Nekromanti SAGA 2nd Edition...

[Arfert]

En annan grej med språk är frågan om man verkligen behöver hålla på med sånt. Under 30 års rollspelande har språk aldrig dykt upp, i något spel, som en faktor i actual play. När jag spelat i alla fall.

Utom i D&D (..kan du läsa draconic?, typ).. men där känns det påklistrat och onödigt.

 

[Organ]

Visst kan man tänka sig ett alternativt system. Men om det kommer i boken är tveksamt.

Jag håller med. Alternativa regler är skitbra men i en tryckt regelbok tar de bara upp plats som i de flesta fall bättre kunde ägnats åt annat. Idén är bra men är en typisk sak att istället lägga upp på Sagas hemsida.

Så mitt tips till Dum Panda är att, då denne uppenbarligen har idéer kring KP-lösa skadesystem, presentera dem i en egen tråd. Om de inte är helt keff så är de inte omöjligt att de till slut hamnar på hemsidan.

Jag har förövrigt skrivit ett eget som utan problem skulle kunna slängas in i Saga. Hm, jag kanske skulle göra likadant själv...?

/Anders

 

[Arfert]

Gör det.. är det bra så gör jag en snygg-pdf och lägger upp på sajten.

Tänk bara att systemet helst bör funka både för humanoider, småknytt och stora saker, som drakar och jättar.

 

[DeBracy]

En annan grej med språk är frågan om man verkligen behöver hålla på med sånt. Under 30 års rollspelande har språk aldrig dykt upp, i något spel, som en faktor i actual play. När jag spelat i alla fall.

Jag är helt för den lösningen också (»Din rollperson kan tala, läsa och skriva de språk så som passar med dess bakgrund«), det behöver absolut inte vara knepigare än så.

Lite mer fluff kring språken tycker jag ändå är berättigat och behövt om man vill plocka fram kulturspelandet.

 

[Arfert]

ja. kan kanske vara en lite faktaruta i nåt hörn, för de som vill utveckla frågan...

 

[krank]

En annan grej med språk är frågan om man verkligen behöver hålla på med sånt. Under 30 års rollspelande har språk aldrig dykt upp, i något spel, som en faktor i actual play. När jag spelat i alla fall.

Utom i D&D (..kan du läsa draconic?, typ).. men där känns det påklistrat och onödigt.

Jag har varit med om det i ett mycket litet fåtal fall, typ när rollpersonerna blir kidnappade av främmande makt, eller för all del när rollpersonerna är infiltrerande spioner och behöver kunna prata utan att andra förstår. men det är extremfall, i stil med att ha speciella regler för, säg, stridsflygplan i ett modern horror-spel.

 

[Ram]

En annan grej med språk är frågan om man verkligen behöver hålla på med sånt. Under 30 års rollspelande har språk aldrig dykt upp, i något spel, som en faktor i actual play. När jag spelat i alla fall.

För mig är det precis tvärtom. Jag har haft mängder med fall där just språket är ett hinder. Mystiska inskriptioner, uråldriga texter, förbistring i kommunikation med utländska sjöfarare, resor genom främmande länder etc.

Men man måste verkligen tycka att det är kul att spela så och se till fallen där förbistringen uppstår som roliga utmaningar och subquests. Om man bara tycker att det är jobbigt skit som ligger i vägen så är det naturligtvis en bra ide att skita i det.

 

[Beastslayer]

Språk är i princip alltid en faktor när vi spelar rollspel, men jag antar att det varierar helt enkelt.