Nekromanti Sätta ihop karaktärerna

PalMer

Warrior
Joined
30 May 2000
Messages
280
Location
Halland
Hur brukar ni göra för att spelarnas karaktärer skall träffas. Då är jag inte ute efter de allra konstigaste lösningarna (även om de kan vara roliga också :gremgrin:) utan om ni har några mer realistiska lösningar.

Sällskapen brukar ofta bestå utav en väldig blandning avseende ras och yrken, hur passar ni in det.

Vår spelgrupp består nu utav en Kragg med sin varghund, en cirefalisk magiker, en cirefalisk vapenmästare och Martari dyrkare, en damarisk tempelriddare med hemska drömmar och slutligen en Muhadinsk sjöfarare. Inte den mest homogena samling :gremtongue:.

Med diverse tacksamhetsskulder, gemensamma fiender, skulder till demoner och faktumet att de är isolerade på en nordlig ö i tre månader håller ihop sällskapet :gremlaugh:
 

Pendragon

Swashbuckler
Joined
5 Aug 2000
Messages
3,030
Location
Malmö, SKÅNE
Tja.. udda samling säger du? Nu ska vi se här... kärngänget (slp inräknade) i den nuvarande Eon-kampanjen består av...

Nicoz (Cirefalisk krigare), som hittade Thizara (Cirefalisk shaman) i en bäck och senare fick anställning av Erianni (Pyar, handelsefurstesdotter) som i sin sold även hade Denelian (Sanari, desereterad liljegardistaspirant). De tjänade som guider och livvakter på en expedition in i Mithera där de träffade Ethiene (Thism, drakväktare) och Första Snön (Henea, jägare/krigare) som de slog sig ihop med. Efter en avstickare till Rametzior Turak plockades Nicoz barndomsvän Valis (Cirefalisk ädling) och hans käresta Yzanna (Cirefaliska) upp och togs med på färden, strax efter gänget även fått med sig den något skumma trollkarlsdottern Zhanima (Cirefaliska). I Drunok fick gruppen ytterligare tillskott i form av Ishana (Mûhadinsk halvalv, frigiven slav), Inalea (Colonisk drakväktare) och Zerem (Cirefalisk vapenmästare och martaridyrkare (de är populära tydligen...)). En sväng tillbaks till Caserion gjordes för att plocka med sig Szza (Cirefalisk vapenmästarinna) och en kasse soldater, varav den enda överlevande nu är Sergeant Dalak (Cirefalisk soldat). Väl tillbaks i Drunok tillkom ytterligare personer, näligen Riddar Thalek (Drunokisk Riddare), Eitha (vandöd Eyrentigrinna), Idala (Thalaskisk slavinna, numera fritagen) och Kiara (Sanari-Kiriya halvblod, sändebud) innan det glada gänget gav sig upp i Kraggbergen. Just, det ytterligare några Henéalver som plockades upp på vägen, nämligen Vindlyssnare, Gyllenöga och Ljusskådare (Gyllenögas nyfödda dotter).

Och det är bara de som är med just nu... bland de som kommit och gått (eller dött) så noteras ytterligare en cirefalisk krigare, ett dussin eller så caseriska soldater, en learammagiker och dennes lärling, en vandöd thismalv, en häxmästare från svunna tider, en henéastamfader, några zorianriddare och -munkar, två Pyarkrigare, ett par soldiska bönder, en drezinkrigare, några infångade liljegardister, en henéaschaman i ett par olika kroppar, en marnakhtirak som agerade vägvisare, några tvångsvärvade Vrimzikielanhängare och ett minst sagt varierat menageri Kraggbarbarer. Plus alla jag glömt.

/Joel - tror på färgstarka blandningar
 

PalMer

Warrior
Joined
30 May 2000
Messages
280
Location
Halland
Minst sagt en god blandning :gremlaugh:

Tycker jag känner igen Inalea, är det inte Ymirs karaktär?
Hur många av dess är RP respektive SLP. Hur håller ni ihop hela gänget, de borde ha väldigt skilda intressen!?

PalMer - nyfiken
 

Silvervarg

Warrior
Joined
20 Jul 2003
Messages
346
Tjaa i början av vårt (min grupps) spelande uteblev sånt...

Senaste mötet var att RP hamnade vid samma stånd med frukt på en marknad följt av att den ena rpn bjöd hem den andra till sig...

Annars har det mest varit genmensamma vänner och uppdragsgivare etc...

Silvervarg ser fram emot nästa kampanj då rp ska mundana runt... (nästen iaf :gremwink:)
 

Eleas

Hero
Joined
31 May 2000
Messages
855
Location
Malmö
"Hur många av dess är RP respektive SLP. Hur håller ni ihop hela gänget, de borde ha väldigt skilda intressen!?"

Gruppen stannar med varandra för det mesta, på grund av att de dels har samma avsikt, dels faktiskt tycker mycket bra om varandra (även om en del inte skulle erkänna det). Men den håller inte alltid tätt - Denelian och Nicoz, när de inte är övergrymma Brothers in Arms, brukar bli så totalförbannade på varandra att någon av dem ser till att avlägsna sig ett par spelmöten.

--Björn
 

Pendragon

Swashbuckler
Joined
5 Aug 2000
Messages
3,030
Location
Malmö, SKÅNE
Tycker jag känner igen Inalea, är det inte Ymirs karaktär?
Jo. Ymir vara allsmäktig SL. Inalea vara allsläskig SLP.

Hur många av dess är RP respektive SLP. Hur håller ni ihop hela gänget, de borde ha väldigt skilda intressen!?
Nicoz, Denelian och Thizara är rollpersoner. De övriga SLP.

Vänskap, ansvar och kärlek är väl de främsta anledningarna att gruppen håller ihop. Gemensamma mål och ingen-annanstans-att-ta-vägen-faktorn spelar också in.

/Joel
 

Bunny

Crazy like a fool
Joined
15 Oct 2002
Messages
2,953
Location
Knivsta
Jag har använt flera metoder. Den mest simpla är att skriva en introståry för var och en av rollpersonerna, det kräver dock att de har en viss anledning att befinna sig på samma plats samtidigt, och att man i rollpersonsgenereringsfasen har en någotsånär god koll på konflikten mellan färgstarka karaktärer och uppbyggnaden av en grupp.

Konflikten är egentligen enkel. Förmedlar man inte en idé om sin kampanj till sina engagerade spelare så tenderar de att vilja vara lite av varje - en drunokisk fiskare kan väl med lite vilja paras ihop med en mûhadinsk lönnmördare, men vad händer om man blandar in en jargisk inkvisitor i det hela? Knappast önskvärt. Smart kan vara att dels få spelarna att skapa rollpersoner som befinner sig i närheten av varandra, dels rollpersoner som har mål som inte totalt sliter sig med varandras (vilket de helt tydligen kommer att göra i exemplet ovan).

Upplägget till min nuvarande kampanj är annorlunda. Inga introtexter existerar. Jag la först och främst fram ett upplägg: "rennäsansiskt rygghuggarspel i bästa borgiastil", sedan en förutsättning: "ni ska alla spela framgångsrika människor, folk som lyckats bra i sin gebit men som är ambitiösa och törstar efter mer" (en del av detta var att samtliga yrkesslagen räknades som framgångsrika, samt att attributen slogs fram med 2t6+6), och sist en plats: "Ni befinenr er alla i Ciremelo, Melorions huvudstad och det Cirefaliska samväldets högsäte". Sedan fick spelarna skapa rollpersonerna fritt. Sedan kommer vi till den känsliga delen hur jag skulle få ihop det hela till en kampanj och inte 6 soloäventyr - en del av detta var att alla kände varandra från början, de fick varandra som kontakter och slog fram relationen på den tabellen (det var så vi fick ett älskande homosexuellt par - en cirefaliska och en pyarälva). Kampanjen började med att spelarna fick ta en hel del egna initiativ - det är viktigt, ambitiösa rollpersoner ska klara av att göra det. Numera rullar kampanjen på ganska bra.

När det gäller spelledarpersoner beskriver jag mer om hur jag brukar lösa det här: k¤nversation
 

Bunny

Crazy like a fool
Joined
15 Oct 2002
Messages
2,953
Location
Knivsta
Aktiva och inaktiva SLP

Jag antar att det existerar även i er spelgrupp att vissa SLP håller sig i skymundan medan andra agerar och får berättelse och relationer att utveklas. Vissa inaktiva ter sig som självklara - enkla soldater och liknande som inte utveklas mycket mer än deras primära funktion; krigare, tjänare, väpnare och liknande. Men jag kan inte låta bli att märka att ni har förvånandsvärt många färgklickar i er grupp, exotiska och unika karaktärer, som alla säkert vill ha en bit av berättelsekakan. Blir inte detta rörigt? Interagerar ni som spelare i jämn takt med de flesta av karaktärerna, eller blir det så att många av dem "vilar" under vissa perioder? Då deras agerande inte är av största vikt för plottens utveklande kanske?

Jag spelleder själv en ganska relationsintensiv form av rollspel, något som ibland kan leda till att scenariot stannar upp, blir omständigt och närmast såpaaktigt. Det är då jag kan finna att det är dags att utföra den av mig så kallade revideringen: när ett flertal SLP av olika anledningar knyts ut ur gruppen - de ska någon annan stans, inte vill följa med längre eller liknande. Kanske går scenariot in i en ny fas då dessa SLP inte längre behövs också. Detta innebär inte att man "förlorar" de spelledarpersonerna, utan snarare att man har möjlighet att knyta kontakt med dem senare när behov uppstår, eller så kan de i spelledarens hand utnyttjas för att binda rollpersonerna till ytterligare scenarion och äventyr. De har också en förmåga att göra världen mer levande, då spelgruppen bygger upp ett kontaktnät över de platser de besöker. (Nu upptäcker jag att jag mer och mer beskriver det jag redan skrivit ner här - en länk jag varit så omtänksam att ha länkat till i den här tråden redan...)

"Vänskap, ansvar och kärlek är väl de främsta anledningarna att gruppen håller ihop. Gemensamma mål och ingen-annanstans-att-ta-vägen-faktorn spelar också in."

Det vore intressant att se hur ni lägger upp det här. Hur vänskapen mellan rollperson och SLP etableras. Hur ni tillåter amorösa känslor att växa fram för era spelare. Både från spelare och spelledare. Vilka knep använder t ex spelledaren för at knyta folk till gruppen genom ansvar, hur fungerar "ingen-annanstans-att-ta-vägen-faktorn" och hur balanserar man den?

Lite allmäna tips till hur det mellanmänskliga relationsklistret kan fungera i er grupp tas emot tacksamt.

Wee, detta är nog lite av ett favorittema för mig. :gremsmile:
 

Hjalle

Swashbuckler
Joined
29 May 2004
Messages
1,867
Location
Stockholm
Då jag bara känner en person som vill rollspela med mig (tills jag blev medlem på forumet :gremgrin:) blir det nästan bara solokampanjer. Då bara en är lite tråkigt brukar jag skapa ett par spelledarpersoner som i princip är rollpersoner. I min kommande kampanj spelar syrran melorisk adelsdam, 196 cm lång och med meloman i en hand, som arbetar dels som sjöfurstinna i meloriska flottan och dels som fribrytare åt Kurfurst Vrazam av Zhirim Mian. Hennes färgstarka besättning, som vi nästan helt och hållet slog fram med diverse tabeller ur Sjöfarare&Pirater, och givetvis Fältstörningstabellen i Cirefalier fungerar som spelledarrollpersoner, liksom cirefaliskans farfar och hennes hemliga sabriska piratkärlek, samt hennes snobbiga och fisförnäma broder, som hon skall giftas bort med senare i kampanjen :gremelak:...hehe...
Hennes besättning består förutom av ett homosexuellt par, en styrman med 19 i Sjömannaskap, en massiv gorder med grönbrungul hy, ett fotformat huvud och klumpfot med flera av en bazirktrukh som är hennes bodyguard och en klen jargiska med 5 i STY som hon inhandlade i Szal Dorian och som är hennes uppasserska.

/Hjalle, ...lunchhungrig...
 

Pendragon

Swashbuckler
Joined
5 Aug 2000
Messages
3,030
Location
Malmö, SKÅNE
Re: Aktiva och inaktiva SLP

Jag antar att det existerar även i er spelgrupp att vissa SLP håller sig i skymundan medan andra agerar och får berättelse och relationer att utveklas.
Jodå, men i stort sett alla som är med en längre tid får agera och utvecklas. Eller så skrivs de ur berättelsen för tillfället eller permanent så att SL slipper utveckla dem. :gremwink:

Vissa inaktiva ter sig som självklara - enkla soldater och liknande som inte utveklas mycket mer än deras primära funktion; krigare, tjänare, väpnare och liknande.
Nja, inte alltid. Sergeant Dalak och bonden Ottar är exempel såna undantag. Å andra sidan dog de andra soldaterna av innan de hann etableras så mycket.

Men jag kan inte låta bli att märka att ni har förvånandsvärt många färgklickar i er grupp, exotiska och unika karaktärer, som alla säkert vill ha en bit av berättelsekakan.
Jäpp. Det får de för det mesta också.

Blir inte detta rörigt? Interagerar ni som spelare i jämn takt med de flesta av karaktärerna, eller blir det så att många av dem "vilar" under vissa perioder? Då deras agerande inte är av största vikt för plottens utveklande kanske?
Nja, direkt rörigt har det inte blivit, men bra nära ibland. De hade liksom inte funkat så bra med större grupper. Iofs.. alla har inte fått utrymme för personlig utveckling, och då tänker jag främst på de slp som kommer i grupp, t ex soldaterna och munkarna då de mest hållit sig för sig själva. En annan som inte fått så mycket interaktion är den Thalaskiska kvinnan Idala, främst för att väldigt få i gruppen (och ingen av rollpersonerna) talar något av hennes språk.

Jag spelleder själv en ganska relationsintensiv form av rollspel, något som ibland kan leda till att scenariot stannar upp, blir omständigt och närmast såpaaktigt.
Känns igen, definitivt. :gremlaugh:

Det är då jag kan finna att det är dags att utföra den av mig så kallade revideringen: när ett flertal SLP av olika anledningar knyts ut ur gruppen - de ska någon annan stans, inte vill följa med längre eller liknande. Kanske går scenariot in i en ny fas då dessa SLP inte längre behövs också. Detta innebär inte att man "förlorar" de spelledarpersonerna, utan snarare att man har möjlighet att knyta kontakt med dem senare när behov uppstår, eller så kan de i spelledarens hand utnyttjas för att binda rollpersonerna till ytterligare scenarion och äventyr. De har också en förmåga att göra världen mer levande, då spelgruppen bygger upp ett kontaktnät över de platser de besöker. (Nu upptäcker jag att jag mer och mer beskriver det jag redan skrivit ner här - en länk jag varit så omtänksam att ha länkat till i den här tråden redan...)
Så har det definitivt funkat. Att man knyter kontakter, menar jag. Vi hade stor nytta av att ha råkat på Drezindvärgarna Lirk och Ashik, för att inte tala om fäktmästaren Äril, när vi skulle försöka få en audiens med kuingen i Kragh-renk-Drezin. Många personer har kommit och gått, vilket betyder att man kan komma tillbaks och hälsa på "gamla vänner" som det sedan kan vävas nya plottrådar kring.

Det vore intressant att se hur ni lägger upp det här. Hur vänskapen mellan rollperson och SLP etableras. Hur ni tillåter amorösa känslor att växa fram för era spelare. Både från spelare och spelledare. Vilka knep använder t ex spelledaren för at knyta folk till gruppen genom ansvar, hur fungerar "ingen-annanstans-att-ta-vägen-faktorn" och hur balanserar man den?
Jag vet inte riktigt vad, eller hur jag ska svara på det faktiskt. Just beslutet att ens rollperson ska börja hysa amorösa känslor för en SLP menar du? För min del kan de beslutet tas av två anledningar. 1) Det känns rätt. SLP:n är den typen ens rollperson borde falla för. 2) Det blir en storymässig och/eller karaktärsutvecklande twist.
3) (Japp det finns en tredje) Beslutet togs i och med "författandet" av bakgrunden. Rollpersonen kommer i spel med en redan etablerad kärlek till någon.

Jag vet inte om det var vad du ville höra...

Lite allmäna tips till hur det mellanmänskliga relationsklistret kan fungera i er grupp tas emot tacksamt.
Augh... det är nog en fråga för Ymir.

/Joel
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,391
Location
Helsingborg
Sätta ihop karaktärerna? Det borde se ut något som såhär? :gremsmile:

<IMG SRC=http://forum.rollspel.nu/files/586944-Conglom.gif>

Jag känner inte för att skriva, så jag gör detta inlägg kort..

Ett sätt är att dela upp gruppen i mindre delar och sedan sammanföra dem.. Om du har fyra spelare så kan du dela upp dem två och två (där de två är vänner, släktingar, äkta par, samma yrke, what evah) och sedan föra samman de två grupperna..

Nu för tiden kör jag en "Star Wars" och låter spelarna få komma på hur de ska föras samman själv.. Jag har tillräckligt att göra i och med att skriva äventyr.. Vill spelaren hitta på en totalt annorlunda karaktär så får denne banne mig motivera hur denne är tänkt att den rollpersonen ska komma in i övriga gruppen..

Säg till innan vad för något du tänkt att ni ska spela.. Vad "settingen" är för något.. Säg nej, om spelarna kommer med absurbda förslag på rollpersoner..

I en diskussion jag hade med Rising så sade han att han spann in olika karaktärer som bekanta som sedan spelarna kunde dra nytta av för att väva in sin nästa rollperson i.. Jag kom inte på några bra sökord, annars hade jag gett en länk till den tråden.. De trådar jag däremot hittade sökord om är:

Introducera nya rollpersoner
Föra samman rollpersoner
Förmåga att sammansvetsa en grupp
Omotiverade spelare... - om du har problem att finna olika mål för rollpersonerna

Trevlig läsning..

/[color:\\"green\\"]Han[/color] som skrev mer än vad han först tänkte göra
 

Bunny

Crazy like a fool
Joined
15 Oct 2002
Messages
2,953
Location
Knivsta
Re: Aktiva och inaktiva SLP

"Jodå, men i stort sett alla som är med en längre tid får agera och utvecklas. Eller så skrivs de ur berättelsen för tillfället eller permanent så att SL slipper utveckla dem."

Min poäng är att om ni har en grupp på 20 karaktärer allt som allt, så måste antingen väldigt mycket tid läggas på relationerna mellan karaktärerna för att samtliga ska få chans att utveklas i jämn takt - min modell vore här mer att växelvis etablera och utvekla spelledarpersonerna. Jag reagerar lite på "så att SL slipper utveckla dem" - många av mina mest sköna och färgsprakande SLP har varit oskrivna blad tills rollpersonerna mött dem, för att sedan utveklats i relationen med dem. Dels avlastar det mig som SL, dels är det spännande att se hur de utveklas.

En SLP kan, innan de etablerats och utveklats, vara i tre stadier för mig:
[*] Ett namn: när det gäller helt slumpmässiga möten är det endast ett namn från en namnlista. Gäller det avlägsna släktingar till rollpersonerna, byasmeden i deras by eller andra någotsånär avlägsna personer så har de oftast ett bestämt namn redan från början.
[*] Ett koncept: det får stå för de SLP som har en någorlunda vag idé bakom sig från min sida. Konceptet brukar gå att sammanfatta i tre meningar, men oftast har jag det bara i huvudet. Detta brukar vara de mest spännande spelledarpersonerna att följa, då interaktionen mellan spelare och spelledare arbetar som bäst.
[*] En något bakgrundstext: detta är de viktigaste karaktärerna i min kampanj. De kommer ofta från rollpersonernas bakgrund, familjemedlemmar, ovänner och liknande, men ibland är det även nyckelpersoner i min kampanj som får dessa texter. Ibland förblir både SLP:n och/eller dess bakgrund helt okänd för spelarna, men det ger mig en utgångspunkt att arbeta från. Påfallande ofta når mina SLP det tredje steget först efter ett möte med mina spelare. Det får stå för att spelledarpersonerna i mina kampanjer utveklas och detaljeras eftersom, och i sammarbete med mina spelares rollpersoner. Som jag ser det minskar det min arbetsbörda snarare än ökar.

"Å andra sidan dog de andra soldaterna av innan de hann etableras så mycket."

Jag antar att ni mycket sällan har regelrätta mooks och kanonmat. Det gäller mig också, även fast jag ibland känner mig bekväm nog att önska att det fanns fler oetablerade skuggfilurer.

"En annan som inte fått så mycket interaktion är den Thalaskiska kvinnan Idala, främst för att väldigt få i gruppen (och ingen av rollpersonerna) talar något av hennes språk."

Det är helt klart en grej som motarbetar en etablering... :gremsmile:

"Många personer har kommit och gått, vilket betyder att man kan komma tillbaks och hälsa på "gamla vänner" som det sedan kan vävas nya plottrådar kring."

Yes, precis som jag vill ha det. Det känns mest "verkligt" dessutom.

"Jag vet inte riktigt vad, eller hur jag ska svara på det faktiskt. Just beslutet att ens rollperson ska börja hysa amorösa känslor för en SLP menar du? För min del kan de beslutet tas av två anledningar. 1) Det känns rätt. SLP:n är den typen ens rollperson borde falla för. 2) Det blir en storymässig och/eller karaktärsutvecklande twist.
3) (Japp det finns en tredje) Beslutet togs i och med "författandet" av bakgrunden. Rollpersonen kommer i spel med en redan etablerad kärlek till någon.

Jag vet inte om det var vad du ville höra..."


Jodå, det duger alldeles utmärkt som ett svar. Mina spelare tenderar att dra sig från att utvekla sina amorösa känlor och utleva dem intensivt. Jag hoppas att partnerskapet mellan pyarälvan och cirefaliskan ska bryta detta på något sätt. Bryta isen och visa att det är möjligt. Över lag så har intensiva känslor varit svårspelade, även när det gäller vänskap och hat. Jag försöker försiktigt puscha åt rätt håll, men jag vet inte vilken hjälp jag kan delge - jag är trots allt oerfaren i sådant spelledande och spelande själv. Svårast blir det om motparten inte tar det hela på fullt allvar, då känns det mest fånigt, blir lätt humoriserat eller tillbakatryckt.

"Augh... det är nog en fråga för Ymir."

Ja, vad är det med den killen egentligen. Han har väldigt lätt att delge resultatet av sitt spelledande, men inte resan dit. För visst finns det mål och mening i vår färd, men det är vägen dit som är mödan värd. Liksom ba. :gremwink:

Är det att bli petad på han behöver så får han se det här som en sådan: PET
 

Pendragon

Swashbuckler
Joined
5 Aug 2000
Messages
3,030
Location
Malmö, SKÅNE
Re: Aktiva och inaktiva SLP

Jag reagerar lite på "så att SL slipper utveckla dem" - många av mina mest sköna och färgsprakande SLP har varit oskrivna blad tills rollpersonerna mött dem, för att sedan utveklats i relationen med dem. Dels avlastar det mig som SL, dels är det spännande att se hur de utveklas.
Okej, just det där uttrycket var sagt lite med glimten i ögat, men det finns ju hyfsat klara tendenser att ta livet av av de någotsånär anonyma oetablerade snubbarna i bakgrunden först (om det ska tas förluster). Kalla det Redshirt-syndromet.... :gremwink:

En något bakgrundstext: detta är de viktigaste karaktärerna i min kampanj. De kommer ofta från rollpersonernas bakgrund, familjemedlemmar, ovänner och liknande, men ibland är det även nyckelpersoner i min kampanj som får dessa texter. Ibland förblir både SLP:n och/eller dess bakgrund helt okänd för spelarna, men det ger mig en utgångspunkt att arbeta från. Påfallande ofta når mina SLP det tredje steget först efter ett möte med mina spelare. Det får stå för att spelledarpersonerna i mina kampanjer utveklas och detaljeras eftersom, och i sammarbete med mina spelares rollpersoner. Som jag ser det minskar det min arbetsbörda snarare än ökar.
Det här känner jag igen. Det är nästan så vi tagit det ett steg längre. Större delen av Nicoz familj är karaktärer jag spånat fram med en kort text, som Ymir sen använt sig av som mall hur han sen ska gestalta dem, givetvis med den liberala tolkning som är spelledarens privilegium.
Just vad det gäller familj känns detta ganska naturligt egentligen, då de flesta rollpersoner lär ha hyfsad koll på åtminstone sin egen.

Jag antar att ni mycket sällan har regelrätta mooks och kanonmat. Det gäller mig också, även fast jag ibland känner mig bekväm nog att önska att det fanns fler oetablerade skuggfilurer.
Jodå, massor. Rauner kallas de. :gremlaugh:

Fast som alla andra dussintyper så får de ju karaktär så fort man interagerar med dem (om man inte räkna "slå ihjäl" som "interagera" då...). Det kräver en del improvisationsskills, men stundens infall kan ge upphov till oerhört sköna karaktärer. Om spelarna sen "nappar" på dem och fortsätter interagera (nej, inte på det viset! lägg ner yxan!) så brukar utvecklingen till en fullfjädrad tredimensionell karaktär komma automagiskt.

Mina spelare tenderar att dra sig från att utvekla sina amorösa känlor och utleva dem intensivt. Jag hoppas att partnerskapet mellan pyarälvan och cirefaliskan ska bryta detta på något sätt. Bryta isen och visa att det är möjligt. Över lag så har intensiva känslor varit svårspelade, även när det gäller vänskap och hat. Jag försöker försiktigt puscha åt rätt håll, men jag vet inte vilken hjälp jag kan delge - jag är trots allt oerfaren i sådant spelledande och spelande själv. Svårast blir det om motparten inte tar det hela på fullt allvar, då känns det mest fånigt, blir lätt humoriserat eller tillbakatryckt.
Menar du amorösa känslor mellan rollpersoner nu? Det har jag faktiskt ytterst lite erfarenhet av. Rollpersoner tenderar att nuppa med spelledarpersoner, enligt min erfarenhet.

/Joel - som ber om ursäkt för att han är något kortfattad idag.
 
Top