Vad går de oftast ut på, hur är upplevelsen etc?
Om vi säger att vanliga rollspel går ut på detta:
1. Rollpersonerna utrustar sig för en utmaning (=de genereras på så vis att de ska kunna samarbeta så bra som möjligt, och sedan köper de grejer de tror att de behöver för att ta sig an olika utmaningar)
2. Rollpersonerna utmanas (=måste dyrka upp lås, slåss mot monster, hoppa över stup, desarmera fällor, osv)
3. Om rollpersonerna klarar sig så börjar man om från punkt ett. (=de belönas med XP och hittar saker som kan hjälpa dem att komma vidare)
...så går skräckrollspel oftast ut på exakt samma sak, fast med större tonvikt på
ord än med
siffror.
Zombies är ett bra exempel. I gamla äventyrsrollspel så var zombies en utmaning som krävde bra utrustning med
siffror och
regler (trubbiga vapen var bättre än vassa, och förmågor såsom turn undead var toppen) medan det i skräckrollspelet Chill handlade om att spelaren skulle
säga att hans rollperson siktade mot huvudet. Idag är det allmänbildning, men när vi började spela så visste vi inget om zombies och det blev asläskigt runt bordet när inga skott tycktes göra någon skada.
Slutbossen i introduktionsäventyret var två spöken som inte gick att skada på något vis. Spelarnas enda chans var att minnas vad de tidigare kunnat läsa om spökena och dra några smarta slutsatser. Då kunde de räkna ut hur de skulle ge spökena frid.
"Utrustningen" i ett skräckrollspel handlar alltså inte så mycket om siffror eller regler, utan mer om
ord: Information, alltså. Ledtrådar och lösningar på gåtor. Därför är de flesta skräckrollspel typiska gåt- och ledtrådespel. Man undersöker ofta mystiska brottsplatser och märkliga områden för att leta efter ledtrådar. Informationen man luskar fram kan behövas för att man ska kunna klara sig längre fram.
---
Nu har jag en känsla av att den här analysen inte alls var vad du sökte efter, men det är så banalt att förklara det på annat sätt. Men visst; de flesta skräckrollspel handlar om att man letar efter ledtrådar på något sätt, och att det ofta finns en lite tryckande, orolig stämning runt bordet medan man gör så. Då och då så försöker spelledaren chocka spelarna genom att överraska dem med något plötsligt utbrott. Typ en överrumpling eller något annat läskigt. I vanliga äventyrsspel kan sådana överfall oftast handla om rena sifferbonusar och regerlanvändning, men i skräckrollspel handlar det (återigen) mer om
ord; man stressar spelarna och försöker få dem att agera jäktat och så.
De flesta rollspelare har lirat skräck fast i vanliga rollspel.
(Förresten, tusen minuspoäng till alla nollor som nu skriver något snoffsigt inlägg om drama och psykologisk skräck, som om jag inte skulle veta vad det var för något.)