Okej, skånsk by ca 1800. Jag tänker i första hand en av de stora byarna på någon av slätterna, men byarna i risbygden var väl rätt lika. Det som står här gäller inte skogarna i Göinge. Jag har dålig koll på dansktiden, men jag tror inte det hade varit någon större skillnad om vi gått tillbaka till mitten på 1600-talet
Mina böcker är nedpackade så detta är ur minnet, men det ska väl bli någorlunda korrekt.
Byn har 20-40 bondgårdar som ligger hopklumpade längs bygatan. Gården är så klart fyrlängad, husen i korsvirke med vass eller halmtak. I varje gård bor en kärnfamilj, mamma pappa barn. Det finns också en eller två drängar och en eller två pigor per gård. Det kan finnas ett undantag med gamlingarna, de brukar pensioneras sig när de är runt 60. Eftersom man gifter sig när man är mellan 25 och 30 så betyder detta att man inte behöver ha tre generationer levande i storstuga samtidigt.
Byn har en handfull gatehus (som i resten av landet kallas för torp). Där finns en skräddare och en skomakare. (Smeder har jag aldrig läst något om men jag antar att de också finns där). Övriga husmän försörjer sig med att göra dagsverken hos bönderna eller på godset, om ett sådant finns.
Byn har ett par soldattorp med indelta ryttare; soldaterna tjänar som drängar hos sina rusthållaren när de inte är tjänst (dvs förutom några veckor om året). (Som vi alla vet införs inte det ständiga knektehållet i Skåne förrän 1811, så det finns inga indelta infanterister).
Byn har en kyrka och en prästgård. På prästgården bor prästen med sin familj och ett par drängar och pigor, samt ibland ett par studenter från universitetet, som är där för att lära (för man läser på universitetet för att bli antingen präst eller statstjänsteman eller både ock). (Strikt finns det en kyrka per socken, men i Skåne går det nästan alltid en by på en socken; det finns dock socknar med mer än en by och då har alltså bara en av byarna i kyrka).
I närheten av byn finns en kvarn.
I närheten av byn kan det också finnas ett slott. Där bor godsherren med sin familj och allt tjänstefolk samt inspektorn, samt någon kust, trädgårdsmästare och så. Däremot inte några direkta kroppsarbetare, för gården har en liten domän och den brukas med dagsverken från byn.
Byns jord är uppdelad på tre vångar. Varje år ligger en vång i träda och två är i bruk, en med vete och en med råg. Byn är förmodligen storskiftad, så antalet tegar är inte så där galet stort som det var tidigare, men varje gård har väl ett dussin tegar på varje våg. Gårdarna är ungefär lika stora, även om det finns enstaka storbönder (de är ofta rusthållare). Det är inget kollektiv jordbruk som bedrivs, varje bonde brukar sin egen jord, men eftersom många beslut måste fattas gemensamt på grund av tegsystemet och att utmarken är gemensam - när man ska skörda, när man ska så, vägunderhåll, laga stängsel, etc - så har man ett byalag (jmf Sapient) som fattar sådana beslut. Där sitter alla män som har en gård i byn (husmän gör sig inte besvär, och inte soldater heller). Den som missköter sig för böta i öl, brännvin och ibland så ger man folk stryk.
Utanför vångarna ligger betesmarker (varje går har sin egen) och sedan utmarkerna (som delas av hela byn); som både jag och Sapient har påtalat är de mycket större än åkrarna, som är små med moderna mått mätt. Där betar djuren (mest kossor, tror jag).
Hela kulturlandskapet består alltså av byarna med sina åkrar som var och ligger omgivna av stora skogar, ängar och sankmarker.
Har ingen aning om detta är av något värde när man bygger fantasy-byar, men det kanske kan funka som lite inspiration. Frågor?
(Återkommer med beväpnade bönder och borgar en annan dag).