Nekromanti [Rotsystem] - Bra ursäkt för energiammo?

[krank]

Jag skulle vilja använda E-pack, alltså i princip kraftfulla batterier, för att driva vapen i Rotsystem.

Samtidigt är jag inte villig att göra Blixt Gordon av det hela och börja köra med laservapen, tror jag. Det känns underligt om sådana skulle börja bli mer effektiva än projektilvapen.

Det finns ju en del energivapen som i teorin skulle kunna funka, men jag är inte rätt person att försöka bedöma trovärdigheten i dem.

Jag funderar på om man skulle kunna tänka sig någon form av railgungrej, men återigen är jag inte rätt person att bedöma trovärdigheten.

Alltså, jag har inga problem att skita i trovärdigheten om det blir ett jättestort problem, men då vill jag gärna veta att jag skiter i den. Och hur mycket.

 

[Krille]

Det finns tre saker som man bör ta i beaktande i sitt vapensystem: energidensiteten (hur mycket energi som kan stoppas in per kilo), energiuttaget (hur snabbt energin kan göras om från lagrad potentiell energi till något användbart) och energiöverföring (hur väl energin, väl uttagen, kan överföras till målet för att ha sönder det).

I nuläget vinner kemisk energi --> kinetisk energi (dvs krut som driver kulor) hands down. Systemet kemisk energi --> ljus-energi (dvs kemiskt driven laser) har visat sig vara otympligt men praktiskt användbart som luftvärnslaser mot missiler och drönare, om än inte fältmässigt. Systemet elektrisk energi --> ljus-energi kräver typ en mindre stad med kraftverk, kondensatorbankar etc. Likaså systemet elektrisk energi --> kinetisk energi, dvs amerikanska flottans railgun-experiment.

Problemet är att kemisk energi i form av någon form av nitratförening (det som används i krut idag) tas ut i tre dimensioner (energin i en volym krut som exploderar samtidigt), medan elektrisk energi tas ut i två dimenstioner (energin i en volym elektrolys som tas ut genom gränsskiktet i anodens yta). Det finns mängder med sätt att öka ytan - mikroskopiskt skrynklig yta, flera lager, nu senast grafen så att man kan stapla verkligt många lager då grafen är en molekyl tunt, etc. men gränsskiktet är fortfarande tvådimensionellt.

Så även om densiteten kan bli jämförelsevis hög så blir uttaget alltid begränsat jämfört med kemisk energi. Så det behövs en kondensatorbank att hålla den omvandlade elektriska energin tills man tar ut allt på en gång, vilket gör systemet ännu tyngre. Eller ett svänghjul som lagrar kinetisk energi tills man tar ut den.

När det gäller överföringen till målet så är olika överföringar bättre än andra. Kinetisk energi har visat sig vara en ganska bra kompromiss som funkar nästan jämt någorlunda bra (åtminstone fram till skottsäkra västar. Elektrisk energi funkar skitbra mot ledande saker som är känsliga för elektriska störningar, exempelvis en mänsklig kropp. Det är därför man med relativt låg energi i en taser kan få en kropp att kollapsa, medan samma mängd energi i en kula knappt skulle få något resultat alls. Däremot funkar en taser notoriskt uselt mot till exempel trä eller betong. Laser funkar asbra mot inerta fasta saker, men mindre bra mot flytande saker eller saker med bra värmeledningsförmåga - exempelvis just en mänsklig kropp.

Allt hopp är inte ute, men med tanke på allt som har plöjts ner i energivapen under de senaste femtio åren så borde man ju ha kommit fram till något vettigt och användbart. Men just nu är tasern det mest fältmässigt användbara, plus ett par laserdrivna luftvärnssystem - ett flygburet och en mindre HMMWV-buret. De används i rätt speciella omständigheter. I så gott som alla andra fall används vanligt hederligt kulor och krut, för det finns inget sätt än som energivapen ens kan lösa uppgiften. Det borde visa en del på hur svårt det blir att ta fram ett konkurrerande system till kemisk energi --> kinetisk energi.

Man kan ju förstås skita i det. I så fall är jag rätt förtjust i den kemiskt pumpade patronlasern. Vad du vill ha är en kemisk reaktion som ger ifrån sig hög andel ljus snarare än värme, och något som kan exciteras på samma sätt som en laser. Du matar in patronen i kammaren och tänder den (slagstift eller elektriskt): reaktionen brinner och en jefla massa ljus bildas, som exciterar atomer i blandningen så att så länge som blandningen brinner (några mikrosekunder) så exciteras atomer och lasern pumpas upp. När reaktionen avstannar så släpper man ut den koherenta ljusstrålen genom en klase fokuserande linser mot målet. Målet hettas upp och förångas under några mikrosekunder, och ångexplosionen som uppstår orsakar trauma.

 

[Cybot]

Kan man inte kör så att magasinen helt enkelt laddas med E-pak men består av 3-D printade kulor?
Drivmedlet syntetiseras ur luften.
Sprängämnen består ju faktiskt mest av kväve och syre (som binds i ganska ostabila -NO grupper).

 

[krank]

Kan man inte kör så att magasinen helt enkelt laddas med E-pak men består av 3-D printade kulor?
Drivmedlet syntetiseras ur luften.
Sprängämnen består ju faktiskt mest av kväve och syre (som binds i ganska ostabila -NO grupper).

Det där var inte alls en tokig idé. Klart det kostar E att syntetisera sprängämne...

 

[Zorbeltuss]

Jag gör ett inlägg här för påminn mig funktionen inte finns kvar, jag ska förbereda mig för en fest, men jag vill gärna göra ett riktigt inlägg här, så ser ni mig aktiv och jag inte gjort ett inlägg här, påminn mig gärna.

OT krank, om du vill får du gärna påminna mig om att förklara varför jag tycker Defying Gravity var mer sexistisk och dessutom ganska rasistisk också, jag vet att du kan lista ut det själv, men två par ögon ser mer en ett

/Luna Lovegood

 

[Troberg]

Well, ångdrivna vapen har ju förekommit, men de har varit opraktiska. Tillräckligt bra batterier skulle dock ändra på det.

Tänk dig ett vapen, inte helt olikt ett nutida vapen. Istället för att ha drivmedlet i form av en kemisk laddning i en patronhylsa, så innehåller magasinet bara kulor och en liten tryckbehållare med vatten. När kulan matats in i kammaren så finns det ett litet utrymme bakom den. Där sprutas det in lite vatten, vilket förångas av en ljusbåge från batteriet. Vatten expanderar, om jag minns rätt, 1700 gånger i volym när det blir ånga, mer än tillräckligt för att trycka iväg kulan med en jäkla fart.

Fördelar:

* Inga tomhylsor att mata ut ger säkrare funktion.
* Inga tomhylsor att mata ut ger potentiellt högre eldhastighet.
* Inga patronhylsor ger mindre och lättare magasin.
* Ingen risk att vapnet överhettar, då ångan ser till att det inte blir varmare än ungefär 100 grader.
* Enkel konstruktion med färre rörliga delar.
* Gör ammunitionen säkrare. Inget som exploderar om förrådet börar brinna eller något.

Nackdelar:

* Vattnet kan frysa om det är kallt. Det går kanske att lösa med någon tillsats.
* Vattnet skulle teoretiskt kunna skvalpa mellan skotten och påverka träffbilden.
* Ger inte ifrån sig en häftig mynningsflamma (OK, många skulle se det som en fördel, men det ser inte lika ballt ut).

Jag tror egentligen att något sådant skulle kunna byggas redan idag, för fasta installationer där ström finns. Heck, min ryska plasmasvets (http://www.multiplaz.com/about) funkar enligt i stort sett samma princip, fast tar det ett steg längre. En plasmalåga som består av vatten som förvandlats till plasma i en ljusbåge, väldefinierad som en nål. Skär plåt, glas och keramik som smör, blåser bort trä som om det var damm.

 

[Zorbeltuss]

Railgun är det energiefektivaste alternativet, coilgun kommer ganska snart efter, vattenkoknings temat kommer långt efter.

När det gäller underhåll är coil guns teoretiskt lättast att ha att göra med, du behöver inte ha kulan i kontakt med Pipan och du får inga rester där, du har inget drivmedel och får inga rester där heller, de enda rörsliga delar som behövs är fäste för magasin och batteri, som behöver hållas rena.

En railgun kommer inte långt efter, i antal fokus områden då, det enda skillnaden är att kulan måste röra pipan, skillnaden visar sig dock vara ganska stor då vi pratar om energinivåer som en elsvets. Pipan måste därför bytas ganska ofta och göras i väldigt värmeresistenta material.

Ett vattenkokningsgevär skulle behöva kolla pipan (som inte skulle vara lika förstörd som från railgun) men efter hand kommer pipan sättas igen av de mer svårlösliga salter som finns i vatten, detta gärller även övriga mekanismer som har med vattnet att göra och allra störst problem skulle vara kokkammaren.

Utångshastighet vinner railgun på, likt en sammansatt båge har den en konstant kraft som inte avtar, att komma upp i mach 10 med ett handeldvapen är inga störreproblem om du bara är medveten om att du ska byta batterier ofta.

En coilgun har något lägre givet exakt samma förutsättningar i strömförbrukning och piplängd, för även om kraften inte är avtagande mot slutet av pipan, så sker ett antal mindre avbrott när spolar ska ändra polaritet.

En vattenkokare har lägst maxhastighet, men den hastigheten är inte låg, man kan räkna med att kulan kan komma upp i ca 50 procent högre hastighet än ett konventionellt krutvapen på grund av vattens lägre molekylära vikt, dock är kraften avtagande mot slutet av pipan, till skillnad mot vanliga krutvapen går det att kompensera, koka mer vatten, detta skulle dock sänka effektiviteten ytterligare.

Rekyl borde rail och coilgun ha exakt samma rekyl per utgångshastighet och projektilvikt, de båda har lite olika alternativ för rekyldämpning dock.

Vattenkokaren kommer ha en rekyl för projektilvikten och vikten av halva mängden drivmedel på samma utgångshastighet, precis som krutvapen.

Automateld är en Coilgun kung på, så fort det får plats en till kula i loppet kan du slänga in den, du kan ha hagel eller vad du vill för att öka den ytterligare.

En vattenkokare måste vänta på att pipan har samma tryck som omgivningen innan man vill slänga in en ny kula vilket begränsar eldhastigheten, men splitterkulor funkar väldigt bra.

En railgun kan teoretiskt sätt slänga in kulor lika ofta i loppet som en coilgun, men det kommer troligtvis sluta med att du har en eller flera kulor fastsvetsade i loppet, splitterkulor är mer eller mindre omöjliga att använda.

Summering
En railgun är väl valet för en prickskytt, om du inte vill ha specialammunition som innehåller annat än metall, drivkretsar lär vara kraftigt begränsade.

En coilgun kan lätt användas i små handeldvapen eller automatvapen, licens lär bero på hur mycket energi spolarna klarar.

En vattenkokare är nog mer använd till granatkastare etc, själva kokaren lär nog inte vara grovt licenserad, men ammunitionen lär vara det.

Jag kan förtydliga om det behövs men detta inlägget behövde verkligen inte mer text.

/Luna Lovegood

 

[krank]

Summering
En railgun är väl valet för en prickskytt, om du inte vill ha specialammunition som innehåller annat än metall, drivkretsar lär vara kraftigt begränsade.

En coilgun kan lätt användas i små handeldvapen eller automatvapen, licens lär bero på hur mycket energi spolarna klarar.

En vattenkokare är nog mer använd till granatkastare etc, själva kokaren lär nog inte vara grovt licenserad, men ammunitionen lär vara det.

Hmmm...


Först om krutvapen:
Hur ställer sig de respektive vapnen jämfört med vanliga krutisar, säg?

Alltså; krutvapen tänker ju jag mig är ganska bra för att de är så effektiva - hög potentiell skada vs väldigt lite krångel, och åtminstone idag går det ju att producera ammo förhållandevis lätt. Så på något sätt behöver jag förklara varför de i princip helt försvunnit från marknaden, åtminstone i nuvarande form.

(Rent regelmekaniskt sett är det ju helt enkelt så att jag gillar tanken på att använda exakt samma sak som både energi för att driva olika saker, pengar, och ammo. Mindre omvandling, mindre bokföring).


Om energivapnen:
Behovet av prickskyttegevär är inte så stort inuti arkologin, så jag tänker mig nog att railguns mest isåfall används på utsidan... I arkologin finns det just inte så mycket tipp stora, öppna avstånd.

Coilguns känns som det huvudsakliga alternativet, om jag nu ska försöka köra rena energivapen.

Sedan funderar jag fortfarande på det här med att ha specialiserade 3d-skrivare inbyggda i magasin, och att de skrivarna drivs av el. När man får slut på ammo får man vänta ett tag, medan den bygger nya kulor och syntetiserar nya kemikalier. Fast då måste jag ju ofc förklara varifrån den får materialet...

 

[Zorbeltuss]

Först om krutvapen:
Hur ställer sig de respektive vapnen jämfört med vanliga krutisar, säg?

Alla är dyrare på sättet att du inte bara hittar lagrad energi i växter och bergarter, Coilguns och eventuellt vattenkokare är mindre krångel med, och alla kan teoretiskt vara mycket mer pricksäkra.

Alltså; krutvapen tänker ju jag mig är ganska bra för att de är så effektiva - hög potentiell skada vs väldigt lite krångel, och åtminstone idag går det ju att producera ammo förhållandevis lätt. Så på något sätt behöver jag förklara varför de i princip helt försvunnit från marknaden, åtminstone i nuvarande form.

Det mesta i krut kommer från växter, olja och mineraler, sådant som är sjukt svårt att få tag i nytt om naturen är ute efter en, kanske?

(Rent regelmekaniskt sett är det ju helt enkelt så att jag gillar tanken på att använda exakt samma sak som både energi för att driva olika saker, pengar, och ammo. Mindre omvandling, mindre bokföring).

Nobelt projekt, keep up the good work.


[/quote]Sedan funderar jag fortfarande på det här med att ha specialiserade 3d-skrivare inbyggda i magasin, och att de skrivarna drivs av el. När man får slut på ammo får man vänta ett tag, medan den bygger nya kulor och syntetiserar nya kemikalier. Fast då måste jag ju ofc förklara varifrån den får materialet... [/quote]
Om man tar material från luft kan man räkna med många månaders omladdningstid oavsett strömtillgång och på 100 procent aktivitet, luft är inte tätt och inehåller väldigt låga nivåer av de viktiga ämnen (exklusive kväve, men där har vi problemet att det den mest inerta varianten istället så det kräver ohemult mycket energi att använda) ur en produktions synpunkt, det finns bättre alternativ, men jag har inga riktigt bra förslag för jag är inte tillräkligt insatt.

/Luna Lovegood

 

[Cybot]

Om man tar material från luft kan man räkna med många månaders omladdningstid oavsett strömtillgång och på 100 procent aktivitet, luft är inte tätt och inehåller väldigt låga nivåer av de viktiga ämnen (exklusive kväve, men där har vi problemet att det den mest inerta varianten istället så det kräver ohemult mycket energi att använda) ur en produktions synpunkt, det finns bättre alternativ, men jag har inga riktigt bra förslag för jag är inte tillräkligt insatt.

Vanlig luft har en densitet på 1.2 kg/m3. Av detta är 78% kväve och 21% syre. Dvs det finns ganska gott om de komponenter som man behöver för att syntetisera sprängämne. Med en liten pump som driver luften över ett katalysatorselement skulle i alla fall sprängämnet inte vara ett problem.

När det gäller råmaterialet till kulor så är det lite större problem.
Men själva projektilen till en P90 (5.7mm) väger ju bara ett gram.

Jag tror inte att en syntetiserare skulle kunna vara så små så att de var praktiska att sätta i magasin. Men en portabel 3D-skrivare skulle lätt kunna ta med sig tillräckligt med råmaterial för att kunna tillfredsställa även den mest skjutglade äventyrare så länge man har nog med energi för att ha igång den.

Och det skulle inte ta ohemult mycket med energi jämfört med ett railgun eller en vattenkokare så länge man har en effektiv katalysator för att binda kväve med syre.

 

[Zorbeltuss]

Vanlig luft har en densitet på 1.2 kg/m3. Av detta är 78% kväve och 21% syre. Dvs det finns ganska gott om de komponenter som man behöver för att syntetisera sprängämne. Med en liten pump som driver luften över ett katalysatorselement skulle i alla fall sprängämnet inte vara ett problem.

När det gäller råmaterialet till kulor så är det lite större problem.
Men själva projektilen till en P90 (5.7mm) väger ju bara ett gram.

Jag tror inte att en syntetiserare skulle kunna vara så små så att de var praktiska att sätta i magasin. Men en portabel 3D-skrivare skulle lätt kunna ta med sig tillräckligt med råmaterial för att kunna tillfredsställa även den mest skjutglade äventyrare så länge man har nog med energi för att ha igång den.

Och det skulle inte ta ohemult mycket med energi jämfört med ett railgun eller en vattenkokare så länge man har en effektiv katalysator för att binda kväve med syre.

Kol är fortfarande den stösta komponenten i nästintill alla sprängmedel och om man har koldioxid som källa så innehåller atmosfären 0.01 procent kol.
Kväve och syre ihop finns som ett antal föreningar, de flesta har ett negativt energiinehåll vid förbränning, anledningen att man över huvud taget har kväve i sprängämnen är att det är lättare att få det övriga komponenterna att oxidera när du bryter kvävet från det.
Energin att bryta kväve från kväve är också enormt stor, det är lättare att bara ta en slängd macka från gatan och utvinna kvävet ur den.
Sist men inte minst så säger jag att det tar månader för en magasinformad 3d printer att göra det, på grund av flödeshastighet, då får helt enkelt inte in tillräkligt mycket luft i magasinet för att kunna utnyttja materialet.

/Luna Lovegood

 

[Cybot]

Kol är fortfarande den stösta komponenten i nästintill alla sprängmedel och om man har koldioxid som källa så innehåller atmosfären 0.01 procent kol.

...nej. I RDX till exempel så består mindre än 1/6 av den molekylära vikten av kol (typ 5/6 är syre och kväve).

C3H6N6O6 blir till 3CO+3H2O+3N2. Och RDX är liksom ett av de kraftigaste vi har. Mer än PETN, TNT eller de andra lite mer koltunga ämnena.

 

[Zorbeltuss]

Kol är fortfarande den stösta komponenten i nästintill alla sprängmedel och om man har koldioxid som källa så innehåller atmosfären 0.01 procent kol.

...nej. I RDX till exempel så består mindre än 1/6 av den molekylära vikten av kol (typ 5/6 är syre och kväve).

C3H6N6O6 blir till 3CO+3H2O+3N2. Och RDX är liksom ett av de kraftigaste vi har. Mer än PETN, TNT eller de andra lite mer koltunga ämnena.

En sjättedel är fortfarande nog för att det ska ta månader med den lilla genomströmning som ett objekt så som ett gevärsmagasin med så låga tryckskillnader som en atmosfärs tryck.
Om man dessutom kan klara att separera kväve för att sätta det i kemikalier från batterikraft, så kommer batteriet vara mycket kraftigare sprängmedel än det man kan syntetisera från luften.

/Luna Lovegoods

 

[krank]

Coilguns och eventuellt vattenkokare är mindre krångel med, och alla kan teoretiskt vara mycket mer pricksäkra.

Det börjar verka coilgun bannemej.

Jag kan ju, känner jag, komma undan med att helt enkelt hävda att coilgunteknologin "gått framåt"; att man kan göra små coilguns tämligen billigt. Utan att tappa alltför mycket trovärdighet.

Och så nämna att det finns folk som fortfarande kör krut eller liknande, men att det upplevs som mer jobb att skaffa ammo till än att bara skriva ut kulor och stoppa i ett E-pack i pistolen...


Jag har ju gradvis insett att jag upplever cyberpunk som att den behöver ändå hyfsat hård inställning till scifi-teknologi. Man kan liksom inte bara make shit up och plocka in lasersvärd hursomhelst, så att säga. Nej, det måste vara ganska trovärdigt...


//Krank, gillar den här tråden

 

[Troberg]

Ett vattenkokningsgevär skulle behöva kolla pipan (som inte skulle vara lika förstörd som från railgun) men efter hand kommer pipan sättas igen av de mer svårlösliga salter som finns i vatten, detta gärller även övriga mekanismer som har med vattnet att göra och allra störst problem skulle vara kokkammaren.

Destillerat vatten, så blir man av med de problemen. Man måste inte använda kranvatten.

En vattenkokare har lägst maxhastighet, men den hastigheten är inte låg, man kan räkna med att kulan kan komma upp i ca 50 procent högre hastighet än ett konventionellt krutvapen på grund av vattens lägre molekylära vikt, dock är kraften avtagande mot slutet av pipan, till skillnad mot vanliga krutvapen går det att kompensera, koka mer vatten, detta skulle dock sänka effektiviteten ytterligare.

Låg utgångshastighet är inte enbart av ondo. Den har också fördelar:

* Mindre rekyl, vilket är speciellt viktigt vid automateld.
* Mindre "blow-through", dvs man överpenetrerar inte målet. En kula som passerar genom målet med merparten av sin hastighet intakt har inte lämnat av så mycket energi som den skulle kunnat göra.

Automateld (snip)

En vattenkokare måste vänta på att pipan har samma tryck som omgivningen innan man vill slänga in en ny kula vilket begränsar eldhastigheten, men splitterkulor funkar väldigt bra.

Nja, vattenkokaren har fördelen att den inte överhettar, eftersom pipan kyls av ångan. Vatten är en effektiv kylare, exempelvis så skjöts en vattenkyld Maxim-kulspruta i 45 minuter kontinuerligt i ett test för amerikanska armén. Eftersom vapnet dessutom bara drivs av ånga, så har man inga heta gaser som värmer vapnet, utan värmen kommer enbart från friktion, och kyls snabbt bort igen av ånga under sjunkande tryck.

Med andra ord, för kontinuerlig eldgivning så har ångkulsprutan en stor fördel. Sätt den på en pansarvagn och den kan skjuta så länge som den har ammo.

Ångkokaren har också fördelen, jämfört med coilguns och railguns, att den kan använda en supressor för att dämpa rekylen (dvs man har en pryttel i änden av pipan som riktar om de överblivna gaserna så att de motverkar rekylen).

Come to think of it, den har också fördelen att man kan använda gastryck för att driva mekanismen (blowback operation), istället för att behöva förlita sig på rekylen. Det tenderar att ge enklare, pålitligare lösningar för matningen.

En vattenkokare är nog mer använd till granatkastare etc, själva kokaren lär nog inte vara grovt licenserad, men ammunitionen lär vara det.

Tvärtom, skulle jag säga. Att i stort sett momentant koka vatten görs lättare i små mängder, och då är mindre kalibrar att föredra. Att förånga några droppar i en ljusbåge går på ett kick, men att förånga den mängd som behövs för att dra iväg en granat tar tid.

Sedan har rail- och coilguns vissa nackdelar. Railguns tenderar att bränna rails ganska fort, så man måste byta dem ofta. Coilguns är kinkiga med materialet i ammunitionen, som, på ett eller annat sätt, behöver vara magnetiskt, vilket kan leda till rätt så dåliga egenskaper i övrigt. Vattenkokaren är ju egentligen ganska lik ett krutvapen med utbytt drivmedel, och allt som gäller för ammo för krutvapen funkar också för vattenkokaren.

 

[Troberg]

Jag tror inte att en syntetiserare skulle kunna vara så små så att de var praktiska att sätta i magasin. Men en portabel 3D-skrivare skulle lätt kunna ta med sig tillräckligt med råmaterial för att kunna tillfredsställa även den mest skjutglade äventyrare så länge man har nog med energi för att ha igång den.

Grejen är att den skulle behöva vara pytteliten. Den kan ju inte ta upp hela magasinet, men måste ju ha plats för en packe kulor också. Dessutom, vill man ha en sådan i varje magasin, om det innebär att man offrar magasinkapacitet?

Nej, har man behov av en sådan kapcitet så skulle jag säga att det är en egen pryl, som man exempelvis har i en ficka på västen. Med jämna mellanrum så ploppar den ut en ny kula, som man sedan får ladda i magasinen för hand. Alternativt så kan man plugga in ett magasin i den som då laddas så sakteliga, men det känns ineffektivt (då blir det väldigt viktigt att man byter mag så fort ett är fullt).

 

[Krille]

För att sno en liten gulleplutt från Babylon 5: Phased Plasma Gun. En liten mängd helium hettas upp till plasma, och slungas iväg magnetiskt mot målet. Klumpen hålls ihop av ett "residuellt magnetfält", som försvinner vid träff, varefter värmeenergin överförs till målet.

 

[Zorbeltuss]

Automateld (snip)

En vattenkokare måste vänta på att pipan har samma tryck som omgivningen innan man vill slänga in en ny kula vilket begränsar eldhastigheten, men splitterkulor funkar väldigt bra.

Nja, vattenkokaren har fördelen att den inte överhettar, eftersom pipan kyls av ångan. Vatten är en effektiv kylare, exempelvis så skjöts en vattenkyld Maxim-kulspruta i 45 minuter kontinuerligt i ett test för amerikanska armén. Eftersom vapnet dessutom bara drivs av ånga, så har man inga heta gaser som värmer vapnet, utan värmen kommer enbart från friktion, och kyls snabbt bort igen av ånga under sjunkande tryck.

Med andra ord, för kontinuerlig eldgivning så har ångkulsprutan en stor fördel. Sätt den på en pansarvagn och den kan skjuta så länge som den har ammo.

Ångkokaren har också fördelen, jämfört med coilguns och railguns, att den kan använda en supressor för att dämpa rekylen (dvs man har en pryttel i änden av pipan som riktar om de överblivna gaserna så att de motverkar rekylen).

Come to think of it, den har också fördelen att man kan använda gastryck för att driva mekanismen (blowback operation), istället för att behöva förlita sig på rekylen. Det tenderar att ge enklare, pålitligare lösningar för matningen.

Tror du missförstår lite av vad jag menar, i en coilgun kan du slänga in en ny kula/kulsats i drivspegel, per spole du har i pipan, i vattenkokarvarianten måste du vänta tills kulan har lämnat pipan och att trycket till viss del normaliserats för att få en förutsägbar bana på projektilen, om du fortfarande har halva trycket framför kulan som du har bakom kulan kommer du bara få utnyttjande av halva kammartrycket, jag räknar med att temperaturen inte kommer vara ett problem.

Att rekylen är mindre är inte så säkert bara för att vattenkokarn har mindre maxhastighet på projektilen, alla tre har inställbar utgångshastighet till skillnad från dagens vapen och de flesta kommer vara begränsade till vettiga hastigheter, vid samma utgångshastighet kommer vattenkokaren ha högre rekyl, en suppressor kan minska detta till jämförbara rekyler men det kommer inte sänka rekylen ytterligare.

Både gastryck och rekyldriven mekanism grundar sig mycket på att man måste ha en försluten kammare för att inte förlora tryck, det är dock inget måste för varken coilgun eller railgun.

En vattenkokare är nog mer använd till granatkastare etc, själva kokaren lär nog inte vara grovt licenserad, men ammunitionen lär vara det.

Tvärtom, skulle jag säga. Att i stort sett momentant koka vatten görs lättare i små mängder, och då är mindre kalibrar att föredra. Att förånga några droppar i en ljusbåge går på ett kick, men att förånga den mängd som behövs för att dra iväg en granat tar tid.

Med granatkastare behöver du inte lika högt tryck och inte lika hög utgångshastighet, det är inte heller någon större svårighet att ha flera ljusbågar om kretsarna tillåter den höga energiförbrukningen.

Sedan har rail- och coilguns vissa nackdelar. Railguns tenderar att bränna rails ganska fort, så man måste byta dem ofta. Coilguns är kinkiga med materialet i ammunitionen, som, på ett eller annat sätt, behöver vara magnetiskt, vilket kan leda till rätt så dåliga egenskaper i övrigt. Vattenkokaren är ju egentligen ganska lik ett krutvapen med utbytt drivmedel, och allt som gäller för ammo för krutvapen funkar också för vattenkokaren.

Railguns som bränner rails nämnde jag faktiskt.
Coilguns är inte så kinkiga som du säger, så länge materialet är ledande så bildas en motström som kan skjuta projektilen, dessutom kan du mycket lättare använda en drivspegel i en coilgun än en railgun.
Vattenkokaren kommer funka med allt som inte löses upp i superkritiskt vatten, så det funkar för mycket men inte allt, troligtvis hade det som inte funkat i ett gevär heller dock som du säger.

Edit: Sist men inte minst så är det nog bättre med en annan vätska än vatten, ju högre temperatur ju högre tryck och hastighet och då vill man inte spendera så mycket energi på fas ändrings entalpi som man måste på vatten, energin för en mängd vatten på 100 grader celcius till 100 grader ånga är samma som att skjuta den mängden vatten, jag minns det i spektrat av kilometer och tar i i underkant, 500 meter upp i luften. Det försämrar inte konceptet då det finns många vätskor att välja på, det är bara en notering att den energin kan användas till mer kula om man väljer bättre vätska.

/Luna Lovegood

 

[sodapop]

Jag tror inte att en syntetiserare skulle kunna vara så små så att de var praktiska att sätta i magasin. Men en portabel 3D-skrivare skulle lätt kunna ta med sig tillräckligt med råmaterial för att kunna tillfredsställa även den mest skjutglade äventyrare så länge man har nog med energi för att ha igång den.

Grejen är att den skulle behöva vara pytteliten. Den kan ju inte ta upp hela magasinet, men måste ju ha plats för en packe kulor också. Dessutom, vill man ha en sådan i varje magasin, om det innebär att man offrar magasinkapacitet?

Nej, har man behov av en sådan kapcitet så skulle jag säga att det är en egen pryl, som man exempelvis har i en ficka på västen. Med jämna mellanrum så ploppar den ut en ny kula, som man sedan får ladda i magasinen för hand. Alternativt så kan man plugga in ett magasin i den som då laddas så sakteliga, men det känns ineffektivt (då blir det väldigt viktigt att man byter mag så fort ett är fullt).

Man kanske kan ha den som en ryggsäck, för att få en rimligare storlek? ... Säg att det behövs x m3 luft för att skapa ett skott, och att man skjuter 1000 skott i minuten, och att luften sugs in uppifrån och att överflödigt luftinnehåll ventileras ut nedåt ur "ryggsäcken" - jetpack? (och ett öronbedövande dån)

 

[Troberg]

Tror du missförstår lite av vad jag menar, i en coilgun kan du slänga in en ny kula/kulsats i drivspegel, per spole du har i pipan, i vattenkokarvarianten måste du vänta tills kulan har lämnat pipan och att trycket till viss del normaliserats för att få en förutsägbar bana på projektilen, om du fortfarande har halva trycket framför kulan som du har bakom kulan kommer du bara få utnyttjande av halva kammartrycket, jag räknar med att temperaturen inte kommer vara ett problem.

Jag förstår vad du menar, men i ett handeldvapen så är det inte så viktigt med så hög eldhastighet. Det äter ammo för fort och det gör vapnet svårt att kontrollera.

Det finns definitivt ingen anledning att ha så hög eldhastighet att kulan inte ens hinner lämna pipan innan nästa avlossas.

Att rekylen är mindre är inte så säkert bara för att vattenkokarn har mindre maxhastighet på projektilen, alla tre har inställbar utgångshastighet till skillnad från dagens vapen och de flesta kommer vara begränsade till vettiga hastigheter, vid samma utgångshastighet kommer vattenkokaren ha högre rekyl, en suppressor kan minska detta till jämförbara rekyler men det kommer inte sänka rekylen ytterligare.

Visst, du kan sänkat utgångshastigheten, men då tappar du också lite av nyttan med rail/coil.

Både gastryck och rekyldriven mekanism grundar sig mycket på att man måste ha en försluten kammare för att inte förlora tryck, det är dock inget måste för varken coilgun eller railgun.

Visst, men är det ett problem?

Med granatkastare behöver du inte lika högt tryck och inte lika hög utgångshastighet, det är inte heller någon större svårighet att ha flera ljusbågar om kretsarna tillåter den höga energiförbrukningen.

Alltså, med oändlig energi kan man göra allt, men om vi pratar om att förånga så mycket vatten som behövs för att dra iväg en tung granat över långa avstånd, så tror jag inte att det låter sig göras med rimlig energi.

Att förånga några droppar, däremot, är inga problem.

Railguns som bränner rails nämnde jag faktiskt.
Coilguns är inte så kinkiga som du säger, så länge materialet är ledande så bildas en motström som kan skjuta projektilen, dessutom kan du mycket lättare använda en drivspegel i en coilgun än en railgun.
Vattenkokaren kommer funka med allt som inte löses upp i superkritiskt vatten, så det funkar för mycket men inte allt, troligtvis hade det som inte funkat i ett gevär heller dock som du säger.

Alltså, eddy-strömmar funkar, men de är inte i närheten av lika effektiva som om projektilen är magnetisk. Prova och dra en neodymmagnet över en aluminiumyta och jämför med vad som händer om du drar den över ett stålstäd...

Jag ser inga större problem med en drivspegel (sabot) i en railgun, så länge som den exponerar ett spår på vardera sidan.

Ett problem med både coil och rail är att det är svårare att ge en kontrollerad spin på projektilen (speciellt rail). Det är viktigt för precisionen på långt håll, en faktor som är viktig för den tillämpning som jag ser som rimlig för coil/rail (förutom fasta installationer): sniperbössor.

En annan mycket praktisk detalj är att det är inte så jäkla praktiskt med kraftiga pulserande magnetfält när du har en massa magnetisk utrusting. Hur kan du skjuta rakt om din kniv, din nyckelknippa, din gylf, din kapsylöppnare, din radio, ditt bältesspänne, armeringsjärn, fordonsplåt och varenda lös spik i närheten dras mot bössan och bössan dras mot dem? Och vad du än gör, se upp med piercingar! Visst, man kan skärma magnetfält, men då blir det tyngre och klumpigare.

Edit: Sist men inte minst så är det nog bättre med en annan vätska än vatten, ju högre temperatur ju högre tryck och hastighet och då vill man inte spendera så mycket energi på fas ändrings entalpi som man måste på vatten, energin för en mängd vatten på 100 grader celcius till 100 grader ånga är samma som att skjuta den mängden vatten, jag minns det i spektrat av kilometer och tar i i underkant, 500 meter upp i luften. Det försämrar inte konceptet då det finns många vätskor att välja på, det är bara en notering att den energin kan användas till mer kula om man väljer bättre vätska.

Good point. Jag tog vatten för att det är lättillgängligt. Samtidigt, att skjuta några droppar vatten upp till den höjden kräver inte så jättemycket energi.

Det sagt, en vätska med lägre kokpunkt och som ger mer ånga hade väl varit trevligt. Det skulle dessutom kyla pipan ännu bättre.