Ni fantasyspelare där ute, vad brukar det egentligen förekomma för situationer i strid som kan hända?
Shit, vilken extremt löst formulerad fråga... Du gör det verkligen inte lätt för oss...
Men okej; here goes:
Miljöer
- Strid i mörker, mot fiender som ser i mörkret eller som navigerar sig med luktsinnet.
- Strid under vatten mot undervattensmonster. Huggvapen blir meningslösa.
- Strid i giftig dimma, gasmoln, unken grottluft eller brandrök mot fiende som inte behöver andas, typ odöda eller golemar.
- Strid i extrem kyla eller extrem hetta, mot elementarvarelse eller dyl. som trivs i klimatet.
osv
Kontraster bland stridande
- Liten flink ninja mot stort, trögt troll.
- En ensam gigant mot en klängande svärm av småttingar, såsom en mänsklig krigare mot en svärm av rovkråkor, fågelspindlar, älvor, eller liknande - eller en sovande jätte som möter en armé av människor.
- Häxmästare mot barbar (Conan var inte rädd för något annat än för magi, men hans primitiva sinne var stundtals också hans möjlighet att övervinna fienderna, inte minst för att han kunde stänga av sin hjärna och bara slåss på instinkt, vilket förvillade psykiska fiender som förlitade sig på sin förmåga att läsa motståndarnas tankar)
- Teknologi mot urålderlighet; såsom fartyg med kanoner mot havsvidunder, eller zeppelinare mot drake.
Utnyttjanden
- Mot den anstormande wargen använder älvan sitt spjut, genom att sätta bakändan i marken och på så vis använda monstrets tyngd och fart som ett vapen mot den själv.
- Mot den välbepansrade riddaren duger inga vapen på orchernas sida, inte förrän de släpper fram mosstrollet med sin imponerande styrka och massiva krossvapen. Plötsligt duger riddarens rustning och sköld bara till att slöa ner honom och göra honom till ett enklare mål att träffa.
- Mot medusan använder hjälten en reflekterande sköld.
- Mot den välorganiserade armén av ockultister använder den lilla rebellstyrkan sin litenhet som ett vapen; de överfaller i fiendens rustningar och vinner sålunda på överraskningsmomentet.
Klyschor
- Den klassiska striden mellan två ryttare på legendariska varelser, högt uppe i luften; typ den mellan två drakryttare eller den mellan en bevingad hydra och en hjältinna på en pegasus.
- Nymfen som manipulerar "killen som är med i äventyrargänget fastän han inte helhjärtat och dygdigt tror på saken han kämpar för" att slåss mot de andra hjältarna, och de som inte vågar gå på fullt för att de inte har hjärta att döda sin vän.
- Det jobbiga ostoppbara monstret som bara har en enda svaghet, typ stenkobran som bara kan besegras genom att man klättrar upp på dess huvud och avlägsnar rubinen som sitter fast i dess panna.
- Amazonbyn som överfalls av en våldtäcktsbläckfisk med ejakulerande tentakler.
Nä, men allvarligt. Har satt det till en fast summa av 4 om det är en fri yta. Satt och spånade med detta med storlek hitan och ditan, men tyckte att man gott kan manövrera sig så att man högst möter upp fyra personer, oavsett storlek på de andra (ok, jag förutsätter nu att de är markbundna). En normalstor människa kan manövrera sig tillräckligt för att undvika att få emot sig mer än 4 lilliputtar och en jätte kan göra detsamma med människor.
).