Nekromanti Sälj på mig Universalis

[Arfert]

...fick just Spirit of the Century och Universalis med posten från Goblin Games...

Att SotC är ett OK spel är rätt självklart, det är ju PULP. Jag skulle till och med gilla ett NeoPULP eller PulpMaster om det fanns...

..men vad är dealen med Universalis? Det är ju inte så snyggt, ser inte så inspirerande ut, så varför ska omedelbart jag läsa det? Pitcha!

 

[Mogger]

Huh? Du menar att vi ska sälja ett spel som du redan har köpt men som inte är tillräckligt snyggt för att du ska orka läsa det. C´mon! Den biten får du fixa själv latmask!

Jag har f.ö inte läst Universalis men SotC är coolt! och inte bara för att det är pulp, även om det knappast gör saken sämre.

 

[Arfert]

problemet är att jag har massor att läsa, så jag vill ha hjälp med att prioritera ;-)

Förr eller senare blr det ju av.

 

[wilper]

Äh.. sälj det billigt, eller ännu hellre, ge bort det till någon rollspelare som förstår att uppskatta ett samberättarspel som inte kräver mer förberedelser än att samla spelarna runt bordet.

 

[Arfert]

det var den sämsta införsäljningen jag hört..

 

[Illern]

Om du hade råkat gilla samberättarrollspel som kräver lite förberedelser så hade det väl varit en underbart sarkastisk bra införsäljning?

Om du inte gillar sådana så är det ju bara att peta ned spelet på pioriteringslistan -- prioriteringshjälp. ;-)

 

[Arfert]

Har faktiskt aldrig spelat ett samberättarspel, så jag vet inte om jag gillar eller ogilar det egentligen, är mest skeptisk bara.

 

[Tibbelin]

Går ganska snabbt att lära sig så kräver inga större förberedelser, bara en kul grupp att spela med sen.

 

[Arfert]

Det var en bättre pitch... ;-)

 

[Man Mountainman]

Om man är ovan vid samberättande så vet jag inte om jag skulle rekommendera Universalis. Det är rätt extremt. Det är viktigt att notera att Universalis över huvud taget inte är ett rollspel: det har ingen spelledare, inga rollpersoner, inget in-character-perspektiv... inga av de troper vi vanligtvis förknippar med rollspel. Det är snarare, i ordets rätta bemärkelse, ett historieberättarspel.

Vill man mjukstarta in i samberättande så finns det bättre alternativ. Jag kan t.ex. varmt rekommendera Primetime Adventures eller Arvidos Berättelser från Staden. Eller varför inte testa Oskrivna blad? Jag har inte läst det själv, men det verkar ju vara någonting i samma stil.

/Kalle

 

[Sodivra]

Instämmer! Jag gillar den lite mer fokuserade stilen som finns i Berättelser från Staden och, tycks det som, Oskrivna Blad.

Men nu när du har köpt Universalis ska du förstås testa det! Jag rekommenderar genast en husregel:

Att man får lägga in events när man inte är berättaren, eller traits till component man inte kontrollerar, med samtycket hos den som är berättaren/kontrollerar component:en.

Det gör spelet lite mindre statiskt. Så himla drygt att behöva ta över komponenten och berättandet om man bara vill lägga till en piffig idé man har. Det finns inbyggda regler för att lägga in husregler i Universalis, vilket är trevligt.

Nu har jag inte spelat Revised förstås, så det kan ju fungera annorlunda där.

För att peppa dig på spelet så kan jag väl säga...

Det har ett snyggt förberedelsesystem och konfliktssystem. Inte spektakulära, men de är tydliga och enkla, det är tydligt att konflikter uppmuntras och konfliktssystemet passar med resten av systemet.
Historien blir bäst om alla spelare är riktiga marknadsliberaler. Det finns ett tydligt makt- och belöningssystem, och bäst blir det om man tävlar med de andra om vems uttänkta plot ska gå igenom egentligen.
Man har ingen jävla aning vart historien kommer gå.
Vad Universalis saknar i fokus tar det igen i ren craziness. Förvänta dig historier om mayaindianer på flygande öar som slåss med psioniska luftpirater och liknande.