+1 på det. Jag har inte bara funderat, utan jag samlar på dem.Radioaktiv;n142927 said:Monster. Jag älskar monster. Jag har många gånger funderat på att bara börja samla på bestiarier, because monster reasons. Kärleken började med Jorges och fortsatte med morbror Zander och Adelia von Hartman. Det spelar ingen roll om det är lomurer eller drakar eller kobolder eller gripar. It's so cool! Och oftast är bestiarier snygga böcker. What's not to like? :3?
Robert Jonsson;n144864 said:Jag har alltid älskat att skapa berättelser - och som spelledare och spelskapare ger rollspelet mig ett otroligt starkt redskap för det. Det är dessutom fantastiskt vackert att se hur spelarna interagerar med berättelsen - vissa bygger på den, andra sliter isär den. Det skapas någonting kraftfullt för mig som inte existerar i andra medium,
Inlevelsen i min karaktär är något som jag uppskattar oerhört. Att verkligen gå in i rollens känslor och uppleva all den smärta och djävulskap som finns där - och som spelledaren åsamkar. Det är oerhört givande för mig. Kanske därför jag ofta jävlas med mina spelare också.
Men så är det förstås gemenskapen som uppstår mellan vänner och bekanta något som jag väldigt mycket uppskattar. Det blir en umgängesform där jag kan känna mig socialt bekväm i (jag är annars rysligt obekväm i sociala kontexter, vågar till exempel prata med alldeles för få på konvent - iaf. om jag ska initiera kontakttagandet).
Hela ditt inlägg var fan poesi!Per;n144917 said:3-5 gånger per år samlas vi i Forsa utanför Hudiksvall. Vi är sex stycken "gubbar" mellan 37-45 år och när vi träffas är det en hel helg med non-stop rollspelande (Warhammer Fantasy Roleplay) från fredag eftermiddag till söndag morgon. Det är intensivt rollspelande och vi sover inte mer än 4-5 timmar per natt. Vi kommer från olika orter; Oslo, Gävle, Sundsvall och Hudiksvall och de flesta av oss är gamla kompisar från högstadie- och gymnasietiden i Hudiksvall. Vi gör som när vi var unga - skrattar, umgås, käkar chips och pizza och dricker en hel del öl och whisky. Men framförallt bygger vi underbara historier i The Old World. För en helg lever vi Averheims ruffiga hamnkvarter eller överdådiga adelspalats. Vi interagerar, skrattar, förfasas och bygger de mest fantastiska historier man kan tänka sig. Fokus ligger helt på rollspel och ibland sitter hela spelgruppen och rollspelar stämningsfull dialog mellan karaktärerna i 2-3 timmar för en enda scen. Det är verklighetsflykt från stressiga yrkes- och familjeliv. Men vilken jävla verklighetsflykt det är sedan...det är helt underbart! Vi har byggt vår egen kraftigt modifierade The Enemy Within kampanj i staden Averheim, vi har 200 detaljerade NPC med olika agendor och drivkrafter som interagerar och hela tiden påverkas av vad spelarkaraktärerna gör. Vi bygger intriger och historier som är väldigt komplexa både politiskt och socialt. Staden Averheim lever och kokar av äventyr de helger vi möts. Om någon såg oss i våra mest kreativa former skulle dom tro att vi var fullkomligt galna. För två spelhelger sedan, när berättelsen hade tagit karaktärerna till en bal i ett adelsgods gör två av mina spelare (40 och 45 år) en live roleplay session irl i bar överkropp och dansar balett klockan 3 på morgonen inför resterande spelargrupp. Allt för att bygga stämning och inlevelse. Det är då jag blir tårögd som spelledare och älskar vad vi gör, det är rollspel i sin bästa form för vem skulle kunna tro att två medelålders män kunde dansa en sådan fantastisk balett irl och bjuda helt på sig själv
Coolt! Jag trodde ju att rollspelshobbyn i princip var död i hela mittsverige. Jag och några andra försökte ha förening i Hudiksvall och få ihop folk en gång i tiden, men nu har vi nästan alla flytt till olika landsändar... Och för de stackare som är kvar där i närliggande orter så är det minst sagt svårt att hitta spelgrupper. Så det gör mig glad att det ändå finns minst en aktiv spelgrupp kvar i de hälsingska skogarna!Per;n144917 said:3-5 gånger per år samlas vi i Forsa utanför Hudiksvall.
Vi ä nåra söm ä kvör, män int' ä vi månge e. :wink:krank;n145223 said:Coolt! Jag trodde ju att rollspelshobbyn i princip var död i hela mittsverige. Jag och några andra försökte ha förening i Hudiksvall och få ihop folk en gång i tiden, men nu har vi nästan alla flytt till olika landsändar... Och för de stackare som är kvar där i närliggande orter så är det minst sagt svårt att hitta spelgrupper. Så det gör mig glad att det ändå finns minst en aktiv spelgrupp kvar i de hälsingska skogarna!
Eller, "hä jö mä alles gla inombords" och "int ä dä så illa dä ä".
//Krank, han är från de där trakterna, han...