Jo, just stormarna vore det coolt att ha styrkevariation på. Kanske inte de andra nivåerna. "Vafan sä´er du pojk, kallar du det här lugnt? Du skulle vart med under det Stora Stiltjet -42, då kunde man inte ens blåsa ut ett vaxljus med blåsbälg!!"
Nja, så
säger man väl kanske inte, men det är ju skillnad mellan stiltje och stiltje. Vinden kan ju vara så lätt att den inte ids föra båten framåt (speciellt om det är en stor båt (jaja, skepp)), eller så kan det vara sådär alldeles dödsstilla, där luften inte rör sig överhuvudtaget, nästan
läskigt stilla. Till skillnad från storm så finns det ju med mitt förslag en gräns för hur stilla det kan bli.
Inget utöver regeln för att snabbt hitta ett område med andra väderförhållanden som jag nämnde förut i tråden. Det kan användas för att hitta lugnare väder lika gärna som att köra in i en storm med pannbenet före.
Tycker jag med fördel kan lösas genom att duktiga kaptener kan modifiera slaget. Antingen i förhand ("Nej, nu blåser det alldeles för litet. Jag styr kosan mot hårdare vindar, så att jag--herrejävlar, det skulle jag inte ha gjort!"), eller i efterhand ("Det ser ut att blåsa upp till storm. Ovädret tycks komma österifrån, så jag får gira litet så kan jag nog hålla mig utanför det värsta"), eller både och.
Om jag ska fortsätta att trampa på ditt regelsystem så skulle jag även vilja ha ett slag mot Segling eller nå't, med det framslagna vindvärdet (eller en fraktion därav) som svårighet, för att se hur man klarar sig. Då kan man ju se skillnaden mellan en duktig kapten, som lyckas utnyttja de hårda vindarna och ta sig fram jättefort, och en kass, som förlorar kontrollen över fartyget och sveps ur kurs (och kanske bryter en mast i farten), även om de bägge tar sig fram ungefär lika snabbt i lugnare väder.
I kombo med ovanstående metod att söka upp väderförhållanden så kan en god kapten som förföljs av en snabbare båt leda in henne i farligt väder, och även farliga platser (typ rev, för att öka svårighetsgraden och få den andre kaptenen att missa slaget och gå på grund eller kantra), där han kan utnyttja vindarna, medan hon kastas omkring utan kontroll. Sån't är ju fräckt.
"Kapten! Hon klarar inte mycket längre! Vi måste ta oss ut ur det här ovädret!"
Kapten Whytcliffe stirrade bort genom den nästan ogenomträngliga väggen av regn, mot HMS Victory. "Det gör inte hon heller, Johnstone! Jag slår vad om att kära Mary-Belle klarar sig längre än henne."
Ett obehagligt knakande hördes från nedre däck, och det lät som om något brast. Kom igen nu, Mary-Belle, bönföll Whytcliffe sitt skepp. Svik mig inte nu.