Nekromanti Skeppsvarv

[Poseur]

Hej.

(se längst ner för frågan)
Efter att ha konsulterat de flesta eonböckerna som skulle kunna ge någon som helst inblick i hur stora skeppsvarven i mundana är så står jag fortfarande på noll.

tex.
varvet i aliana är ca 150*100 m stort.
myndars varv är ca 50*50m stort
varvet i remnsney är sjukt stort typ 150*50 med runt 10 pirar dessutom eller vad nu det skall föeställa

dessa sifror säger mig ingenting .
I sjöfrare och pirater står det att det tar Dräktighet plus längd i meter antal dagar att bygga ett skepp. Det säger ingenting om hur många skepp ett varv av olika storlek kan bygga samtidigt.

Men då min google-fu som vanligt har svikit mig.
Hur många skepp kan ett varv bygga samtidigt?
Gärna länkar till medeltidssidor om skeppsbygge/varvstorlek.
Då jag planerar att köra denna kampanj över flera år så kommer det vara av stort intresse att veta.

 

[Poseur]

Finns det några historiska jämnförelser i hur många skepp som ett rike kunde frammmana om de sattsade på det under medeltiden och hur många varv hade landet. hur stora var dessa.?

 

[Phelan]

Jag minns något kring romarna under de puniska krigen där de efter att ha fått pryngel av Kartago smällde upp 200 nya skepp på bara några månader, vilket ju är rätt imponerande om det stämmer.

Du kanske skulle utöka frågan - är det varvens kapacitet som är den största begränsningen, eller tillgång på råmaterial (tillräckligt många och stora träd, t ex) och kompetenta hantverkare som styr? Många skepp är väl inte större och tyngre än att de byggs på landbacken och sen rullas ned i vattnet, då kanske man vid behov kan ha rätt många kölar sträckta samtidigt utan att det kräver en särskilt kostsam utbyggnad av varvet?

Mvh Phelan

 

[Poseur]

Jag minns något kring romarna under de puniska krigen där de efter att ha fått pryngel av Kartago smällde upp 200 nya skepp på bara några månader, vilket ju är rätt imponerande om det stämmer.

Detta känns ju inte helt omöjlitg då det är rom vi talar om. Rom var ju inte litet direkt.

Du kanske skulle utöka frågan - är det varvens kapacitet som är den största begränsningen, eller tillgång på råmaterial (tillräckligt många och stora träd, t ex) och kompetenta hantverkare som styr? Många skepp är väl inte större och tyngre än att de byggs på landbacken och sen rullas ned i vattnet, då kanske man vid behov kan ha rätt många kölar sträckta samtidigt utan att det kräver en särskilt kostsam utbyggnad av varvet?

Bra ideér där. det hade jag nästan helt glömt bort..
Någon som är mer insatt i detta ämne?
Krille kanske ? han brukar ju tala om mycket om hur det var på medeltiden?

 

[zuntona]

Under Venedigs glansdagar som stadsstat och republik på 1500 talet och rennäsansen hade sitt intåg så hade deras statliga varv 2000 anställda. Säger ju inte så mycket om hur många båtar det blir men det är ju en siffra som ger fingervisning. En sak man dock bör tänka på är om det som tidigare nämnts krigstider då massproduktion är måste eller om det vanligt läge för då borde varven jobba mycket mer med underhåll av skepp också.

 

[Poseur]

Det säger en liten del iallafall. MEn visst under krigstid så lär ju varven jobba för fullt med att hålla skeppen hela och färdiga för strid.
Men frågan återstår hur många skepp kan ett varv producera i olika storlek eller stor strolek? vad beror det på? tillgång av matrial eller av varvet? skeppsbyggare? eller hur mycket tidvatten som staden är omgivet av?

Som sagt jag skulle vilja ha en rimlig upprustning av Consabers flotta under en fem-tio års period.
Lång kampanj

 

[Nkari]

tja.. på en 5-10 års period är det inte omöjligt o dubblera flottans storlek ju mindre tid desto dyrare blir det samt att vissa andra delar av consaber blir eftersatta eftersom allt fler komeptenta snickare draftas till att bygga skepp.. men du kan säkert tredubbla flottan om du verkligen vill.. kort o gott du kan i praktiken bygga hur många skepp som helst på den tiden så länge pengarna räcker till. Know how är det ju i värsta fall bara att importera..

Och bygga nya varv är juh bara o börja med.. lär inte ta mer än 1-2 år att dubbla varv kapaciteten.

men sök på karlskronas varv osv-.. det borde finnas bra länkar som förklarar hur stor kapacitet karlskrona hade under stormakts tiden..

 

[Krille]

1714 hade varvet på Skeppsholmen tre stabelbäddar. Det innebar att man kunde bygga tre skrov samtidigt. Varje skrov sjösattes sedan, färdigställdes flytande i vattnet och riggades.

Räkna med att varje stapelbädd är lika stor som det största skepp som kan byggas på den plus fem meter på varje sida.

 

[Poseur]

Det du säger låter rimmligt i mina öron och var det jag själv tänkte gå efter på ett ungefär.
Har för mig tillochmed att en engelsk kung beådrade på kungligt dekret att alla skeppsbyggare i landet skulle tjänstgöra för kronan. runt 1500talet.
Å andra sidan fanns typ fem skeppsbyggarmästare i hela engalnd. lite skillnad ifrån consaber skulle jag tro.

Jag har försökt leta runt på karskronavarvets hemsida och hittat mycket matnyttigt men tyvär inget om kapaciteten

 

[Poseur]

Okej det låter som en bra jämnförelse. Tack för den.

Men vet någon om hur många stapelbäddar isåfall olika varv i mundana(läs consaber) innehar?
Jag menar ju, tror det är Aliana som är känd för sina stapelbäddar och nenesema har rikets största varv.

Nån ifrån Neo som kan ge ett vettigt svar ?

 

[Bjorn]

Altså är kapaciteten på de varv som redan finns så intressant egentligen. Finns det någon slaggs rimlighet och jämvikt så är ju de redan om inte till 100% så till minst 80-90% upptagna.

Dels med de underhållsarbeten som man faktiskt behöver ta in skepet i torrdocka för att göra. Och dels med att bygga nya skepp som i princip inte ökar det totala beståndet nämnvärt utan ungefär håller stången mot den mängd skepp som förstörs eller tas ur bruk av "naturliga" orsaker. (Med naturliga orsaker menar jag pirater, skeppsmask, bränder, stormar och allt annat konstigt bös man kan tänka sig. )

Om man vill drastiskt öka sin flotta vare sig vi pratar örloggsflotta eller handelsflotta så lär man först behöva öka sin byggnadskapacitet, dels i form av fler varv men kanske framför allt i form av utbildat folk. Skulle jag gissa så tror jag att bristen på kvalificerade hantverkare är ett klart större hinder för att snabbt börja öka flottan än bristen på dockor och stappelbädder.

/Bjorn

 

[Poseur]

Vet inte helt om jag håller med på att det skulle finnas brist på hantverkare. Consaber är ju det landet med mest utvecklad gillesverksamheti mundana. Gillerna är varken små eller har problem med tillräckligt med folk.

 

[Bjorn]

Altså i viss mån kan man självklart använda redan existerande hantverkare från andra områden men det jag pratar om är inte den "stora massan" av grovsnickare och vad det nu må vara utan mer specialiserade skeppsbyggnadskunskaper.

Varje skepp som ska byggas behöver t.ex. en byggmästare som ritar ritningarna, leder arbetet och rent allmänt är högsta ansvarig för bygget. Var och en av dessa besitter antagligen en kompetens inom skeppsbyggnadskonsten som tar många år av erfarenhet att införskaffa och de som finns sitter knappast och väntar utan är redan upptagna av den "vanliga" produktionen.

Man kanske kan promovera en och annan "assistent" som är någorlunda redo men i "normala" fall fått vänta ett antal år på sin tur, man kanske kan locka någon ur eventuell pensionering eller importera en och annan men man kan likssom inte mångdubbla styrkan över en natt eller kanske ens ett par år.

Samma sak gäller säkert också för diverse förmän och andra befattningar även om det är i mindre grad. Man kan nog inte ta vilken snickare som helst utan de behöver ha erfarenhet av just skeppsbyggnad om resultatet ska bli bra.

/Bjorn

 

[Poseur]

Jo jag förstår det.
Skickliga hantverkare (i detta fall skeppsbyggarmästare) växer inte påträd och givetvis är alla redan anstälda på diverse varv runt om i riket. Men alla dessa har även lärlingar en eller två stycker säkert.
Det lär ju gå fortare att utbilda en lärling än vad det tar för en mästare att gå i "pansion".

Jag kommer förmodligen på kungligt dekret i min kampanj att utbilda en hel hög med skepssbyggare så snabbt som möjligt så flottan kan expandera i lämplig takt.

(OT ! påtal om det. har en känsla att medellivslängden är längre i mundana än vad den var i våran egen medeltid)

 

[Bjorn]

Medellivslängd (OT)

[ QUOTE ]
(OT ! påtal om det. har en känsla att medellivslängden är längre i mundana än vad den var i våran egen medeltid)

[/ QUOTE ]

I många avseenden påminner ju många av mundanas länder minst lika mycket eller mer om renesansen än vad de gör om eurupeisk medeltid. Dels socialt/ekonomiskt i hur samhällen och så beskrivs men också i form av diverse avancerade "teknologier" som finns.

Bara för att nämna ett exempel är det mest avancerade fartyget i S&P, den tirakiska Gaffan i princip en skonare från tidigt 1700-tal.

Sedan skall sägas är att medellivslängd ett ganska trubbigt och rätt ointuitivt mått för hur åldersstrukturen ser ut i ett samhälle. Till exempel är alltid den genomsnittliga åldern i en population alltid högre än medellivslängden, i mer primitiva samhällen ofta markant högre.

/Bjorn

 

[Regmolar]

Re: Medellivslängd (OT)

Glöm inte heller att Mundanas läkekonst över lag ligger på en långt högre nivå än i våran värld under motsvarande tidsperioder; det tog ju en bit in på 1800-talet innan läkare räddade fler än de dödade. Detta förhöjer nog meddellivslängden en bra bit (cirefalierna får stå som de mest extrema, med tanke på att de nog ligger en bra bit in på 1800-talet).

Och som sagt involverar meddellivslängden även barn som dör under sina första levnadsår, vilket ger en enorm påverkan fram till för något hundratal år sedan, om jag minns rätt.

 

[Ymir]

Re: Medellivslängd (OT) [Spoiler: Mina Spelare]

Mjae, det där är ett typiskt eurocentriskt påstående. Araber, perser, indier, kineser etc hade långt bättre läkekonst än européer.

Vidare, hur bra läkare en kultur har/inte har är i sammanhanget medellivslängd en relativt liten faktor; barnsängsdöd undantaget. Andra förhållanden påverkar mycket, mycket mer.

Barnadödligheten sätter definitivt dramatiska spår i statistik på medellivslängd i äldre samhällen - överlevde man bara sina första år, var oddsen att bli gammal inte alltför dåliga.

En intressant men orelaterad notis i sammanhanget är hur nyförlösta mödrar i finare samhällskikt ofta fick lämna över barnet till en amma direkt, och ha väldigt lite kontakt med det det första året eller så. Anledningarna, kan man förmoda, var två - dels att kvinnan inte själv skulle amma så att hon fort kunde bli gravid igen, men också att hon inte skulle hinna fästa sig för mycket vid barnet, utifall att det inte överlevde.

Jag har en idé ang. det där till min kampanj. Drunoks unga drottning, raunprinsessan Bortaï, kommer få tvillingar efter en svår förlossning, och barnen lämnas fort över till en amma. Men Kumbanigash, en drakväktare och magiker av rang, är varse den växande hotbilden Mörkret utgör mot Drunok i allmänhet och dess nyfödda tronarvingar i synnerhet, så han arrangerar egenmäktigt en kidnappning av det ena barnet för att själv kunna skydda det, och därmed Drunoks tronföljd. De få som var närvarande vid förlossningen länge nog för att se det andra barnet födas får saken utsuddad ur sina minnen av Kumbanigash magi innan han ger sig av med barnet. (Eller så arbetade de för Kubbe hela tiden, och håller tyst om saken).

Resultatet av detta blir att Bortaï, som vid kidnappningen var snudd på medvetslös av blodförlust och utmattning, utvecklar vad hovet tror är en paranoid vanföreställning. Hon är övertygad om att hon fick två barn och att det ena barnet fattas, men ingen tror henne. Hon är envis och stolt och litar på sina känslor, och hon framhärdar, varvid hon blir allt mer alienerad och utstött vid hovet. Och Kumbanigash trycker i sina avlägsna grottsalar med en av Drunoks tronarvingar i sin vård (eller sitt våld, beroende på perspektiv), medan den oförutsedda utvecklingen av hans agerande borta i Arlon går honom helt förbi.

...men sedan dyker rollpersonerna upp. Och schamanflickan Thizara ibland dem kände -två- blivande själar i Bortaïs mage medan hon ännu var havande. Oddsen är därför att Thizara tror på drottningens övertygelse, och börjar rota i mysteriet, varvid också hon blir föremål för skitsnack vid hovet.

Det kan bli intressant, tror jag. Särskilt som Kumbanigash och Thizara i grund och botten är på samma sida. Kommer Thizara i slutändan hålla med honom om att barnet bör förbli dolt, eller kommer hon att ta Bortaïs parti och avslöja sanningen, och därmed riskera att slå in en kil i det bräckliga och viktiga samarbetet mellan Kumbanigash och Drunoks krona?

- Ymir, förtäljer

 

[Regmolar]

Re: Medellivslängd (OT) [Spoiler: Mina Spelare]

Även om orsakerna kanske inte är de bästa måste jag säga att jag är ganska duktig på att komma med uttalanden som leder till de eftertraktade Ymir-inläggen Sedan kan jag till mitt försvar säga att jag tänkte på Europa när jag skrev det, eftersom större delen av "mainstream-mundana" är så pass pseudoeuropeiskt; historien om den frankiske och den arabiske läkaren har jag hört ett antal gånger.

Du skulle inte våga dig på en gissning om när en genomsnittlig mundanier troligtvis dör förutsatt att denne överlever sina första år?

Idén låter för övrigt som en riktigt cool grundbult i en bra historia, kör på det!

 

[Poseur]

Re: Medellivslängd (OT)

Håller med om att i många avseended ligger många/de flesta mundanska länder mycket långt in i högmedeltiden och försöker få en del av senmedeltiden/renesansen.

Som alltid är det fel att jämnföra mundana med jorden, men det är den ända källan vi har och kan jämnföra med.
Dock är mundanas teknologi inget jag stör mig på men lär ändå punkta ett par uppfinningar som är långt före sin tid.( i europa iaf)

Dvärgarnas smideskonst och ståltillverkning och läkekonst
Penscilin
Cirefalernas bokhållning och läkekonst
Tirakernas skepp
Eldstenarna på takalorr(gillar idén med uran i eon)
Cirefalska och sabriska skepp
Cirefalska sammhället(typiskt senmedeltidens venedig i fantasy miljö.)
tryckpresssen
Världsomsegling(dvs vetskap om att världen faktiskt är rund)
Kanylen.
Rymdfarkoster?nej kanske inte ta med det
Stenkol
Ångkanoner?
Kanaler
Tobak
te
Kaffe(dracks redan på 800talet i etiopien, spreds sig till persien,turkiet egyptien och norra afrika på 1400talet och spred sig till resten av europa iochmed musimerna)
(inte helt säker men har för mig sett det) punsch (1733)
Porslin(som alla vet)
osv.

 

[Svarte Faraonen]

Re: Medellivslängd (OT)

"Världsomsegling(dvs vetskap om att världen faktiskt är rund)"

Nitpick: att jorden var rund var allmänt känt bland akademiker sedan antiken, och det ifrågasattes egentligen inte. Det som däremot var kontroversiellt var jordens position i universum, där kyrkan hävdade att jorden låg i centrum (inte för att den var särskilt bra, utan för att den var den mest fallna himlakroppen, och därmed längst från Gud). Detta verkar motsvara världsbilden i Mundana.