Nekromanti Sälj mig LotFP

[entomophobiac]

Flera av modulerna till Lamentations of the Flame Princess har fått fina recensioner, men jag har fortfarande hållit mig borta från OSR-trenden i stort och från LotFP på grund av det. Jag har däremot läst en del bloggar med intressant material och intressanta tankar som berört det, och LotFP är spelet som oftast nämns.

Så just nu vill jag att någon säljer mig det här spelet, dess regler, dess upplägg, och varför jag borde lägga ned hundralapparna på bänken och slå till. Gärna också vilka moduler jag borde slå till på i så fall.

(Och givetvis, om ni kan hänvisa mig till en tråd som redan gör detta, gör gärna det.)

 

[Jocke]

Jag har haft oväntat mycket roligt med äventyret The idea from Space. Jag tycker att det är ett utmärkt intro till vad OSR och LoftP smaken av Wierd är när den är som bäst.
Det finns en begränsad plats att utforska, två gäng av folk att prata/slåss med, slumpmötestabell, en dungeon som är aningen större och konstigare än vad spelarna kan ana sig till och möjligheter att helt förlora sin rollperson i etern och ha sönder kampanjvärlden. Och såklart en ide från rymden.

Jag har spellett äventyret flera gånger och alltid tänkt - jävlar vad med grejer på så få sidor under prepp.
Vad som helst kan hända---
Men antagligen allierar sig spelarna med det första gänget de träffar och snor det andra gängets saker. För det är typ det man gör i OSR.

 

[Dimfrost]

De bästa modulerna är fantastiska och väldigt användbara oavsett regelsystem. Det gäller främst Vornheim, A Red and Pleasant Land och Veins of the Earth, men även Maze of the Blue Medusa och troligtvis Frostbitten & Mutilated (som jag inte hunnit läsa ordentligt än). När det gäller rena OSR-regler tycker jag The Black Hack är mycket smidigare och bättre än LotFP på precis alla vis, och Into the Odd är vad jag skulle välja om jag ville ha något ytterligare mer snabbspelat.

 

[Björn Wärmedal]

Det finns ingen anledning att lägga hundralappar på LotFP (regelboken gick lös på 179kr när jag köpte den och en pdf utan bild finns för fratis nedladdning på lotfp.com)

Vill du lägga lite mer pengar och ha en schysst bas för OSR-spelande rekommenderar jag Svärd och Svartkonst. Det har väldigt mycket likheter med LotFP, men har byggt in många av de bästa husreglerna du säkert redan sett på de där bra bloggarna du läst. Och det är skitsnyggt. Innan du kör igång äventyr eller kampanj med det behöver du bestämma dig för om du ska ha med alla folkslag, bara. Det är inte alltid det känns bra att ha med insektoider, robotar eller mutanter.

 

[kloptok]

LotFP är i mitt tycke en av de smidigaste OSR-klonerna. Det är en lite mer slimmad variant av den D&D-version som kom i början av 80-talet och brukar kallas "Mentzer" eller "red box". Det är främst magikapitlet, bilder och i modulerna som det sticker ut som mer weird fantasy än standard-D&D. Det har blivit mitt go to-system om jag ska spela någon oneshot eller behöver ett regelsystem som funkar till en allmän OSR-modul (där är t.ex. Black Hack och Into the Odd något klurigare att använda eftersom du behöver göra lite snabba konverteringar). I allmänhet känns det mer pålitligt än t.ex. Black Hack, vi kör just nu en kampanj med Black Hack 2e och jag tycker nog att det knakar lite i fogarna i det systemet.

Jämfört med Svärd och Svartkonst så tycker jag nog bättre om "race as class" som LotFP kör med (dvs. att alver/dvärgar etc. är egna klasser) än att, som i Svärd och Svartkonst, välja folkslag och klass separat. Annars är det egentligen inte så stor skillnad i innehåll mellan de två. Utöver innehållet får jag väl också säga att jag föredrar det mindre formatet på LotFP-regelboken.

Modulerna är ju annars det som till stor del definierar LotFP och standardsettingen (weird fantasy i ett europeiskt 1600-tal). Där har guldkornen nämnts (Red and Pleasant Land, Veins of the Earth, Vornheim etc.) men jag vill även lyfta fram Death Frost Doom, som är en av mina favoriter bland OSR-moduler. Sedan är ju en väldigt stor del av charmen och poängen med OSR att man kan använda i princip alla system till i princip alla moduler, oavsett vem som ger ut dem.

Är du nyfiken på själva systemet så finns grundregelboken utan bilder att ladda ned gratis.

 

[anth]

jag har fortfarande hållit mig borta från OSR-trenden i stort och från LotFP på grund av det.

[...]

Så just nu vill jag att någon säljer mig det här spelet, dess regler, dess upplägg, och varför jag borde lägga ned hundralapparna på bänken och slå till. Gärna också vilka moduler jag borde slå till på i så fall.

Finns det någon anledning till varför du hållit dig borta från OSR, d.v.s. har du några förutfattade meningar om OSR som vi ska punktera?

Annars skulle jag säga OSR-spelens styrka är att de är inbördes kompatibla, d.v.s. du kan ta äventyret från ett OSR-spel och spela med reglerna från ett annat OSR-spel.

Det som skiljer OSR från andra rollspel är inte reglerna, utan spelstilen.
LotFP-reglerna är inte speciellt fantastiska, däremot finns det massor med LotFP-äventyr som är fantastiska!
Till skillnad vad andra säger så föreslår jag ändå att du spelar med LotFP-reglerna första gången du kör ett LotFP-äventyr.
Även om jag och de andra som svarat i tråden kan mixa äventyr och regler från olika OSR-spel, så kanske det inte är något man ska göra första gången man spelar OSR.

 

[Quadrante]

https://youtu.be/Wzti65ZJJrc

 

[entomophobiac]

Finns det någon anledning till varför du hållit dig borta från OSR, d.v.s. har du några förutfattade meningar om OSR som vi ska punktera?

Har bara undvikit dem för att “oldschool”-anspelningen fått mig att utgå ifrån att det rör sig om ren nostalgi, vilket inte intresserar mig nämnvärt. Men modulerna verkar ha en väldig bredd.

Har även haft en lång period där jag spelat alldeles för lite rollspel överhuvudtaget.

 

[kwarnberg]

Allt Zak S skrivit till LotFP är rent guld (Vornheim, A Red and Pleasant Land och Frostbitten and Mutilated). Jag har spellett LotFP en gång (det gick åt helvete, och inte på rätt sätt...), men jag älskar det likväl tack vare Zaks fantastiska moduler. Har aldrig läst något som väcker min inspiration och skaparlust på samma sätt som hans grejer gör. Grundboken är fin att titta i. Jag kan inget om OSR, så kan inte uttala mig om huruvida reglerna är bra, dock.

 

[erikt]

Har bara undvikit dem för att “oldschool”-anspelningen fått mig att utgå ifrån att det rör sig om ren nostalgi, vilket inte intresserar mig nämnvärt. Men modulerna verkar ha en väldig bredd.

Det är inte bara nostalgi som ligger bakom intresset för OSR - även om det säkert är en faktor för många.
Det är framför allt en annorlunda spelstil jämfört med de flesta rollspel publicerade från andra halvan av 80-talet och framåt. Bättre eller sämre är fråga om tycke och smak.

 

[entomophobiac]

Det är inte bara nostalgi som ligger bakom intresset för OSR - även om det säkert är en faktor för många.
Det är framför allt en annorlunda spelstil jämfört med de flesta rollspel publicerade från andra halvan av 80-talet och framåt. Bättre eller sämre är fråga om tycke och smak.

Vad är det primärt som är annorlunda? Jag har flera rollspel från den här tiden, men har inte riktigt fattat vad skillnaden skulle vara.

 

[luddwig]

Vad är det primärt som är annorlunda?

Kärnan i OSR som spelstil är enkla regler som lämnar stort utrymme för bedömningar från spelledarens sida och för player skill, platsbaserade äventyr utan förberedda scener eller förutbestämd plot samt rollfigurer som är långt ifrån odödliga hjältar. Om de gamla spelen faktiskt spelades så är väl inte helt klarlagt, och inte heller direkt viktigt för OSR idag skulle jag säga.

Kan tillägga att jag gillar OSR. Det är ett kul sätt att spela och lämpar sig särskilt väl för konvent. Jag har även tagit med mig många element från OSR till mitt tradspelande. Däremot har jag aldrig lockats av just LotFP. Jag vill liksom ha mitt weird mindre Amerika-provokativt.

 

[kloptok]

Har bara undvikit dem för att “oldschool”-anspelningen fått mig att utgå ifrån att det rör sig om ren nostalgi, vilket inte intresserar mig nämnvärt. Men modulerna verkar ha en väldig bredd.

Har även haft en lång period där jag spelat alldeles för lite rollspel överhuvudtaget.

En väldigt stor del av OSR har ingenting med nostalgi att göra. En del av OSR, som kanske var mer relevant i början av OSR-rörelsen, blickar bakåt och både spelar och använder de gamla spelen och modulerna. Men idag tycker jag personligen att OSR framförallt handlar om annat. Det handlar om en spelstil som innehåller inslag som till exempel utforskning av farliga miljöer, spelarskicklighet och en stark princip att som spelledare inte rälsa och bestämma vad som ska ske. Spelstilen är lik mycket av det som betonas i de gamla spelen, och säkert för en del i princip identisk. Men jag kan också tycka att man inom OSR förfinat och tänkt igenom de olika elementen mer ordentligt och funderat över vad som är roligt och varför på en helt annan nivå än det som presenteras i de gamla spelen (ett utvecklingsarbete som till stor del skett på de många OSR-bloggar som finns).

Jag själv till exempel har absolut ingen nostalgi för de gamla D&D-spelen. Jag hade aldrig spelat D&D överhuvudtaget innan jag testade en OSR-klon. Jag lockades av det enkla systemet, den enorma kreativiteten i alla moduler, den uppmuntrande stämningen kring att skriva eget material samt den öppna spelstilen där man låter handlingen formas helt av spelarnas val. Idag kan jag tycka det är lite kul ur ett mer historiskt perspektiv att titta på hur de första spelen skrevs och spelades och försöka prova på det själv. Men det är inte anledningen till att jag gillar OSR, utan handlar mer om intresse för rollspelshistorien.

 

[Dimfrost]

LotFP är i mitt tycke en av de smidigaste OSR-klonerna. [...] I allmänhet känns det mer pålitligt än t.ex. Black Hack, vi kör just nu en kampanj med Black Hack 2e och jag tycker nog att det knakar lite i fogarna i det systemet.

Lite nyfiken på det här, kan du utveckla? Jag funderar på att spelleda lite Black Hack 2e framöver, nämligen.

 

[kloptok]

Lite nyfiken på det här, kan du utveckla? Jag funderar på att spelleda lite Black Hack 2e framöver, nämligen.

I första hand så handlar det mest om hur klasserna är balanserade. Fightern är väldigt bra RAW, och i mitt tycke för bra jämfört med de andra klasserna. Slänger iväg en attack per level, har många hit points. De har dessutom bra med rustningspoäng, som till hög sannolikhet återfås vid vila, vilket gör att (beroende på hur ofta man slåss) man har kanske 1-4 möjligheter per strid att ignorera skada. Inget av det här tycker jag matchas av de andra klasserna. Magiker och clerics är förvisso lite bättre eftersom de kan kasta varje magi kanske 2-3 gånger per vila (beroende på hur bra man slår sina INT/WIS checks) istället för en gång per vila som man är van vid i vanlig Vance-magi. Nu använder vi inte TBH-magierna utan magier från Wonders & Wickedness och Marvels & Malisons som ofta är lite kraftfullare än TBH-magierna, så det kan vara så att det funkar bättre om man kör med TBH-magierna. Hur som helst, med allt detta i åtanke känns tjuvarna för mesiga.

För mig som spelledare har det på grund av allt detta varit lite svårt att balansera motståndet i fighter. Man behöver man vara beredd på att rollpersonerna redan på låga levlar är mycket kraftigare än motsvarande låglevelrollpersoner från en OSR-klon. Och på 0 HP dör du bara en av sex gånger. Det gör att fighter ibland blir superenkla för dem. Men ibland har jag istället överkompenserat och tagit i för mycket och så blir det omöjligt. Vilket kan vara okej antar jag, det behöver ju inte nödvändigtvis vara balanserat, men man vill ju i alla fall kunna ha en känsla som spelledare för vad som kan bli en svår respektive lätt fight.

Sedan har jag lite svårt för systemet för kostnad på utrustning. Jag borde väl egentligen göra en koll och jämföra med någon utrustningslista från något annat spel men som det är nu känns det dels lite grovt med bara en tregradig skala och dels svårt att få en känsla för hur valutan skalar jämfört med vanliga sp/gp som man är van vid från OSR-kloner. Men egentligen är det nog rätt enkelt att bara hoppa den regeln och köra med en vanlig utrustningslista rakt av, och helt enkelt bestämma att pengarna är värda lika mycket (pengarna används ju inte till något annat, som til exempel XP, i TBH så det borde inte skapa några stora problem att göra så).

Det jag gillar är till exempel levelsystemet, och hur man gradvis bygger upp en bakgrundshistoria för sin rollperson genom att berätta korta episoder vid varje levling. Jag gillar också enkelheten i att skapa monster och tycker det har funkat bra att hitta på egna monster. Boken med alla miljoner tabeller är också fantastisk. Jag spelar gärna mera TBH men jag skulle nog lägga in någon husregel för att göra fightern mindre kraftfull (kanske en extra attack varannan level istället för varje helt enkelt).

 

[Dimfrost]

Spännande, och tack! Eftersom jag bara skummat boken, och dessutom är rätt ovan vid OSR-spelande i allmänhet, har jag ingen koll alls på balansaspekterna, och bortsett från det tycker jag allt bara känns mycket mer smidigt, cleant och modernt än LotFP som har kvar en massa (i mitt tycke onödigt) bagage från 70- och 80-tal. Samt alla tabeller, att det är så enkelt att göra monster och så vidare. Jag ska ha dina synpunkter i åtanke om jag tar tag i TBH senare.

 

[anth]

Spännande, och tack! Eftersom jag bara skummat boken, och dessutom är rätt ovan vid OSR-spelande i allmänhet, har jag ingen koll alls på balansaspekterna, och bortsett från det tycker jag allt bara känns mycket mer smidigt, cleant och modernt än LotFP som har kvar en massa (i mitt tycke onödigt) bagage från 70- och 80-tal. Samt alla tabeller, att det är så enkelt att göra monster och så vidare. Jag ska ha dina synpunkter i åtanke om jag tar tag i TBH senare.

Nja.
OSR går ju ut på att nyutvecklade spel ska kunna köra gamla äventyr från 70- och 80-talet.
Kan man inte göra det är det inget OSR-spel.
Kort sagt är de sakerna, som i ditt tycke onödigt bagage, kriterierna för att få kalla sig OSR.

Jag tycker väldigt mycket om TBH, men det är i mitt tycke på gränsen att få kallas OSR, just för att de sakerna från 70- och 80-talet saknas, vilket kan göra det svårt att köra äventyr från den tiden..

 

[kloptok]

Nja.
OSR går ju ut på att nyutvecklade spel ska kunna köra gamla äventyr från 70- och 80-talet.
Kan man inte göra det är det inget OSR-spel.
Kort sagt är de sakerna, som i ditt tycke onödigt bagage, kriterierna för att få kalla sig OSR.

Jag tycker väldigt mycket om TBH, men det är i mitt tycke på gränsen att få kallas OSR, just för att de sakerna från 70- och 80-talet saknas, vilket kan göra det svårt att köra äventyr från den tiden..

Nja, det är ditt kriterium för att ett spel ska få kalla sig OSR. Jag håller inte helt med, jag tycker att OSR handlar om mer än att vara (regelmässigt) kompatibel med gamla produkter. Framförallt eftersom de gamla spelen och modulerna blir mindre och mindre relevanta. TBH tycker jag passar in klockrent i OSR-världen. Det innehåller så många aspekter som hör till och är så tydligt en produkt av den sfären av människor att det vore underligt att kalla det för något annat. Tycker jag.

 

[chrull]

Flera av modulerna till Lamentations of the Flame Princess har fått fina recensioner, men jag har fortfarande hållit mig borta från OSR-trenden i stort och från LotFP på grund av det. Jag har däremot läst en del bloggar med intressant material och intressanta tankar som berört det, och LotFP är spelet som oftast nämns.

Så just nu vill jag att någon säljer mig det här spelet, dess regler, dess upplägg, och varför jag borde lägga ned hundralapparna på bänken och slå till. Gärna också vilka moduler jag borde slå till på i så fall.

(Och givetvis, om ni kan hänvisa mig till en tråd som redan gör detta, gör gärna det.)

Jag slänger in mina tankar

Om du går igång på tanken att låta spelarna och deras rollpersoner utforska ruiner och farliga miljöer och att de rullar tärning ganska sällan utanför strid så är ett OSR-spel eventuellt något för dig.
Gillar du tanken på att överraskas själv som spelledare vid spelbordet och behöva improvisera vad som händer eftersom tex ett reactionslag visar att skurken de stötte på nu ber om deras hjälp så låter OSR som något för dig.
Är du beredd på att tolka hur de enkla grundreglerna ska hantera en massa situationer du inte alls föreställde dig skulle dyka upp så låter OSR som något för dig.

LotFP skiljer sig genom att vara, i min mening, smidigare och bättre än de flesta andra OSR-spel som är mer eller mindre kloner med mer elle rmindre husregler införda.
Det skiljer sig också genom att ha nära på oslagbara produktionsvärden i förhållande till priser på deras produkter.
Dessutom är flera av produkterna nära på revolutionerande i hobbyn i hur ofta de är Verktyg snarare än helt klara Moduler/Äventyr. Man blir en bättre DM av att läsa böckerna även om man aldrig faktiskt spelar dem.
Det skiljer sig också i att många äventyr utgår ifrån att du spelar i ett magiskt europa någon gång under 1550-1630 (ungefär). Det behöver inte låta intressant för att du ska gilla LotFP, men det hjälper. De flesta riktigt bra böckerna är dock inte så.

Läs/köplista:
Grundreglerna, Rules & Magic - finns som sagt en gratis pdf utan bilder. Läs den först.
Referee-boken - går just nu ej att köpa men finns en gammal version gratis som pdf. Läs den sen.

Topplista i övrigt från just Lotfp:
Vornheim - ändrade helt hur massor av folk såg på städer under prep och spelande. Är lite punk/goth/metal-fantasy men det riktigt bra i boken kan användas var som helst till vilket spel som helst.
Red & Pleasant Land - unik kampanjvärld/äventyr. Ställer höga krav på spelare och spelledare och är briljant. Underlandet möter Dracula-fantasy.
Carcosa - cthulhufantasy och ett bra exempel på hur less is more kan se ut för ett hexcrawl. Vissa hatar den, andra älskar den. Orginalutgåvan från Lotfp är unik för att det är en lovecraftiania-bok som äter andra böcker man ställer intill den.
Better than any man är en mycket bra och pdf-gratis introduktion till det magiska skräckeuropa som LotFP är tänkt till.

 

[entomophobiac]

Dessutom är flera av produkterna nära på revolutionerande i hobbyn i hur ofta de är Verktyg snarare än helt klara Moduler/Äventyr. Man blir en bättre DM av att läsa böckerna även om man aldrig faktiskt spelar dem.

Det här var nog den bästa pitchen jag läst, so far. Känner mig övertygad.