Invändning #1: Ingen bryr sig om settings på det här forumet, eller som bäst blir det ett "jaha, det ser ju lite coolt ut, återkom när du har nåt spelbart".
Invändning #2: Det är säkert redan nån som skapat en sån här setting, eller så känns det väldigt 90-tal eller väldigt trad eller något annat invändaren vill distansiera sig från.
Svar: Det skiter jag i, jag vill prata setting, och jag har en jag gått och lurat på. jag kan ha skrivit en tråd om den tidigare, men lyckas i så fall inte hitta den.
Nå; grundtanken är magi i cyberpunk. Nu tänkte du "Shadowrun", eller hur? FEL. Shadowrun är korvtårta. Jag vill inte ha fantasyraser.
Nu tänker jag inte sitta och bara skriva vad jag inte vill ha, så här tömmer jag mina tankar på hög:
- 80-talscyberpunk. Tjocka kablar mer än wifi. Moderna filmer med lite rätt känsla är Johnny Mnemonic eller Matrix. Äldre filmer... Robocop är ett bra exempel, fast utan just Robocop själv.
- Hacka verkligheten. Magi baserad på ettor och nollor. Spöken i maskinen. Själar i cyberrymden. Utsuddande av gränsen mellan digitalt och analogt.
- Konspirationer och skräck, givetvis. Jag har svårt att engagera mig i spelvärldar utan element av skräck och konspirationer. Chtuloid eller Kultig skräck, fast helt befriat från begripliga saker t.ex vampyrer och varulvar. Onämnbara fasor, bortomvärldsliga tingestar, helvetesdimensioner.
- Gigantiska städer. Evolutionens Barn kallar Metropolis för en "världsstad", men där Metropolis där är ljust och vackert så tänker jag mig givetvis att det här är mörkt. Och regnar. Jämt. Eller kanske inte jämt, men det ska kännas så. Mörk noirliknande stämning, med ont om ljusstrimmor. Grov industrialisering, typ överallt. Eller ja, inte överallt, men åtminstone stad överallt där rollpersonerna är... Man kan tänka sig lite Luna City i Mutant Chronicles, tror jag.
- Magi med gör-det-självfaktor. Föredömet jag själv har erfarenhet av är Gemini, men jag har hört att både Mage och Eon har element av det här. Bygg-din-egen-magi. Försöka hitta sätt att göra så effektiv magi som möjligt. Kasta eldbollar = ineffektivt. Inget mäktigt superbautagrejs, inte D&D.
- Rollpersoner spelar antagligen problemlösare åt någon av spelets många konspirationer. Uppdrag är av öppen-problemlösningskaraktär; man får ett uppdrag och får själv komma på hur det ska lösas. Sno data från ett kontor, fimpa nån som är välbevakad, spräng en båt etc. Gruppen sätts ihop med olika nischer/roller?
Regelsystem: Funderar jag på senare. Huvudsaken är att det inte boggar ner allt med tabeller och tärningsslag; det får gärna ha flexibel mekanik som används till det mesta, med gott om frihet att improvisera fram nya regler on the fly. Simpelt och rakt-på stridssystem, specialbyggt magisystem. Systemen för magi, cybernetik och hacking får gärna ta hyfsad plats.
Invändning #2: Det är säkert redan nån som skapat en sån här setting, eller så känns det väldigt 90-tal eller väldigt trad eller något annat invändaren vill distansiera sig från.
Svar: Det skiter jag i, jag vill prata setting, och jag har en jag gått och lurat på. jag kan ha skrivit en tråd om den tidigare, men lyckas i så fall inte hitta den.
Nå; grundtanken är magi i cyberpunk. Nu tänkte du "Shadowrun", eller hur? FEL. Shadowrun är korvtårta. Jag vill inte ha fantasyraser.
Nu tänker jag inte sitta och bara skriva vad jag inte vill ha, så här tömmer jag mina tankar på hög:
- 80-talscyberpunk. Tjocka kablar mer än wifi. Moderna filmer med lite rätt känsla är Johnny Mnemonic eller Matrix. Äldre filmer... Robocop är ett bra exempel, fast utan just Robocop själv.
- Hacka verkligheten. Magi baserad på ettor och nollor. Spöken i maskinen. Själar i cyberrymden. Utsuddande av gränsen mellan digitalt och analogt.
- Konspirationer och skräck, givetvis. Jag har svårt att engagera mig i spelvärldar utan element av skräck och konspirationer. Chtuloid eller Kultig skräck, fast helt befriat från begripliga saker t.ex vampyrer och varulvar. Onämnbara fasor, bortomvärldsliga tingestar, helvetesdimensioner.
- Gigantiska städer. Evolutionens Barn kallar Metropolis för en "världsstad", men där Metropolis där är ljust och vackert så tänker jag mig givetvis att det här är mörkt. Och regnar. Jämt. Eller kanske inte jämt, men det ska kännas så. Mörk noirliknande stämning, med ont om ljusstrimmor. Grov industrialisering, typ överallt. Eller ja, inte överallt, men åtminstone stad överallt där rollpersonerna är... Man kan tänka sig lite Luna City i Mutant Chronicles, tror jag.
- Magi med gör-det-självfaktor. Föredömet jag själv har erfarenhet av är Gemini, men jag har hört att både Mage och Eon har element av det här. Bygg-din-egen-magi. Försöka hitta sätt att göra så effektiv magi som möjligt. Kasta eldbollar = ineffektivt. Inget mäktigt superbautagrejs, inte D&D.
- Rollpersoner spelar antagligen problemlösare åt någon av spelets många konspirationer. Uppdrag är av öppen-problemlösningskaraktär; man får ett uppdrag och får själv komma på hur det ska lösas. Sno data från ett kontor, fimpa nån som är välbevakad, spräng en båt etc. Gruppen sätts ihop med olika nischer/roller?
Regelsystem: Funderar jag på senare. Huvudsaken är att det inte boggar ner allt med tabeller och tärningsslag; det får gärna ha flexibel mekanik som används till det mesta, med gott om frihet att improvisera fram nya regler on the fly. Simpelt och rakt-på stridssystem, specialbyggt magisystem. Systemen för magi, cybernetik och hacking får gärna ta hyfsad plats.
