Skriv braare!
- Thread starter Max Raven
- Start date
Lupus Maximus
Tekniker
Min två kopparmynt...
Bry dig inte om det är bra eller korrekt medans du skriver. Låt det det flöda när du är i gång. Men, om du kör fast eller inte känner för att skriva, passa på att editera så att det blir bra och korrekt. Lyckas du få klart hela texten utan att använda redigering som ett prokrastineringsgrepp, grattis, du har ett första utkast klart.
entomophobiac
Low Prep High Play
1. Write
2. Read what you write
2. Read what you write
Sömniga Isaac
Rollspelsinkvisitor
Vet inte om det stämmer, men för att skriva bättre läs mer av texter du vill utveckla ditt skrivande runt. Du samlar på dig en förståelse för textens struktur, uppbyggnad och snappar upp dess beståndsdelar.
Skrivande överlag, skriv och läs igenom det du skrivet. Be någon läsa det du skrivet och komma med feed-back och feed-forward.
Skrivande överlag, skriv och läs igenom det du skrivet. Be någon läsa det du skrivet och komma med feed-back och feed-forward.
Mer: Mitt ständiga tips är att strukturera och iterera. Punktlistor, sedan göra punkterna till löptext. Samt att tvinga sig att skriva lite varje dag – lite är bättre än inget. Jag skulle aldrig våga lita på något "flöde" eller "inspirationen" för att få saker gjorda. Tydliga delmål, iterationer, struktur – det är nog mest det.
Bättre… Tja, där har jag nog inte hittat något bättre än att försöka få tag på lagom elaka korrläsare/redaktörer/läsare som kan ge feedback.
Bättre… Tja, där har jag nog inte hittat något bättre än att försöka få tag på lagom elaka korrläsare/redaktörer/läsare som kan ge feedback.
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Editera inte _medan_ du skriver; skriv "färdigt" (ett första utkast) först, gå sen tillbaka och läs igenom och editera. Annars fastnar du bara i att skriva om samma stycke om och om igen.
Använd en outline (för det underlättar nästa punkt).
Med en ordentlig outline behöver du inte skriva saker i ordning. Hoppa till den bit du är sugen på att skriva just nu.
Om du har ett eller flera kapitel du verkligen inte vill skriva så är det antagligen fel på kapitlet. Grunna på vad du kan förändra för att bli sugen på att skriva dem.
Sinisa_
Aeronautisk bokbindare
- Joined
- 2 Jul 2022
- Messages
- 767
Utöver det folk redan har nämnt; grejer som har funkat för mig; semikolon; skämtar. Halvt.
1. Inled alltid med ett avväpnande skämt, eller, hellre, med ett fullständigt och våghalsigt allvar, som om du spänner upp en lina högre över sågspånsmanegen än någon annan gjort före dig. Högt där uppe i det glittrande strålkastarljuset — som om du vet att du inte bara kommer att gå över den, utan dansa.
Alltså.
Att bli bättre på att skriva är att bli bättre på att dö.
*
Skriv om. Vilket har sagts. Sålunda:
1. Var inte rädd för att låna eller ännu hellre stjäla röster, fraser, och till och med enstaka ord som du gillar. Om det finns författare vars stil du gillar, så gör eventuellt en ordlista där du samlar ord som de använder och som du tycker om; kör du sedan fast, eller vill brodera ut en mening men inte vet hur du ska göra, så titta på listan.
2. Stryk. Stryk desperat, som om du måste halvera antalet tecken i natt, innan klockan slår tolv. Du kan alltid lägga till de där extra orden igen, om du verkligen saknar dem, men nästan allt går att säga kortare, dra samman, antyda och förtäta och säga indirekt istället för att förklara så ingående som möjligt. Kortare är nästan alltid bättre, och det som eventuellt går förlorat med strykningar och sammandragningar går alltid att få in snyggare, med — stilistik, typ. Till exempel går punkt ett att skriva såhär ungefär:
”Stjäl röster. Skamlöst. Ingen kommer titta i din skrivbordslåda och hitta listan med ord som Adrienne Rich använde före dig.”
3. Det första utkastet är alltid uselt. Även om du är Kerouac eller Ginsberg. Första utkastets uselhet är så omfattande och absolut att den förtjänar underrubriker:
3a) Du måste skriva om. Har det sagts innan? Har jag sagt det? Jag säger det igen. Tro mig. Bara gör det. Skriv om det. Testa. Gärna med texten i olika format (om du har arbetat på skärm, så försök redigera texten utskriven på papper; arbeta med texten i olika typsnitt; sånt befriar dig ifrån en sorts hemmablindhet, och låter dig se textens generella och specifika uselhet från nya pinsamma vinklar).
3b) Dock. Viktigt. Som Rymdhamstern säger. Fastna absolut inte i att skriva om det första stycket hundra gånger. Tänker du skriva något längre och sammanhållet, typ en novell eller en roman, kan det faktiskt vara bra att skriva ett första utkast för hand, i anteckningsböcker numrerade från ett till tio, just för att konkret göra det omöjligt att börja varje arbetspass med att redigera den lilla textslatt du redan har, och sluta varje arbetspass med en belåten gäspning och tanken att du imorgon äntligen kommer sätta igång med stycke två — för vet du vad? Du kommer börja morgondagen med att snygga till stycke ett en sista gång, så att du har en perfekt grund att stå på; välkommen till måndag hela veckan. I ett år. I två år. Jag har sett det. Gud, jag har gjort det.
4. Gestalta, brukar man säga. Ett sätt att komma åt det där gestaltandet på är att försöka beskriva något som om det är en filmscen istället för en text. Skriv inte: "Hon blev arg." Skriv: "Hennes ögon smalnade av och käkmusklerna spändes." Just det där exemplet är gestaltandets "kärleken är som en ros", men du fattar. Visa utan att sätta etiketter. Rätt mycket går att gestalta istället för att förklara och räkna upp. Jämför exempelvis:
”Krickdala är en mellanstor stad där alla möjliga sorters antropomorfa smådjur — gnagare, vesslor och rävar — lever i fred med varandra. Den teknologiska nivån befinner sig någonstans kring tidigt artonhundratal: det finns ångmaskiner, alkemi, och så vidare, och djuren som bor här ser sig som mer civiliserade och moderna än djuren som lever på landsbygden och i Storskogen.”
med
”En nitratstinkande blixt immar igen dagsljuset, när Molly Mullvad, kvarterets dagerrotypist, fotograferar ännu en tafatt leende räv som precis klivit av tåget på Krickdala Station, och uppklädd i förra säsongens mode poserar framför det pustande, rykande loket.”
Typ. Poängen är att det andra stycket är mer (barockt, möjligen) målande, men faktiskt innehåller i stort sett samma information som det första: den teknologiska nivån, relationen mellan de olika djuren, en allmän känsla av platsen.
Även när man gör listor till typ en världsbok så tror jag att det går att föra in ett element av gestaltande, eller av en sorts — poesi, kanske; jämför tex:
På Krickdala Torg finns:
- Diverse butiker som säljer hattar, bakelser, klockor, och så vidare.
- En grupp möss och vesslor som är ficktjuvar.
- En fontän som föreställer den mytomspunna Barfotakungen, här i form av en riddare som brottas med en huggorm.
med
Krickdala Torg:
- Det senaste hattmodet är omöjligt att skilja ifrån de överdådiga bakelserna på Konditoriet.
- Håll hårt i ditt nyköpta fickur om du ser en vessla i rutig väst.
- Inte ens tjuvarna ger sig på drivan med mynt vid stenriddarens barfotafötter, i den porlande fontänen.
1. Inled alltid med ett avväpnande skämt, eller, hellre, med ett fullständigt och våghalsigt allvar, som om du spänner upp en lina högre över sågspånsmanegen än någon annan gjort före dig. Högt där uppe i det glittrande strålkastarljuset — som om du vet att du inte bara kommer att gå över den, utan dansa.
Alltså.
Att bli bättre på att skriva är att bli bättre på att dö.
*
Skriv om. Vilket har sagts. Sålunda:
1. Var inte rädd för att låna eller ännu hellre stjäla röster, fraser, och till och med enstaka ord som du gillar. Om det finns författare vars stil du gillar, så gör eventuellt en ordlista där du samlar ord som de använder och som du tycker om; kör du sedan fast, eller vill brodera ut en mening men inte vet hur du ska göra, så titta på listan.
2. Stryk. Stryk desperat, som om du måste halvera antalet tecken i natt, innan klockan slår tolv. Du kan alltid lägga till de där extra orden igen, om du verkligen saknar dem, men nästan allt går att säga kortare, dra samman, antyda och förtäta och säga indirekt istället för att förklara så ingående som möjligt. Kortare är nästan alltid bättre, och det som eventuellt går förlorat med strykningar och sammandragningar går alltid att få in snyggare, med — stilistik, typ. Till exempel går punkt ett att skriva såhär ungefär:
”Stjäl röster. Skamlöst. Ingen kommer titta i din skrivbordslåda och hitta listan med ord som Adrienne Rich använde före dig.”
3. Det första utkastet är alltid uselt. Även om du är Kerouac eller Ginsberg. Första utkastets uselhet är så omfattande och absolut att den förtjänar underrubriker:
3a) Du måste skriva om. Har det sagts innan? Har jag sagt det? Jag säger det igen. Tro mig. Bara gör det. Skriv om det. Testa. Gärna med texten i olika format (om du har arbetat på skärm, så försök redigera texten utskriven på papper; arbeta med texten i olika typsnitt; sånt befriar dig ifrån en sorts hemmablindhet, och låter dig se textens generella och specifika uselhet från nya pinsamma vinklar).
3b) Dock. Viktigt. Som Rymdhamstern säger. Fastna absolut inte i att skriva om det första stycket hundra gånger. Tänker du skriva något längre och sammanhållet, typ en novell eller en roman, kan det faktiskt vara bra att skriva ett första utkast för hand, i anteckningsböcker numrerade från ett till tio, just för att konkret göra det omöjligt att börja varje arbetspass med att redigera den lilla textslatt du redan har, och sluta varje arbetspass med en belåten gäspning och tanken att du imorgon äntligen kommer sätta igång med stycke två — för vet du vad? Du kommer börja morgondagen med att snygga till stycke ett en sista gång, så att du har en perfekt grund att stå på; välkommen till måndag hela veckan. I ett år. I två år. Jag har sett det. Gud, jag har gjort det.
4. Gestalta, brukar man säga. Ett sätt att komma åt det där gestaltandet på är att försöka beskriva något som om det är en filmscen istället för en text. Skriv inte: "Hon blev arg." Skriv: "Hennes ögon smalnade av och käkmusklerna spändes." Just det där exemplet är gestaltandets "kärleken är som en ros", men du fattar. Visa utan att sätta etiketter. Rätt mycket går att gestalta istället för att förklara och räkna upp. Jämför exempelvis:
”Krickdala är en mellanstor stad där alla möjliga sorters antropomorfa smådjur — gnagare, vesslor och rävar — lever i fred med varandra. Den teknologiska nivån befinner sig någonstans kring tidigt artonhundratal: det finns ångmaskiner, alkemi, och så vidare, och djuren som bor här ser sig som mer civiliserade och moderna än djuren som lever på landsbygden och i Storskogen.”
med
”En nitratstinkande blixt immar igen dagsljuset, när Molly Mullvad, kvarterets dagerrotypist, fotograferar ännu en tafatt leende räv som precis klivit av tåget på Krickdala Station, och uppklädd i förra säsongens mode poserar framför det pustande, rykande loket.”
Typ. Poängen är att det andra stycket är mer (barockt, möjligen) målande, men faktiskt innehåller i stort sett samma information som det första: den teknologiska nivån, relationen mellan de olika djuren, en allmän känsla av platsen.
Även när man gör listor till typ en världsbok så tror jag att det går att föra in ett element av gestaltande, eller av en sorts — poesi, kanske; jämför tex:
På Krickdala Torg finns:
- Diverse butiker som säljer hattar, bakelser, klockor, och så vidare.
- En grupp möss och vesslor som är ficktjuvar.
- En fontän som föreställer den mytomspunna Barfotakungen, här i form av en riddare som brottas med en huggorm.
med
Krickdala Torg:
- Det senaste hattmodet är omöjligt att skilja ifrån de överdådiga bakelserna på Konditoriet.
- Håll hårt i ditt nyköpta fickur om du ser en vessla i rutig väst.
- Inte ens tjuvarna ger sig på drivan med mynt vid stenriddarens barfotafötter, i den porlande fontänen.
Last edited:
Lemur
Chatbot som låtsas vara en lemur
- Joined
- 7 Sep 2015
- Messages
- 2,617
Anledningen till varför jag aldrig skrivit klart någon bok, men många halvfärdiga första kapitel...
Man Mountainman
Storsvagåret
Om du redan kan skriva kompetent och bara vill uppa ditt game så skulle mitt tips vara att läsa medvetet. När du hittar något du tycker är välskrivet, försök reflektera över vad som gör det välskrivet. När du hittar ett ord eller fras som du gillar kan du, som Sinisa säger, med fördel anteckna den för senare bruk -- men man bör förstås inte bara reflektera över enskilda ordval utan även över sådant som meningsbyggnad, hur texten är strukturerad osv.
Skarpskytten
Ödestyngd världsvandrare
1. Skriv. Amatörer väntar på inspiration. Proffs kavlar upp ärmarna och går och hämtar den. Eller skriver utan den, för den delen.
2. Börja med strukturen. Skriv texten sen.
3. Skriv igenom, redigera. Uteslut onödiga ord. Kill your darling.
4. Läs, som @Man Mountainman sa. Bra rollspelsskribenter att inspireras av är @Arfert och @Krille, som kan skriva koncist, begripligt och stämningsfullt på samma gång. Deras texter är magiska, perfektion. Den där @krank är också vass.
2. Börja med strukturen. Skriv texten sen.
3. Skriv igenom, redigera. Uteslut onödiga ord. Kill your darling.
4. Läs, som @Man Mountainman sa. Bra rollspelsskribenter att inspireras av är @Arfert och @Krille, som kan skriva koncist, begripligt och stämningsfullt på samma gång. Deras texter är magiska, perfektion. Den där @krank är också vass.
Last edited:
Rickard
Urverk speldesign
Utöver vad som sagts i tråden. Läs inte saker innan du skriver. Läs medan du skriver, för då kommer du upptäcka små egenheter i texter som du kan använda dig av eftersom din hjärna är i "skrivarläge" när du tolkar texter.
Last edited:
Mogger
Hipsteranka
Snackar vi specifikt rollspel så är det ju lite av en udda fågel när det gäller författande eftersom det är minst lika delar referensverk och instruktionsmanual. Jag tror att det underlättar om du väljer fokus och stil och övar på just det. Folk skulle ju bli galna om de möttes av abstrakt prosa när de ska byta telefon, eller trava sig igenom beskrivande miljöer när de vill ha sakfakta.
Så fråga dig först om du vill öva på allt detta? Eller om det kanske finns genvägar (som att använda befintligt regelsystem). Isf slipper du bli bäst på allt, vilket ju dessutom är sjukt svårt
Så fråga dig först om du vill öva på allt detta? Eller om det kanske finns genvägar (som att använda befintligt regelsystem). Isf slipper du bli bäst på allt, vilket ju dessutom är sjukt svårt
Lupus Maximus
Tekniker
Sedan, det viktigaste rådet av all. Alla råd kan vara jättebra för någon annan, med helt fel för dig. Den som säger "så här måste du göra" säljer snake-oils.
Vissa behöver skapa strukturen först och sedan skriva, för andra dödar det processen.
Vissa behöver skriva varje dag, andra är bättre "burst writers".
...och så vidare.
Sedan är få saker absoluter, så rätt för en själv kan vara någonstans mitt i mellan (t.ex. strukturera lite grann, och sedan skriva). Vet man inte vad som passar en så kan man testa olika och se.
Sedan beror det också på vad man skall skriva. Är det en roman så är det helt andra verktyg man kommer behöva i sin verktygslåda än om det är en instruktionsmanual eller ett tal. Det enda de har gemensamt är nog ordförråd och grammatik.
Vissa behöver skapa strukturen först och sedan skriva, för andra dödar det processen.
Vissa behöver skriva varje dag, andra är bättre "burst writers".
...och så vidare.
Sedan är få saker absoluter, så rätt för en själv kan vara någonstans mitt i mellan (t.ex. strukturera lite grann, och sedan skriva). Vet man inte vad som passar en så kan man testa olika och se.
Sedan beror det också på vad man skall skriva. Är det en roman så är det helt andra verktyg man kommer behöva i sin verktygslåda än om det är en instruktionsmanual eller ett tal. Det enda de har gemensamt är nog ordförråd och grammatik.
Genom att skriva mer, kommer du med tiden också skriva bättre. Det tar många många tusentals tecken att hitta sin röst.
Sen är det bra att läsa också. Och gärna utanför din comfort zone.Vill du skriva fantasy bör du läsa annat än fantasy.
clarence redd
FrostByte Books
Många bra förslag redan. Jag vill puffa lite extra för berättelsestruktur som ett effektivt redskap för att själva berättelsen - inte språket - ska bli vassare. Om man har berättelsens utvecklingen klar för sig får varje scen ett tydligt mål - och man slipper tappa bort sig i överflödiga utvikningar som man ändå måste stryka sedan.
Jag hörde om en amerikansk redaktör som alltid valde en stark berättelse framför ett bra språk. Språket, menade hon, kan en duktig redaktör fixa. Men en haltande historia är mycket svårare att reparera.
Alla har sina egna metoder för att skriva - mer eller mindre strukturerat - men en karta är alltid till hjälp när man ger sig ut i vildmarken av ord och idéer. Då kan man kolla lite snabbt ”Vad ska den här scenen leda till?” innan man skriver vidare.
Ibland visar det sig att kartan är fel. En scen blir kanske kortare eller längre än man planerade - och då är det ofta den fiktiva verkligheten som är rätt. Strukturen behöver uppdateras och allting runt omkring kanske också påverkas.
Jag hörde om en amerikansk redaktör som alltid valde en stark berättelse framför ett bra språk. Språket, menade hon, kan en duktig redaktör fixa. Men en haltande historia är mycket svårare att reparera.
Alla har sina egna metoder för att skriva - mer eller mindre strukturerat - men en karta är alltid till hjälp när man ger sig ut i vildmarken av ord och idéer. Då kan man kolla lite snabbt ”Vad ska den här scenen leda till?” innan man skriver vidare.
Ibland visar det sig att kartan är fel. En scen blir kanske kortare eller längre än man planerade - och då är det ofta den fiktiva verkligheten som är rätt. Strukturen behöver uppdateras och allting runt omkring kanske också påverkas.
JohanL
Champion
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 7,591
För att lära sig, i alla fall. Mindre är bättre när det kommer till publikation.
"Jag skrev detta brev längre än vanligt, eftersom jag inte hade tid att skriva det kortare.”
—Blaise Pascal
Till de råd som har skrivits vill jag lägga till: jobba med flyt, syftning, variation och textbindning, för att få en smidig och tydlig text. Olika sorters texter har olika krav, men dessa färdigheter är grundläggande för all text och värda att öva på, inte olikt att spela skalor när man vill bli skickligare på ett instrument.
Man kan slipa på och laborera med saker som ordföljd, meningsstruktur, styckestruktur och textbindning: hur inleds meningarna (ensamt pronomen, lång nominalfras, bindeord, bisats)? Hur används bindeord för att skapa koherens mellan satser? Vilka sorters bisatser används och var i meningarna är de placerade? Hur delas texten upp i stycken (långa eller korta), hur krokar meningarna i dem i varandra och hur används till exempel kärnmeningar för att orientera läsaren?
Vad man kan göra för att få syn på hur väl texten flyter är att högläsa den och lyssna efter var den låter behaglig och varierad samt var den blir trög, hackig, invecklad eller otydlig. Så försöker man identifiera vad det är som ger upphov till den känslan: har man satsradat, haft många korta eller långa meningar med liknande struktur i rad, upprepat vissa ord, skippat bindeord, gjort innehållsliga hopp mellan meningar, presenterat information i fel ordning, inlett flertalet meningar på liknande sätt, etc.?
Vad detta gör är att man får syn på mönster i sitt språk och kan fundera på vilka strukturer som fungerar och inte. Man kan sedan bryta dessa mönster och skriva om stycket i en annan stil, för att se hur känslan och tydligheten förändras i en annan språkdräkt. Kanske kommer det att bli närmare vad man är ute efter, kanske inte. Oavsett övar man upp sig i att hitta vad som skapar flyt i läsningen, vilket man sedan kan använda sig av eller bryta mot, beroende på ens syfte.
Man kan slipa på och laborera med saker som ordföljd, meningsstruktur, styckestruktur och textbindning: hur inleds meningarna (ensamt pronomen, lång nominalfras, bindeord, bisats)? Hur används bindeord för att skapa koherens mellan satser? Vilka sorters bisatser används och var i meningarna är de placerade? Hur delas texten upp i stycken (långa eller korta), hur krokar meningarna i dem i varandra och hur används till exempel kärnmeningar för att orientera läsaren?
Vad man kan göra för att få syn på hur väl texten flyter är att högläsa den och lyssna efter var den låter behaglig och varierad samt var den blir trög, hackig, invecklad eller otydlig. Så försöker man identifiera vad det är som ger upphov till den känslan: har man satsradat, haft många korta eller långa meningar med liknande struktur i rad, upprepat vissa ord, skippat bindeord, gjort innehållsliga hopp mellan meningar, presenterat information i fel ordning, inlett flertalet meningar på liknande sätt, etc.?
Vad detta gör är att man får syn på mönster i sitt språk och kan fundera på vilka strukturer som fungerar och inte. Man kan sedan bryta dessa mönster och skriva om stycket i en annan stil, för att se hur känslan och tydligheten förändras i en annan språkdräkt. Kanske kommer det att bli närmare vad man är ute efter, kanske inte. Oavsett övar man upp sig i att hitta vad som skapar flyt i läsningen, vilket man sedan kan använda sig av eller bryta mot, beroende på ens syfte.