Nekromanti Skräckkampen: KULT vs Vampire

[Ioltabaoth]

Re: Skräckkampen: KULT vs Marvel Super Heroes

Selethilo skrev:
Ungefär som, säg, storstadssamurajen? Jag har spelat närmast oförskämt lite Kult, men jag tyckte mig inte kunna se någon direkt brist på potentiellt super(anti)hjältematerial. Om man verkligen försöker så kan man förstöra vilket spel som helst, både Kult och Vampire.

Point taken... min kritik skulle have været rettet mod alle rollespillere, der benytter rollespil til at puste deres ego op med, når de nu ikke kan i virkeligheden, ikke kun de Vampirespillere, der gør det.

Selethil:
Personligen tycker jag att någon som ser hyfsat mänsklig ut, och kanske rentav även är tilldragande, har mycket större potential att vara läskig än random vasstandat monster.

Ja, det er sandt, men jeg synes nu altid, at der er et eller andet forkert (fel) med det, der skræmmer, selvom det ser menneskeligt ud. Har du set Dark Water? En japansk gyser, jeg varmt kan anbefale. Der er intet umenneskeligt ved det uhyggelige i den film (det er en lille pige i regnfrakke), men hun udstråler noget, der er helt forkert. Det kan godt være, at du og andre rollespillere føler det samme overfor en Toreador Vampire, og det er fint; jeg synes bare ikke det er uhyggeligt.

Jo, det får man, men så skal man da også finde på noget nyt , ikke bare grave en gammel vampyr op og pakke den ind i en ny indpakning. Vampyrerne i The Masquerade er ifølge min ydmyge mening ikke andet end MTV-værter iført sort paryk, hvidkalket makeup og plastichugtænder.

"Måske har jeg bare ikke fattet pointen med Vampire, men det mister jeg altså ikke søvn over."

Ja, her ødelagde min dårlige syntaks pointen med den sætning. Det, jeg ville have skrevet var, at jeg ikke mistede søvn over vampyrer, der jagtede andre vampyrer, altså at jeg ikke fandt det skræmmende, jf. denne sætning:
Det er åbenbart meningen, at det skal være uhyggeligt, at vampyrer jager andre vampyrer. Måske har jeg bare ikke fattet pointen med Vampire, men det (altså at vampyrer æder hinanden) mister jeg altså ikke søvn over. Jeg tænker ikke med rædsel på alle de gamle vampyrer, der skånselsløst jager de andre vampyrer.

Jeg kan godt se ved en anden gennemlæsning, at det jeg rent faktisk skrev var, at jeg ikke mistede søvn over min manglende forståelse for Vampire, hvilket jeg selvfølgelig gør

Selethil:
Jag tror inte att någon önskar dig dålig nattsömn för det, faktiskt. Men om du nu själv erkänner att du missat poängen så är det väl bara att konstatera att "nej, jag hajade aldrig poängen med Vampire, och det verkar inte vara min kopp te", istället för att göra ett utlägg om varför det är ett sånt dåligt spel; det brukar ju liksom hjälpa om man har något att komma med när man kritiserar.

Se ovenstående... og ja, du har selvfølgelig ret, at man skal være lidt konstruktiv i sin kritik, så derfor følgende disclaimer:

Mit indlæg skulle have reflekteret, hvorfor jeg ikke brød mig om Vampire og hvad, der gjorde, at jeg ikke fandt det uhyggeligt. Det var ikke et indlæg, der skulle nedgøre Vampirespillere, der har det sjovt med spillet.

Ioltabaoth.

 

[Selly]

Re: Skräckkampen: Blobs vs Fangs

"min kritik skulle have været rettet mod alle rollespillere, der benytter rollespil til at puste deres ego op med, når de nu ikke kan i virkeligheden, ikke kun de Vampirespillere, der gør det."

Personligen ser jag inget som helst fel med den spelstilen, men är det så man spelar så är man nog över huvud taget inte ute efter skräck. Jag tror att den känslan kan vara svår att få fram i det läget. Men jag misstänker att du hade nåt liknande i åtanke.

"Har du set Dark Water? En japansk gyser, jeg varmt kan anbefale. Der er intet umenneskeligt ved det uhyggelige i den film (det er en lille pige i regnfrakke), men hun udstråler noget, der er helt forkert. Det kan godt være, at du og andre rollespillere føler det samme overfor en Toreador Vampire, og det er fint; jeg synes bare ikke det er uhyggeligt."

Jodå, den har jag sett. Mysig film, möjligen lite för lik Ring i en rad detaljer. Men det var väl samma män som låg bakom, så det är väl inte så konstigt. Hursom, det är nog en ganska bra approximering av vad det är för slags skräck jag ofta föredrar - den filmen känns betydligt läskigare än t.ex första Alien (eller annan valfri monsterfilm), IMHO. Annars är väl the Shining också ett rätt bra exempel på en skräckis utan monster...finns många varianter på hur man kan göra, och jag har aldrig upplevt att huggtänderna sabbat några av dessa möjligheter.

"Jo, det får man, men så skal man da også finde på noget nyt , ikke bare grave en gammel vampyr op og pakke den ind i en ny indpakning. Vampyrerne i The Masquerade er ifølge min ydmyge mening ikke andet end MTV-værter iført sort paryk, hvidkalket makeup og plastichugtænder."

Well, jag håller helt enkelt inte med. Att antingen vara helt slaviskt bunden till gamla berättelser eller att hitta på helt nya, totalt utan koppling till något klassiskt, det känns inte som två önskvärda alternativ IMO. Det är väl inget man finner i Kult heller, å andra sidan, för där har de väl blandat hejvilt. Men jag antar att du tycker bättre om gnosticism än om vampyrer (ditt nick skvallrar ju om det, om inte annat). Vidare så är ju knappast alla Vampire-vampyrer anhängare av goth-kulturen, men men... ¬.¬

"Måske har jeg bare ikke fattet pointen med Vampire, men det (altså at vampyrer æder hinanden) mister jeg altså ikke søvn over."

Då tar vi och reviderar svaret efter det förtydligandet: jag tycker väl personligen inte att andra vampyrer är det enda som kan vara läskigt i Vampire, men jag tycker framför allt att det är lite dumt att avfärda dem helt bara för att de tillhör samma släkte som man själv gör. Kan man tycka att somliga människor är läskiga när man själv är människa så... Men visst, to each his own, och jag kan knappast tvinga dig att gilla det. Däremot tycker jag alltså fortfarande inte att avsaknaden* av monster automatiskt innebär avsaknad av skräckpotential.

<font size="1">* = Avsaknad och avsaknad förresten...det finns ju faktiskt allehanda mordiska monsterartade kritter i WoD (både sådana som är vampyrer och sådana som inte är det), men de är ju inte i fokus direkt, så jag tyckte mig kunna ignorera dem i mitt resonemang.</font size>

 

[Ioltabaoth]

Re: Skräckkampen: KULT vs Marvel Super Heroes

Fast det där är å andra sidan ett rätt tråkigt argument: "De här vampyrerna är ju inga bra, de är ju inte som vampyrer i vår mänskliga berättelsetradition." Det finns liknande åsikter inom fantasy varje gång någon rollspelsmakare försöker göra en nytolkning på dvärgar, alver eller troll.

Det står enhver frit for at lave noget nyt, men hvis man vil lave noget nyt, hvorfor skal man så ændre på det gamle? Det er da ikke at være særlig original at vifte med sin magiske spildesignertryllestav og sige: "De her dværge bor ikke i bjerghuler; de rider på heste og lever som Djenghis Khans mongoler." Så har man bare taget to allerede kendte faktorer (dværge og mongoler) og sandwichet dem sammen, for derefter at erklære, at man har fundet på noget nyt! Hvis man gerne ville lave et nyskabende fantasyrollespil, så lav dog et uden dværge, elvere og trolde, som vi har set til hudløshed. Og hvis man vil lave et originalt horrorrollespil, hvorfor skal man så absolut have vampyrer med, og så bare tweake dem lidt? Det er da ikke originalt, det er bare at klippe og klistre.

även Kult har ju varit fantasifull med sina förlagor. Du kan gärna visa mig det parti i den judiska kabbalan där nefariter och razider huserar i helvetet annars.

Kult er et gnostisk spil, hverken kristent eller jødisk, så det ville nok ikke hjælpe så meget at kigge i Kabbalah. Og da gnostiske religioner kun har det tilfælles, at de alle beskæftiger sig med menneskets fangenskab i den stoflige verden, at man kan transcendere den ved hjælp af gnosis (erkendelse), og at vi holdes fanget af en demiurgos (skabergud), så vil jeg postulere, at Michael Peterséns og Gunilla Jonssons Kult ikke er baseret på nogen som helst central tekst. Gnosticisme har ikke noget tilsvarende Biblen.
Men jeg vil da glædeligt vise dig, hvor du kan finde arkonter, lictorer et al. i Mariaevangeliet, Valentinos' skrifter og hos Barbelo-mystikerne.

Och ja, precis som Vampire lånar av Anne Rice så lånar Kult av Clive Barker, kan du ärligt säga att den ene är så förfärligt mycket sämre än den andre?)

Jeg har ikke læst Clive Barker, men min egen mening om Anne Rice er, at hendes bøger er kiosklitteratur af værste skuffe, der forsøger at pakke smålummer soft core porno ind som skræk.

Vampires vampyrer anspelar skickligt på de känslor som många ungdomar (spelets målgrupp) upplever idag; att vara utstött, att vara missförstådd, att inte höra hemma bland allmänheten och att inte dela deras korkade åsikter, begär och ambitioner. Vem har inte någon gång under sin uppväxt varit en nosferatu? Vem har inte varit en brujah? Vem har inte inordnat sig i en helt ny hierarki med likasinnade där det funnits både ventrues och malkavians?

Svaret på ovanstående frågor är: Gamlingar, brackor och nördar.

Undskyld, mens jeg hånskratter. Det er simpelthen det mest infantile, pubertære indlæg, jeg nogensinde har set. Du hører jo selvklart ikke til nogen af kategorierne, det er du alt for cool til. Du er jo en kuf, som hverken er gammel, en bracka eller en nørd. Magen til selvforherligelse har jeg sjældent set.

Är man för gammal så växte man helt enkelt inte upp i en tid som påminner om den som finns idag ((?) eller åtminstone när jag gick i högstadiet-gymnasiet). Är man en bracka så har man bara varit nöjd och självbelåten under sina uppväxtår och för upptagen med att, vad vet jag, hånskratta åt uteliggare på MUF-möten, kanske, och kolla på text-TV för att se hur det går med aktierna i de miljöföraktande oljebolag som är tänkta att säkra ens pension, måhända, för att kunna relatera till den lidelse och självförakt som dominerar Vampire. Är man slutligen en nörd så har man knappt vuxit upp i verkligheten överhuvudtaget, utan har enklare att relatera till mytologiska vampyrer än Vampires symboliska blodsugare.

Där är slutpoängen. Är man en nörd så kan man inte relatera till Vampire, utan då resonerar man nog mer så som du (och trådstartaren) gör: Man förmår inte se förbi förmågorna och illustrationerna och önskar sig ett mer nördigt rollspel istället. Exempelvis ett med "mytologiskt korrekta" vampyrer (Bara genom att skriva det där så kände jag nästan hur mitt hår blev flottigare, hur finnar var på väg att blossa upp på min nästipp och hur mina byxor drogs upp högre och högre upp mot magen).

Du ved overhovedet intet om mig, udover at jeg foretrækker Kult fremfor Vampire og vampyrer fra slaviske kilder fremfor fra populærkulturen. At du derudfra kan konkludere at jeg enten er gammel (jeg er 27, er det gammelt i dine øjne?), en bracka (jeg er vokset op i et arbejderhjem med en psykisk syg mor, og nej, jeg har ikke haft tid eller lyst til at kolla mine aktier eller melde mig ind i Konservativ Ungdom) eller en nørd. Jeg ved ikke hvordan du definerer en nørd, men jeg har hverken bumser (finnar) på næsen eller bukserne helt oppe på maven, og synes du virkelig, at det er så meget mindre nørdet at hvidkalke sit ansigt, altid gå i sort tøj og seriøst gå rundt og føle sig som en brujah? Det kan godt være, at det ikke er nørdet (men det synes jeg nu det er), men det er i hvert fald pubertært.

Så... om man gillar Vampire är man förmodligen en kuf.
Gillar man det inte är man förmodligen en nörd (eller; en gamling/bracka, men sådana har vi inte så många av i hobbyn).

Enkelt.

Det må være virkelig nemt at have så simpelt et verdenssyn. Det kan være du får et mere nuanceret syn på tingene, når du bliver lidt mere moden.

 

[Ioltabaoth]

Re: Fåkk jå, ässhål!

Det finns en skillnad till mellan Cthulhu, Vampire och Kult. Vampire och Kult säljer. Cthulhu får hela tiden hanka sig fram på knäna. I grunden beror det på det enkla faktum att "fåkk jå, ässhål"-attityden säljer.

Al respekt for dig, Krille, men jeg tror altså CoC sælger mere på verdensplan end Kult. Hvis man ser på spilstørrelse, har CoC også en del flere udgivne bøger end Kult. Udover denne lille detalje må jeg erklære mig enig i dit indlæg.

 

[Bunny]

Re: Skräckkampen: KULT vs Marvel Super Heroes

"Har du set Dark Water? En japansk gyser, jeg varmt kan anbefale. Der er intet umenneskeligt ved det uhyggelige i den film (det er en lille pige i regnfrakke), men hun udstråler noget, der er helt forkert."

Riktigt kul med lite danska inslag på forumet, som halvdansk (men jeg kan ikke stave så godt) känns det lite som om familjen är komplett nu.

Dark Waters har jag inte sett, men Vitulv här på forumet skrev en gång ett smått genialt inlägg om skräck med barn som element. Givetvis har jag tråden som en av mina favoriter, och länka dit kan jag också göra. Väldigt bra inspiration till att själv använda sig av sådant i sina egna scenarier.

 

[Selly]

Gnosticism.

"Kult er et gnostisk spil, hverken kristent eller jødisk, så det ville nok ikke hjælpe så meget at kigge i Kabbalah. (...) Men jeg vil da glædeligt vise dig, hvor du kan finde arkonter, lictorer et al. i Mariaevangeliet, Valentinos' skrifter og hos Barbelo-mystikerne."

Jag hade fått för mig att arkonterna inte var specifikt namngivna och numrerade, och definitivt inte sammankopplade med kabbalans Sephiroth. Detsamma gäller Qliphoth-kopplade "dödsänglar". Det skall väl förvisso erkännas att min kunskap om ämnet är tämligen begränsad, men likväl.

<font size="1">(för övrigt: någon som kan hebreiska bättre kan ju gärna få rätta min stavning av 'sephiroth' och 'qliphoth', då jag omöjligen kan utröna vilken av alla varianter jag sett som är korrekt)</font size>

 

[Ioltabaoth]

Re: Skräckkampen: Blobs vs Fangs

Hej igen.

Tak for dit svar, og tak for, at du holder et sobert diskussionsniveau, så vi ikke skal til at diskutere om du er en kuf og om jeg er gammel, en bracka eller en nørd (se Risings underholdende indlæg).

Jeg tror bare, at vi kan konkludere, at vi er enige om at være uenige, men det synes jeg er vældig fint. Det virker, som om, at du får meget ud af at spille Vampire, og det gør jeg jo som bekendt ikke, men som du selv siger: "To each his own".

Men jag antar att du tycker bättre om gnosticism än om vampyrer (ditt nick skvallrar ju om det, om inte annat). Vidare så är ju knappast alla Vampire-vampyrer anhängare av goth-kulturen, men men...

Jeg kan se, at du ikke er helt ulærd udi det gnostiske...
Det passer nu ikke helt. Jeg holder vist lige meget af vampyrer og gnosticisme. Jeg kan nok bare bedre lide folkloristiske vampyrer end Anne Rice vampyrer, men smag og behag...

jag tycker framför allt att det är lite dumt att avfärda dem helt bara för att de tillhör samma släkte som man själv gör. Kan man tycka att somliga människor är läskiga när man själv är människa så... Men visst, to each his own, och jag kan knappast tvinga dig att gilla det.

Ja, det kan jeg godt se er lidt af en logisk kortslutning hos mig, da seriemordere vel stadig er uhyggelige, selvom de er mennesker. Hmm... jeg synes vel bare ikke tanken om vampyrer, der suger blod fra andre vampyrer er særlig uhyggelig, men det er jo mit problem. Og nej, du kan ikke tvinge mig, men det prøver du heldigvis heller ikke.

Ha' rigtig mange uhyggelige timer med Vampire

Ioltabaoth

 

[Ioltabaoth]

Re: Gnosticism.

Jag hade fått för mig att arkonterna inte var specifikt namngivna och numrerade, och definitivt inte sammankopplade med kabbalans Sephiroth. Detsamma gäller Qliphoth-kopplade "dödsänglar". Det skall väl förvisso erkännas att min kunskap om ämnet är tämligen begränsad, men likväl.

Det er sandt, de er ikke navngivne. De er syv i antal, en for hver sfære af firmamentet, som mennesket ikke kan komme forbi uden at aflægge sig de syv segl, som alt efter tradtion repræsenterer syv menneskelige egenskaber (altså, man skal ophøre med at være menneske) eller syv (døds?)synder.

I nogle traditioner vogter de firmamentet, så ikke-indviede ikke overtræder grænsen (her opfylder de altså en god funktion), mens andre gange forhindrer de mennesket i at transcendere denne beskidte, stoflige verden (her er de altså "elakingar" (tror jeg vist det hedder på svensk).

Og nej, de har intet at gøre med diverse dødsengle. I det hele taget figurerer Helvede ikke så meget i klassisk gnosticisme. Der er vores egen verden helvede nok, hvor man er fanget i sit eget kød, og pines og plages af usynlige fangevogtere.

 

[Rising]

Re: Skräckkampen: KULT vs Marvel Super Heroes

Det står enhver frit for at lave noget nyt, men hvis man vil lave noget nyt, hvorfor skal man så ændre på det gamle?

Man har inte ändrat på det gamla. Bram Stokers vampyrer var symboler för synd och en främmande kultur, vilket skrämde och engagerade dess samtid. WW har behållt det viktiga; det lockande, det bedrägliga samt det hotfulla med vampyrerna, men i övrigt struntat i de yttre detaljerna och moderniserat dem så att de kunnat locka och engagera dagens publik.

Visst, på ytan liknar de inte längre de gamla vampyrer som hämtats ur vår rika berättelsetradition, men dess själva kärna är oförändrad.

Man hade ett val; antingen kunde man använda den gamla synen på vampyrer och förhålla sig uppriktigt till förlagan. Då hade man dock fått ett spel som vi skulle ha reagerat på på ett väldigt, väldigt annorlunda sätt än vad folk gjorde förr i tiden. Det hade varit "uppriktiga" vampyrer, men inte längre "riktiga" vampyrer.

Eller... så kunde man behålla själva känslan med de gamla vampyrerna; deras symboliska värde. Då slutar visserligen vampyrerna att vara "uppriktiga" kopior av förlagorna, men fortsätter å andra sidan att vara "riktiga" vampyrer. Riktiga; för att man behållt dess roll i vårt kulturarv, även om man ändrat på deras yttre detaljer.

Og da gnostiske religioner kun har det tilfælles, at de alle beskæftiger sig med menneskets fangenskab i den stoflige verden, at man kan transcendere den ved hjælp af gnosis (erkendelse), og at vi holdes fanget af en demiurgos (skabergud),

...Japp, och då frågar man sig; "om vi nu skall vara fångade i den materiella världen, varför har Kult behållit helvetet?" Den fyller ju ingen funktion i en gnostisk setting.

Låt mig förklara: Alla religioner konstaterar på något sätt att det är något fel med världen. Somliga menar att allt lidande och alla sorger måste finnas där för att det också skall finnas lycka och glädje (typ, att det måste finnas Yang för att det skall finnas Yin) men det ser man lyckligtvis inte något av i Kult. Vi glömmer det. Kristendomen skyller dock på människan, och säger att de första människorna bringade skapelsen på fall. Med det följer hela synd- och skuldbegreppet och då behövs det någon sorts bestraffning för dem som inte lever rätt. Därför behövs ett helvete och en Satan (eller karma och devachan). Gnosticismen säger istället att det är skaparen det är fel på. Att det är demiurgens fel att vi lever i en värld som inte är fulländad. En gnostiker försöker inte leva ett fromt liv utan synd, utan snarare att fly sina materiella bojor genom insikt och upplysthet. Det behövs inget helvete, för helvetet är här på jorden.

Kult behåller dock synden och helvetet samtidigt som de har en gnosticistisk världssyn i övrigt. Inte nog med det, de har en drömvärld också, där själen lämnar sin materiella kropp (och alltså på många sätt uppfyller en gnostikers ideal) fastän det ändå räknas som en del av fängelset.

Det är ett rätt duktigt hopkok, med andra ord.

Du hører jo selvklart ikke til nogen af kategorierne, det er du alt for cool til. Du er jo en kuf, som hverken er gammel, en bracka eller en nørd.

Ah, jag visste att "kuf" skulle ställa med problem med danskan. Nej, att vara "kuf" är inte att vara cool. Jag skrev väl att det kunde översättas med "freak" eller "weirdo"? Det är ingenting häftigt med att vara en kuf. Kufar är sådana som andra pekar finger åt. Nå, for the record så kan jag nämna att jag själv är en rätt kufisk nörd och på många sätt kombinerar de sämsta sidorna med båda delarna. De flesta rollspelare är både kufar och nördar samtidigt med någon tendens åt antingen det ena eller det andra hållet.

Det är förstås inget fel med att vara kuf eller nörd. Inte i vår hobby, iaf, eftersom den ändå är en både kufisk och nördig hobby.

Med det sagt; läs om mitt förra inlägg. Förhoppningsvis kommer du att se det i ett lite annorlunda ljus, eller åtminstone ta det lite lugnare med de förhastade personangreppen i framtiden. Ingen fara, dock, jag är hårdhudad, och jag var beredd på att kufbegreppet skulle ställa till med missförstånd.

Du ved overhovedet intet om mig, udover at jeg foretrækker Kult fremfor Vampire og vampyrer fra slaviske kilder fremfor fra populærkulturen.

Jag skrev inget om vad du är eller inte är, utan jag skrev att nördar resonerar så som du gjorde i ditt förra inlägg. Du får själv bestämma vad du vill vara när allt kommer kring, det bryr jag mig inte om. Men jag tycker att det är synd att du skall kalla vampyrspelarna för pubertala nollor som spelar ett spel som saknar originalitet baserad på värsta sortens kioskliteratur, bara för att de resonerar på ett annorlunda sätt än du och att de därför kan relatera starkt till något som du personligen har svårt att förstå.

Nu har jag försökt visa för dig hur dessa människor kan se på sitt älsklingsrollspel.

Om du fortfarande anser dig ha rätten att klanka ner på dem... då är det nog du själv som svarar för just de anklagelser du riktat mot mig i ditt inlägg...

 

[Troberg]

Troberg mäter skräck

Jag har beskrivit lite om skräck i det här inlägget som jag är rätt så nöjd med och brukar referera till i tid och otid.

Det inlägget skrevs som min syn på vad som är bra skräckvirke, utan hänsyn till speciella spel. Jag tänkte att det kunde vara intressant att mäta de här två spelen mot den måttstocken.

Slutsatsen är ganska klar. Om det är vad jag menar med skräck (vilket det är), då är Kult betydligt mer skräck än Vampire, åtminstone för mig.

 

[Selly]

Re: Gnosticism.

Intressant. Men det innebär ju också att Kult i mångt och mycket frångår gnosticismen - på vissa områden i vart fall - och även har kabbalistiska element. Det var det jag ville få fram med mitt förra inlägg (eller snarare, det jag spekulerade i; jag utger mig som sagt inte för att veta så mycket om ämnet). Lite hårklyveri från min sida kanske, men men.

 

[Selly]

Re: Skräckkampen: Blobs vs Fangs

"Tak for dit svar, og tak for, at du holder et sobert diskussionsniveau, så vi ikke skal til at diskutere om du er en kuf og om jeg er gammel, en bracka eller en nørd (se Risings underholdende indlæg)."

Rising brukar dock inte vara sen med att placera in sig själv i någon av alla de halvknasiga kategorierna han ofta pratar om, så jag tror inte att andemeningen var särskilt negativ egentligen. Men jag skall inte ta upp mer plats till att prata för honom, för det gör han ändå bättre själv.

"Hmm... jeg synes vel bare ikke tanken om vampyrer, der suger blod fra andre vampyrer er særlig uhyggelig, men det er jo mit problem."

Tja, man kan ju inte gilla alla spel...ett problem är det väl bara om du lagt ut pengar på nåt du inte använder, heh. Anyway, det hela går ju förstås att göra på mer än ett sätt; det kan ju göras som i t.ex Blade II, och då blir det förstås bara pinsamt, men det kan ju göras bra också. Och framför allt så kan de ju göra mycket mer än att bara suga blod. Men det har du ju å andra sidan inte sagt emot, och jag ämnar som sagt inte försöka konvertera folk heller. Med det sagt så börjar det här inläggets innehåll tunnas ut en smula, och därmed tar jag och avslutar här.

<font size="1">Och jodå, nog skall jag ha det läskigt i Vampire allt. 8)</font size>

 

[walium]

Mina erfarenheter av Kult

Jag har inte spelat Kult på många år, men liksom när jag hör diverse fantastiska berättelser om Chronopia-äventyr så känns det som om jag missat något. När vi först började titta på Kult så kändes det mörkt och mystiskt, på många sätt annorlunda än den typ av rollspels som vi var vana vid. Tyvärr var vi inte mogna för alla möjligheter som Kult förde med sig. Vi spelade oftast klassiska hårdingar med töntiga namn som sköt ner monstrena varhelst vi stötte på dem. Lite skräck blev det väl men inte av den subtila, psykologiska sorten. Och inte fick vi spelet att hålla under några längre kampanjer.

Två äventyr har jag köpt in. Tarotikum som var alledeles för avancerat för oss unga gossar och Svarta Madonnan som blev en orgie i våld som tillfredställde spelarna mer än mig som spelledare.

Jag får ofta en känsla av att mer eller mindre renodlade skräckrollspel mår bäst av mogna spelare och först då når sin fulla potential. Så att döma Kult eller Vampire efter hur genomsnittliga trettonåringar spelar det är kanske inte helt rättvist.

 

[Ioltabaoth]

Et par rettelser

Man har inte ändrat på det gamla. Bram Stokers vampyrer var symboler för synd och en främmande kultur, vilket skrämde och engagerade dess samtid. WW har behållt det viktiga; det lockande, det bedrägliga samt det hotfulla med vampyrerna, men i övrigt struntat i de yttre detaljerna och moderniserat dem så att de kunnat locka och engagera dagens publik.

Visst, på ytan liknar de inte längre de gamla vampyrer som hämtats ur vår rika berättelsetradition, men dess själva kärna är oförändrad.

Hrmm... Folkloristikken starter ikke med Bram Stoker. Bogen Dracula er ikke folkloristik, men derimod skønlitteratur. Når jeg taler om vampyrer fra den slaviske folkloristik, så mener jeg ikke en victoriansk gentleman's fiktion. Jeg mener vrykolakas, nosferatu, upir, obour, vorlok, etc. fra den orale tradition bland middelalderens østeuropæere. Så det duer ikke at påstå, at kernen er bevaret ved at referere til Bram Stoker. Det er rigtigt, at victorianerne frygtede det fremmede og pervers seksualitet, begge kvaliteter repræsenteret af Grev Dracula, Carmilla i LeFanus novelle af samme navn, og andre; men det er altså ikke victorianerne, der tales om, når jeg nævner folkloristik. I folkloristikken repræsenterer vampyren frygten for sygdom, invasion af hjemmet og frygten for de døde slægtninge, der ikke ligger roligt i graven.

...Japp, och då frågar man sig; "om vi nu skall vara fångade i den materiella världen, varför har Kult behållit helvetet?" Den fyller ju ingen funktion i en gnostisk setting.

Det er ikke helt rigtigt. Som jeg skrev til Selethil, figurerer Helvede ikke særlig centralt i mange gnostiske traditioner, men det betyder ikke alle. Hos Valentinos figurerer Helvede og Satan. Her er Satan en ånd, der kender hemmeligheden, men prøver at holde den fra mennesket, så det ikke kan nå gnosis. Hos Mani, en persisk gnostiker, er Lyset og Mørket, Himmel og Helvede, i evig dualistisk kamp.

Alla religioner konstaterar på något sätt att det är något fel med världen.

Alle religioner? Nu forsker jeg selv på Institut for Religionshistorie på Københavns Universitet, og hvis der er en ting, man kan lære der, er det at "He who knows one, knows none" (citat: Max Müller). Jeg må antage, at du mener alle verdensforsagende, frelsesreligioner.
Shinto påstår ikke, der er noget galt med verden. Den er harmonisk. Grækerne søgte ikke før meget sent en transcendens ud af denne verden. For de tidlige grækere var der intet udover denne verden.
Og hvis vi skal tage vores egen, hjemlige norrøne tradition, så troede de gamle nordboere altså hverken på begreber som frelse eller synd. Der var livet lige nu. Valhalla er ret sen tilføjelse til mytologien, og selv her handler det ikke om at undslippe det jordiske liv, tværtimod. Livet i Valhalla er en evig gentagelse af glæderne ved det jordiske liv.

Gnosticismen säger istället att det är skaparen det är fel på. Att det är demiurgens fel att vi lever i en värld som inte är fulländad. En gnostiker försöker inte leva ett fromt liv utan synd, utan snarare att fly sina materiella bojor genom insikt och upplysthet. Det behövs inget helvete, för helvetet är här på jorden.

Ja, det er både rigtigt og forkert. Gnostikerne mente rigtig nok, at skaberen af denne verden var blind og ondsindet, men skaberen af denne verden er ikke Gud, ifølge gnostisk tradition. Skaberen (Demiurgen, Samael, Ioltabaoth, Dybet, kært barn har mange navne) er en vederstyggelighed, en beskidt ånd, der har bundet sig selv til denne materielle verden, og tror at han er Gud. Gud, som er fuldkommen transcendent, og derfor ikke en del af verden, ved selvfølgelig bedre. Gud ønsker at frelse mennesket og hjælpe det til gnosis.
Det er ikke rigtigt, at gnostikeren ikke flyr fra synd. En del af den proces at opnå gnosis er blandt andet at afholde sig fra synd, specielt kødelig synd, da det bare binder sjælen til dets kødelige fængsel. Det skal dog lige siges her, at visse gnostiske retninger gik ind for fuldstændigt skørlevned, da det jo ikke betød noget; kroppen er jo bare et hylster (Simon Mageren er den eneste gnostiske religion, jeg har læst om, som praktiserede det.).

Kult behåller dock synden och helvetet samtidigt som de har en gnosticistisk världssyn i övrigt.

Se ovenstående... Hos Valentinos er den største synd at fornægte Gud (ikke demiurgen, den rigtige Gud), og det kommer man i Helvede for!

Jag skrev inget om vad du är eller inte är, utan jag skrev att nördar resonerar så som du gjorde i ditt förra inlägg. Du får själv bestämma vad du vill vara när allt kommer kring, det bryr jag mig inte om. Men jag tycker att det är synd att du skall kalla vampyrspelarna för pubertala nollor som spelar ett spel som saknar originalitet baserad på värsta sortens kioskliteratur, bara för att de resonerar på ett annorlunda sätt än du och att de därför kan relatera starkt till något som du personligen har svårt att förstå.

Hvis du kigger på mine svar til Selethil, så er mit indlæg ikke et forsøg på at nedgøre Vampirespillerne, kun Vampirespillet. Jeg ville forklare, hvorfor jeg ikke kan lide det. En af grundene til det er, at jeg synes, at spillet appellerer til pubertære spillere. Dermed ikke sagt, at alle der spiller det, er pubertære tabere. På samme måde som, at alle der ræsonnerer som mig ikke er nørder. Om jeg så er en nørd, vil jeg lade stå hen i det uvisse. Og nej, jeg synes ikke, at jeg har retten til at nedgøre personer, kun retten til at forholde mig kritisk til litteratur og rollespil, jeg ikke bryder mig om. Jeg beklager meget, hvis det er kommet til at lyde som om, jeg nedgjorde personer, da jeg skrev, at Vampire, ifølge min mening, er et meget inferiørt og umodent spil. Folk er velkomne til at være uenige med mig.
Så kan du tage lidt af dine egne råd, og for fremtiden lade være med bombastisk at konstatere, at folk, der kan lide Vampire er kufer og folk, der ikke kan, er nørder. Hverken det ene eller det andet udsagn er ikke helt retfærdigt.

Jeg håber, at jeg har afklaret evt. misforståelser nu, så vi ikke skal til at flame hinanden til Helvede og tilbage igen.

Nyd dit Vampire.

 

[Rising]

Re: Et par rettelser

Hrmm... Folkloristikken starter ikke med Bram Stoker.

Det var det första verket jag kom på som finns nedtecknad och vars innehåll alla känner till och kan vara överrens om. Jag tänkte att vi skulle slippa en diskussion om huruvida alukhas, lamias, azemans, vrykolakas, yashas, katanes, vises, pontianaks, guaxas, osv, är vampyrer eller inte. Dessutom kan du inte anklaga Bram Stoker för att skriva kioskliteratur, så all konstnärlig frihet du är redo att ge herr Stoker måste du nog också ge både Anne Rice samt författarna till Vampire.

Hos Valentinos figurerer Helvede og Satan. Her er Satan en ånd, der kender hemmeligheden, men prøver at holde den fra mennesket, så det ikke kan nå gnosis.

Den rollen har redan liktorerna och arkonterna i Kult. Helvetet har inte den betydelsen i Kult.

Hos Mani, en persisk gnostiker, er Lyset og Mørket, Himmel og Helvede, i evig dualistisk kamp.

Det finns (lyckligtvis) inget Yin och Yang eller "gott" och "ont" i Kults mytologi. Kether är inte en god gudom som balanserar Astaroths ondska. Inferno är alltså inte en hemvist för ondare varelser än Metropolis eller Limbo (eller ens Elysium, vilket kanske är viktigast att påpeka).

Alle religioner?

Alla åskådningar överhuvudtaget. Det är ju inte direkt något djärvt uttalande jag har gjort. Alla kan ju se att det finns lidande och sorg i världen, eller hur? Då kan man inte riktigt göra annat än att säga att det är en ond gudoms verk, självförvållat, något som måste uthärdas/åtgärdas eller att det är en del av den stora balans som också ger oss glädje och lycka.

men skaberen af denne verden er ikke Gud, ifølge gnostisk tradition

Jag försökte vara noggrann med att kalla honom "skaparen" och inte "gud", men det är möjligt (ska kolla upp det så fort jag skrivit klart) att jag någon gång kallade honom "gud" för att få ett ledigare språk i mitt inlägg på ett sätt som kan ha varit missledande. Men det spelar inte i slutändan så stor roll. I Kult är nämligen både Demiurgen och vi människor betraktade såsom "gudar".

Det er ikke rigtigt, at gnostikeren ikke flyr fra synd. En del af den proces at opnå gnosis er blandt andet at afholde sig fra synd, specielt kødelig synd, da det bare binder sjælen til dets kødelige fængsel.

Det är inte den sortens synder som triggar nefariterna i Kult. Sex är exempelvis egentligen inget syndfullt i Kult, utan en av våra gamla lekar från tiden då vi själva var gudar. Narkotika är rentutav positivt i Kult eftersom den hjälper oss att nå högre insikt och kunna blicka igenom illusionens slöjor. Den synd som nefariterna går igång på handlar om skuld, ånger och självreduktion. Det är ju för att dagens människor övergett religionernas stränga moraliska regler som infernos legioner börjar ta sig in i vår värld och dra med oss in i purgatorierna innan vi ens har dött.

...Alltså inte för att människorna skulle ha slutat hänge sig åt köttsliga drifter. Drifterna i sig är alltså inte det som ser till att vi kan hamna i Kult's Inferno efter döden.

Så den process du skriver om har ingen egentlig motsvarighet i Kult, och det är inte därför Inferno finns till.

Hos Valentinos er den største synd at fornægte Gud (ikke demiurgen, den rigtige Gud), og det kommer man i Helvede for!

Återigen; det har ingen motsvarighet i Kult och det är inte därför inferno finns.

Så, som du ser så är Kult's Inferno ett rätt hastigt hopkok som inte har några likheter med de historiska förlagorna utan som mest verkar finnas där för att spelets författare skulle kunna slänga in nefariter (starkt influerade av Clive Barkers cenobiter) som ser häftiga ut. Man skulle kunna kalla det för ytligt MTV-blaj, men man måste också erkänna att det fungerar rätt bra speltekniskt: Man får ju fullt med möjligheter att låta rollpersonerna hamna i mitten av konflikter mellan arkonter och dödsänglar där de kan få möjligheten att spela ut dessa tu makter mot varandra. Det är ett bra underlag för häftig skräck.

Titta på stycket ovanför igen. Det är precis på samma sätt som White Wolf har frångått de folkloriska förlagorna när det gäller vampyrerna. De har lyckats välja "häftiga" vampyrer och vampyrförmågor (starkt influerade av Anne Rice) som man visserligen kan kalla för ytlig MTV-blaj, men även här måste man erkänna att det funkar exemplariskt speltekniskt. Man får fullt med möjligheter att låta spelets utmaningar få överkommas meddelst dialog (genom intrigerande, manipulation, övertalning och liknande) och ingen spelsituation är så hudnära och okonstlad i ett rollspel som just direkt dialog. Framförallt inte när spelarna på ett väldigt inlevelsefullt sätt kan relatera till dramats olika arketyper (vilket många ungdomar kan med vampyrklanerna). Det gör också att hotbilderna mot rollpersonerna kan få ha komplexa personligheter och inte bara vara tentakelmonster som äter allt som rör sig, och liknande pinsamheter som man är van vid från både Kult och (framförallt) CoC (ett spel som visserligen följer förlagorna väldigt troget och saknar MTV-blaj, men som också tyvärrr på grund av detta har blivit ett speltekniskt fiasko (det är ingen slump att just det rollspelet förlitar sig så mycket på sina fantastiskt välskrivna kampanjer och äventyr (själva rollspelet i sig ger nämligen usel hjälp till spelledare som själva vill skriva engagerande äventyr), vilket både Vampire och Kult är ordentligt bra på))

Så, det är med andra ord med Kult's inferno som det är med Vampire's vampyrer. Visst, det kan anses vara MTV-blajigt på sina håll, men tanken har i båda fallen varit att skapa förutsättningar för bra rollspelande. Rollspel ska ju inte bara stå i bokhyllan och verka imponerande när man läser det. Det är viktigare att de funkar när man spelar dem.

Hvis du kigger på mine svar til Selethil, så er mit indlæg ikke et forsøg på at nedgøre Vampirespillerne, kun Vampirespillet.

Riktigt så funkar det inte. Människor identifierar sig ju med det de gillar, och därför är varje angrepp mot ett spel också ett angrepp mot personerna som gillar det. Nå, det viktiga är att man kan enas och nå någon form av samförstånd till slut, och nu när vi förklarat oss känns det som att vi bättre förstår varandra.

 

[walium]

Tillägg

Ovanstående inlägg är mest riktat mot trådens skribenter och inte dess upphovsman. Ifall det finns någon som blivit förvirrad.

 

[Ioltabaoth]

Nogle afsluttende kommentarer

Hej Rising.

Jeg har lige et par sidste kommentarer til at udrede nogle misforståelser, og så skulle vi vidst være på sikker grund.

Det var det första verket jag kom på som finns nedtecknad och vars innehåll alla känner till och kan vara överrens om... Dessutom kan du inte anklaga Bram Stoker för att skriva kioskliteratur, så all konstnärlig frihet du är redo att ge herr Stoker måste du nog också ge både Anne Rice samt författarna till Vampire.

Den litterære vampyrtradition er faktisk mest associeret med romantikerne (Byron, P. B. Shelley, Mary Shelley, Keats, Coleridge, etc.) og ikke victorianerne som Stoker og LeFanu. En af de første vampyrhistorie (en ret svag en) var John Polidoris The Vampyre fra 1819. Stokers Dracula er 1897, altså en relativt ny bog indenfor vampyrfænomenet. Ikke desto mindre den mest kendte, det tilkender jeg dig. Stoker tog sig (næsten) ligeså mange friheder med vampyrskikkelsen som Rice og Rhein*Hagen, så han er ikke en garant for autenticitet (indenfor den folkloristiske vampyr, forstås). Om Stoker er kiosklitteratur eller ej... det er det vel ikke, men litteraturanalytisk set er det en meget svag bog, fyldt med kontinuitetsfejl, alt for svulstig prosa og fuldstændig flade protagonister. Et eksempel: Lord Godalming og Quincey bor først på det ene hotel, så det andet, og så tilbage igen, uden nogen indikation på at de skulle flytte frem og tilbage; Stoker har nok snarere glemt, hvor han placerede dem i henhold til Van Helsing, hvis bopæl på mystisk vis også warper rundt. Og nu vi er ved ham: Van Helsings barnagtige hollandske accent er en hån mod hollændere, og det virker i øvrigt som om, Van Helsings engelskkundskaber går op og ned, og hans accent tændes og slukkes som et julelys. Han udbryder også på et tidspunkt: "Mein Gott!", hvilket jo er tysk. Hvis det havde været nederlandsk, ville det have været "Mijn Got!"
Nå, nok om Bram Stoker; bogen er en klassiker, så nu skal jeg ikke sable den mere ned. Og jeg skal nok også lade Anne Rice være; hvis folk får glæde af at læse hende, skal jeg jo ikke blande mig i det, men jeg forebeholder mig dog ret til at forklare, hvorfor hendes litteratur ud fra et rent litteraturkritisk synspunkt ikke er særlig storslået.

(Mit citat): Hos Valentinos figurerer Helvede og Satan. Her er Satan en ånd, der kender hemmeligheden, men prøver at holde den fra mennesket, så det ikke kan nå gnosis.

Den rollen har redan liktorerna och arkonterna i Kult. Helvetet har inte den betydelsen i Kult.

Du misforstår; der er også arkonter hos Valentinos, og de har intet med Satan at gøre. Det er ikke Satan, der holder mennesket fanget i Valentinos' gnosticisme, det er Dybet (et andet navn for Demiurgen), et væsen, der tror, det er Gud. Den rigtige Gud befinder sig udenfor vores fysiske univers. Satan er ligesom mennesket fanget af Demiurgen (han er en af Demiurgens faldne engle), og kan aldrig undslippe. Af misundelse (avundsjuka, mener jeg det hedder på svensk) vil han derfor ikke lade mennesket komme fri, når nu han er fanget. Så, for at opsummere, i valentinsk gnosticisme er der tre parter: den rigtige Gud og Hans æoner og emanationer (Pisthes-Sophia, Nus, Kristus, etc.), Demiurgen og hans arkonter og andre ånder, samt Satan og hans satelliter. Den rigtige Gud er strengt taget ikke engang en del af dette skema, da han er så transcendent, at vi ikke kan opfatte ham. Først når mennesket bryder fri, opnår det enhed med Gud.

Det finns (lyckligtvis) inget Yin och Yang eller "gott" och "ont" i Kults mytologi. Kether är inte en god gudom som balanserar Astaroths ondska.

Du ved det sikkert godt, men nu hårkløver jeg alligevel lidt: Yin og Yang repræsenterer ikke godt og ondt. De to begreber opererede kineserne slet ikke med. Hos kineserne var det (er det?) vigtigste at passe ind i sammenholdet, gøre sin pligt (om den så er "god eller "ond" i vestlig forstand) og opretholde en pæn facade. Dette er mest pga. Konfucius' indflydelse på kinesisk kultur.
Jeg ved godt, at Kether ikke er "god" i forhold til Astaroth, som skulle være "ond". I henhold til mit svar om Valentinos, kan jeg bare sige, at selvfølgelig er Kether ikke god, for han er jo en arkont. Det gør ham lige så ond som Astaroth, som vel er Kults Satan. De er bare ikke onde på samme måde. Kether, som arkont, repræsenter Kosmos (græsk for orden), mens Astaroth repræsenter Kaos (græsk for uorden, destruktion, entropi).
Det er derfor arkonterne og kaoskræfterne hader hinanden i gnosticisme; ikke fordi de er gode og onde, men fordi de repræsenterer to modsatrettede principper. Den transcendente Gud står selvfølgelig ophøjet over dette; Han er bare, og det skal mennesket så også lære.

Så, som du ser så är Kult's Inferno ett rätt hastigt hopkok som inte har några likheter med de historiska förlagorna utan som mest verkar finnas där för att spelets författare skulle kunna slänga in nefariter (starkt influerade av Clive Barkers cenobiter) som ser häftiga ut. Man skulle kunna kalla det för ytligt MTV-blaj, men man måste också erkänna att det fungerar rätt bra speltekniskt: Man får ju fullt med möjligheter att låta rollpersonerna hamna i mitten av konflikter mellan arkonter och dödsänglar där de kan få möjligheten att spela ut dessa tu makter mot varandra. Det är ett bra underlag för häftig skräck.

Ja, det er rigtigt, men jeg indledte så også mine indlæg med at sige, at Kult ikke var et specielt bra rollespil, men at grunden til at det var bedre end Vampire, var at jeg fandt Vampire så dårligt (min personlige holdning). I Kults univers optræder blandt andet Siddharta (Buddha) og Shiva. Det synes jeg ikke er så konsistent med resten af baggrunden. I det hele taget synes jeg, at der kom en del nye ting i Legions of Darkness, der ødelagde stemningen fra grundbogen. Så selvfølgelig er Kult ikke perfekt, langt fra. Jeg synes bare, at det var originalt, da det kom ud. Nu er Hellraiser selvfølgelig fra 1987, og da jeg ikke har set filmen eller læst bogen, den er baseret på, kan jeg ikke sige, hvor originalt Kult egentlig er. Men som rollespil har jeg ikke set noget som Kult før, det kom ud.

Människor identifierar sig ju med det de gillar, och därför är varje angrepp mot ett spel också ett angrepp mot personerna som gillar det. Nå, det viktiga är att man kan enas och nå någon form av samförstånd till slut, och nu när vi förklarat oss känns det som att vi bättre förstår varandra.

Jeg skal tage under overvejelse, at folk selvfølgelig er lidt ømme over deres yndlingsrollespil, når jeg for fremtiden kommer med min snooty akademikersnude og prikker i alskens petitesser. Jeg håber, at jeg har forklaret mig bedre nu, og så må du ellers have det rigtig kul med Vampire.

Ioltabaoth

 

[LeJonklev]

Re: Skräckkampen: KULT vs Marvel Super Heroes

Här har jag slitit med att få bort mina fördomar och förutfattade mening om folk som spelar vampire. Och så kommer du och säger att de är korrekta.

Är inte det lite väl kategoriserande?

/Johan

 

[Rising]

Re: Nogle afsluttende kommentarer

Et eksempel: Lord Godalming og Quincey bor først på det ene hotel, så det andet, og så tilbage igen, uden nogen indikation på at de skulle flytte frem og tilbage

Heh, jag tror du just åskådliggjorde skillnaden mellan ditt och mitt sätt att tänka. Enligt min synvinkel så är nämligen inte hotellet de bor på en viktig del av handlingen. Den känsla som Stoker vill etablera och det hot han vill skrämma läsarna med har ingenting med hotellet att göra. Därför kan han redigera bort sådana detaljer som annars skulle komma att ligga i vägen för berättelsen. På samma sätt så vill jag att vampyrerna och dödsänglarna i Vampire resp. Kult skall vara utformade så att de fungerar så bra som möjligt för att just etablera en tät stämning och för att kunna engagera och skrämma spelarna. Om det då skulle råka bli så att man måste frångå folkloriska förlagor eller om man skulle råka ställa till med en del logiska knutar så får man ändå acceptera det. De logiska knutarna kommer ändå inte att ha någon betydelse i själva spelsessionerna, så de kommer ju ändå inte att märkas.

Så resonerar jag. Jag kan förstå och respektera att du ser det annorlunda, och nu begriper jag nog bättre hur du kunnat bli så besviken på Vampire för att det inte blev ett sådant spel som du skulle ha velat se. Hoppas det kommer ett spel i framtiden som förvaltar de gamla folkloriska arvet av vampyrerna så att de inte glöms bort helt och hållet (många av dagens spelare accepterar ju inte vampyrer i rollspel om de inte är bleka, dricker rödvin, går omkring i slängkappor och åmar sig med fransk brytning).

Det er ikke Satan, der holder mennesket fanget i Valentinos' gnosticisme, det er Dybet (et andet navn for Demiurgen), et væsen, der tror, det er Gud. Den rigtige Gud befinder sig udenfor vores fysiske univers. Satan er ligesom mennesket fanget af Demiurgen (han er en af Demiurgens faldne engle), og kan aldrig undslippe.

Astaroth i Kult är dock inte fast i Demiurgens fängelse, utan en av fångvaktarna, och i Kult finns det inte någon överfysikalisk Gud som står över Demiurgen, utan den rollen har ju vi, människorna.

nu hårkløver jeg alligevel lidt: Yin og Yang repræsenterer ikke godt og ondt.

Äh, jag skrev ju faktiskt klart och tydligt "Yin och Yang eller "gott" och "ont"" just för att slippa sådana kommentarer. I Kult är problemet stort eftersom Dödsänglarna inte riktigt är arkonternas motsatser, utan snarast att betrakta såsom nidbilder (Hareb Serap är ju inte Netzachs motsats (då skulle han ju representera konflikträddhet eller kanske dåliga kompromisser), utan bara en annan sida av en och samma princip som de båda representerar). Jag har ännu inte funnit någon kabbalist som menat att det skulle fungera så i verkligheten. Tvärtom så arbetar kabbalister med en förklaring där kabbalan är god och qlippothen är en "ond" skuggsida så att ett motsatsförhållande uppstår. Dock så har inte ens qlippothen i denna förklaring något med ett helvete där bestraffning sker med syndare, såsom det är i Kult, så man måste nog säga att Kult har en högst egen syn på saken, och att det är ett rätt fantasifullt hopkok av idéer som frångår alla förlagor.

Jeg håber, at jeg har forklaret mig bedre nu, og så må du ellers have det rigtig kul med Vampire

Yeah, lugnt. Det är förresten kul att ha någon som är villig att lära ut lite om gnosticism på forumet.

 

[Rising]

Re: Skräckkampen: KULT vs Marvel Super Heroes

Är inte det lite väl kategoriserande?

Absolut inte!

Och jag är naturligtvis 100% allvarlig och försöker absolut inte vara självironisk och självfallet tar jag inte och blåser upp skillnaden mellan de olika spelstilar som finns i hobbyn för att väcka en diskussion om vad de i själva verket kan handla om, och något jag aldrig någonsin skulle syssla med är att försöka skruva till mina svar bara för att undvika att skriva en slätstruken floskel.