Somliga kanske kommer ihåg mitt inlägg Sf vs Fantasy som jag skrev i september 2002. Där var jag väldigt okunnig och fick svara för det... Kan inte påstå att jag är mycket mindre okunnig idag men jag fik ju en massa tips på sf-böcker att läsa och idag (alldeles nyss faktiskt) så läste jag ut min första sf(space opera)-bok, Enders Game. Jag älskade den. Ni som läst den vet ju historien och för er som inte läst den vill jag inte spoila något så jag ska inte skirva nått annant än mitt omdömme om den, med bara små referenser till boken. Men ni som inte läst den bör läsa den. Alltså jag gillade den fruktansvärt mycket, och det Val och Peter håller på med var ett mycket bra och viktigt inslag vilket jag verkligen njöt av. Språket var bra och karaktärerna började man känna för, trots att den inte var så lång. Den var mycket bättre än många fantasyböcker och det är där ämnet till inlägget kommer in. Det är inte heller en lång serie (även om jag förstår att det finns uppföljare som någon skrev att jag kunde undvika, stämmer det? är de inget att ha?) utan den känns avslutad (trots uppföljarna) vilket är ett stort plus gentemot fantasy där väldigt få böcker är fristående. Jag kan dock inte påstå att jag gillar sf mer än fantasy när jag bara läst en bra bok.
Och det finns mycket, mycket bra fantasy också. Då talar jag bland annat om A Song of Ice and Fire som faktiskt är hur bra som helst och dessutom är nyskapande, samt Gaimans verk som dessutom är fristående böcker. ASoIaF läste jag ut i förrgår och det goda intycket finns fortfarande kvar... även om det förstördes lite när jag läste Enders Game. Men jag kan knappt vänta tills nästa bok kommer, så serier är ju inte bara negativt, om de är bra gjorde så är de fantastiska. Och håller längre gör de också.
Hur som helst. Så här mycket har jag väl rätt i? Fantasy skrivs för det mesta i serier medan sf oftast är enstaka böcker eller till och med noveller. Jag skulle mycket gärna se mer korta fanatsyböcker som är avslutade efter en bok, men det kanske inte är möjligt? fantasy kanske har mer behov än sf att förklara världen osv och därför måste bli längre. Men mer troligt är att Tolkien satta mallen för den flesta fantasyn när han skrev sin SoR-trilogi och att de mesta inte nu vågar släppa mallen och skriva fristående böcker. Fler borde göra ungefär som Pratchet gör. Han skriver fristående böcker i en och samma värld, även om hans karakärer återvänder i bok efter bok. Fler borde ta efter honom, jag tror absolut det skulle funka, de kan använda världen till alla sina böcker men hanlingarna i böckerna behöver inte ha nått med varandra att göra, det behöver inte ens finnas återkommande karaktärer. På så vis får läsare som läser författarens böcker ändå en bra världsuppfattning. Sedan kan man fråga sig: Går det att vända på steken? Skulle sf passa i långa serier också (finns säkert sånna iofs)? Är det ens önskvärt? Eller är det det här som ska skilja sf och fantasy åt? Med både serier och fristående böcker finns ju nackdelar. I serier kan man följa en massa karaktärer och handlingen kan bli mer invecklad. Men samtidigt så tar det lång tid innan man får ut alla böcker och det finns en uppenbar risk för att handlingen upprepar sig hela tiden. Dessutom kan folk ledsna och överge seerien tack vara den största nackdelen, bristen på ett slut. Slutet är väl också den största fördelen med fristående böcker.
Jag förstår att jag fortfarande är verkligt okunnig när det gäller sf, men jag har fått upp ögonen för det och jag ska börja läsa det mer, i bokhyllan står Cryptonomicon av Neal Stephenson som jag hittade på Gothcon och den tänker jag läsa härnäst, sedan ska jag nog försöka mig på stifelsetrilogin också. Men jag tor ändå att mitt hjärta fortfarande slår för fantasyn, trots min goda läsupplevelse med Enders Game så gillar jag faktiskt ASoIaF mer när det kommer till kritan. Men en sak är säker, klyftan mellan sf opch fantasy har för mig minskat rejält och jag hoppas på många lika goda läsupplevelser från andra sfböcker. Det finns kanske inte så många fantasyböcker som är lika bra eller bättre.
Och ja, ni får gärna återigen rekomendera sf-böcker och guida mig geneom de dåliga bäclerna som också förmodligen finns inom science fiction. MEn annars så har jag ju det mesta i min gammla tråd också, men nya personer ska ju få säga sitt också.
[color:\\"red\\"]/Balderk [/color]
Och det finns mycket, mycket bra fantasy också. Då talar jag bland annat om A Song of Ice and Fire som faktiskt är hur bra som helst och dessutom är nyskapande, samt Gaimans verk som dessutom är fristående böcker. ASoIaF läste jag ut i förrgår och det goda intycket finns fortfarande kvar... även om det förstördes lite när jag läste Enders Game. Men jag kan knappt vänta tills nästa bok kommer, så serier är ju inte bara negativt, om de är bra gjorde så är de fantastiska. Och håller längre gör de också.
Hur som helst. Så här mycket har jag väl rätt i? Fantasy skrivs för det mesta i serier medan sf oftast är enstaka böcker eller till och med noveller. Jag skulle mycket gärna se mer korta fanatsyböcker som är avslutade efter en bok, men det kanske inte är möjligt? fantasy kanske har mer behov än sf att förklara världen osv och därför måste bli längre. Men mer troligt är att Tolkien satta mallen för den flesta fantasyn när han skrev sin SoR-trilogi och att de mesta inte nu vågar släppa mallen och skriva fristående böcker. Fler borde göra ungefär som Pratchet gör. Han skriver fristående böcker i en och samma värld, även om hans karakärer återvänder i bok efter bok. Fler borde ta efter honom, jag tror absolut det skulle funka, de kan använda världen till alla sina böcker men hanlingarna i böckerna behöver inte ha nått med varandra att göra, det behöver inte ens finnas återkommande karaktärer. På så vis får läsare som läser författarens böcker ändå en bra världsuppfattning. Sedan kan man fråga sig: Går det att vända på steken? Skulle sf passa i långa serier också (finns säkert sånna iofs)? Är det ens önskvärt? Eller är det det här som ska skilja sf och fantasy åt? Med både serier och fristående böcker finns ju nackdelar. I serier kan man följa en massa karaktärer och handlingen kan bli mer invecklad. Men samtidigt så tar det lång tid innan man får ut alla böcker och det finns en uppenbar risk för att handlingen upprepar sig hela tiden. Dessutom kan folk ledsna och överge seerien tack vara den största nackdelen, bristen på ett slut. Slutet är väl också den största fördelen med fristående böcker.
Jag förstår att jag fortfarande är verkligt okunnig när det gäller sf, men jag har fått upp ögonen för det och jag ska börja läsa det mer, i bokhyllan står Cryptonomicon av Neal Stephenson som jag hittade på Gothcon och den tänker jag läsa härnäst, sedan ska jag nog försöka mig på stifelsetrilogin också. Men jag tor ändå att mitt hjärta fortfarande slår för fantasyn, trots min goda läsupplevelse med Enders Game så gillar jag faktiskt ASoIaF mer när det kommer till kritan. Men en sak är säker, klyftan mellan sf opch fantasy har för mig minskat rejält och jag hoppas på många lika goda läsupplevelser från andra sfböcker. Det finns kanske inte så många fantasyböcker som är lika bra eller bättre.
Och ja, ni får gärna återigen rekomendera sf-böcker och guida mig geneom de dåliga bäclerna som också förmodligen finns inom science fiction. MEn annars så har jag ju det mesta i min gammla tråd också, men nya personer ska ju få säga sitt också.
[color:\\"red\\"]/Balderk [/color]
