjupar mig mer i Eon 3. Bränner ut mig på Pendragon. Återuppväcker första kampanjen jag började med och tar över rodret, men byter spelsystem från DnD3 till 13th Age. Sporadiskt CoC.Spelar nästan varje helg och några veckodagar.
30-35 - Byter regelsystem i evighetskampanjen från 13th Age till DnD RE. Spenderar en period i Indieträsket och en vända i OSR-träsket. Sporadiskt CoC. Spelar varje helg.
36-37 - Byter regelsystem i evighetskampanjen från DnD RE till Drakar och Demoner 91 och sen till Mythras. Sporadiskt CoC. Spelar varje helg.

 

[Henke]

9-10 - Inledde som spelare i Drakar och Demoners Döda Skogen. Under sommarlovet så vi satt ett gäng på en bergsknalle i grannens trädgård. Efter att min alv med arbalest ramlat ner i en spjutfälla fortsatte jag med en ny rollperson i Maktens Portar. Spelade även Mutant och påbörjade Nekropolis med en IMM. Minns konfrontationen vid Ulvrikets gränsstuga. Minns också att vi spelade Chock och Skräck i Warwick House på semesterresa i Kalmar.
11-15 - Köpte på mig det mesta ur Äventyrsspels katalog, men det mesta lästes och slogs fram rollpersoner till. Det var generellt ett väldigt vanligt fenomen i vårt spelgäng att man slog fram karaktärer, men av olika anledningar blev det sällan att man spelade. Jag vet dock att vi (när vi väl spelade) blandade upp de svenska titlarna (som Mutant 2089) med engelska titlar som CoC, Paranoia och något enstaka AD&D. Gjorde något första försök att SL:a Drakar och Demoners Torshem vilket slutade med att rollpersonerna startade världskrig och inledde världsherravälde över Ereb Altor. Tror även det fanns en period här där jag satt själv och drömde mig bort i äventyren. Skapade rollpersoner som fick fightas med äventyrens monster.
16-18 - Spelade ganska lite har jag för mig. Moped-tiden tog över och även om vi spelade ibland så handlade allt mycket mindre om rollspel. Här började också mitt intresse för datorkommunikation och piratscenen.
19-21 - Kroglivet tog över och det spelades sällan rollspel. Vid det här laget hade Äventyrsspel lagt ner alla de produktlinjer som jag hade spelat och sista produkten jag köpte var Femte Konfluxen. Gjorde mitt första besök på GothCon.
22-23 - Skaffade flickvän som förbjöd mig att spela rollspel för att det var farligt.
24-29 - Började jobba, kroglivet tog över och det spelades väldigt sällan rollspel. Minns att vi spelade Mordet på Loberga Herrgård någon gång men i övrigt stod min rollspelssamling orörd på hyllan och flyttades egentligen mest med från lägenhet till lägenhet.
30-35 - Började driva eventföretag på kvällar och helger vilket gjorde att mer eller mindre all fritid försvann. Träffade min fru i den här svängen också men det var också här jag sprang på Svavelvinter-romanen som gjorde att suget att spela kom tillbaka. Vi satte ihop vår gamla spelgrupp från 80-talet och jag spelledde dem genom Svavelvinter och Oraklets fyra ögon. Drog på mig en utmattningsskada i samma veva.
36-40 - Kom i kontakt med Tomas från det som skulle bli Fria Ligan. Bollade idéer och speltestade Svavelvinter RPG. Fortsatte speltesta Mutant År Noll. De här spelen var väldigt annorlunda från det traditionella jag spelat och spellett tidigare vilket gjorde mig mer nyfiken och jag började läsa på om olika indiespel. Kom i kontakt med WRNU. Tillskott i familjen gör samtidigt att tiden för spel blir allt mer begränsad.
41-44 - Återvände till GothCon, Började hjälpa Alexandria att samla in konventshistoria, Samlar generellt på mig mycket mer än jag någonsin har tid att läsa.
45+ - Pandemin slår till och antalet speltillfällen är sedan dess rekordlåg.