Ymir
Liten kantbaron
SÅ JÄVLA BÄST 
- Ymir, gillar
- Ymir, gillar
Nekromanti Skriv era minikrönikor här!
- Thread starter Genesis
- Start date
G
Guest
Guest
Re: Och gårdagens spelmöte …
Underbart. Det är därför man spelar D&D4! Ska bli inressant att testa min barbar inför nästa kampanj.Dante said:
Vitulv
Årets spelledare 2011 och 2013
- Joined
- 23 Dec 2000
- Messages
- 7,049
Re: Och gårdagens spelmöte …
Vad Dante försöker säga är att vi hängde i ett flyktingläger då vi hörde att en budbärare letade efter oss. Efter lite snokande visade det sig att ett lokalt gangstergäng kidnappat budbäraren. Vi letade rätt på busets rövarkula, som låg i ett övergivet Pelortempel, sparkade in dörren varpå en vild strid utbröt mellan oss och de tungt rustade gangstrarna. Vi stod efter en lång stund som segrare, räddade budbäraren och drog oss tillbaka. Det var coolt när Dantes barbarförmågor kickade igång och resulterade i en lång kedjereaktion av blod och död!
Vad Dante försöker säga är att vi hängde i ett flyktingläger då vi hörde att en budbärare letade efter oss. Efter lite snokande visade det sig att ett lokalt gangstergäng kidnappat budbäraren. Vi letade rätt på busets rövarkula, som låg i ett övergivet Pelortempel, sparkade in dörren varpå en vild strid utbröt mellan oss och de tungt rustade gangstrarna. Vi stod efter en lång stund som segrare, räddade budbäraren och drog oss tillbaka. Det var coolt när Dantes barbarförmågor kickade igång och resulterade i en lång kedjereaktion av blod och död!
Christoffer
It's all pig.
Så, ett första, och för att vara första gången för oss alla, lyckat försök med Dogs in the Vineyard. Vi spelade Tower Creek i regelboken, äktenskapstrubbel, trollerier och mord på ofödda spädbarn i en härlig mix.
Två minnesvärda scener:
- Broder Cornelius argumenterar med en ung kvinna som nyligen fött ett dött barn. Kvinnan misstänker att broder Cornelius moster ligger bakom och anklagar henne för att ha mördat hennes ofödda son, något Cornelius inte kan acceptera och det hela övergår i handgemäng när Cornelius håller på att förlora argumentationen. Slutar med att kvinnan far ner för en trapp, Cornelius dras ner efter. Kvinnan bryter nacken, Cornelius behöver plåstras om.
- Slutligen konfronterar Cornelius sin moster som visar sig vara precis vad kvinnan anklagat henne för att vara. De slåss, Cornelius förlorar och över hans blödande döende kropp flyr mostern ut i vinternatten...
På det hela gick det riktigt bra måste jag säga, lite småtabbar som spelledare varav den grövsta var att helt missuppfatta reglerna för fallout. Vi slog alla tärningar, la ihop och kollade i listan vilket gjorde systemet väldigt mycket farligare. Istället skulle man tydligen ta de två högsta tärningarna. Men men, man lär sig av att misslyckas också... precis som i Dogs.
Två minnesvärda scener:
- Broder Cornelius argumenterar med en ung kvinna som nyligen fött ett dött barn. Kvinnan misstänker att broder Cornelius moster ligger bakom och anklagar henne för att ha mördat hennes ofödda son, något Cornelius inte kan acceptera och det hela övergår i handgemäng när Cornelius håller på att förlora argumentationen. Slutar med att kvinnan far ner för en trapp, Cornelius dras ner efter. Kvinnan bryter nacken, Cornelius behöver plåstras om.
- Slutligen konfronterar Cornelius sin moster som visar sig vara precis vad kvinnan anklagat henne för att vara. De slåss, Cornelius förlorar och över hans blödande döende kropp flyr mostern ut i vinternatten...
På det hela gick det riktigt bra måste jag säga, lite småtabbar som spelledare varav den grövsta var att helt missuppfatta reglerna för fallout. Vi slog alla tärningar, la ihop och kollade i listan vilket gjorde systemet väldigt mycket farligare. Istället skulle man tydligen ta de två högsta tärningarna. Men men, man lär sig av att misslyckas också... precis som i Dogs.
Rising
Vila i frid
Re: Och gårdagens spelmöte …
Hahaha!
/Rising som jämförde Dantes och Vitulvs redogörelse händelse för händelse, för bästa komiska effekt.
Hahaha!
/Rising som jämförde Dantes och Vitulvs redogörelse händelse för händelse, för bästa komiska effekt.
Vi spelade säsongsavslutningen på våran pågående "monster jagar andra monster"-WoD-crossover ikväll.
En grupp vampyrer hade tagit gisslan inne i Sydneys operahus. UNATCOPAD (United Nations Anti-Terrorist Coalition, Paranormal Defence & Research), vi alltså, skeppas in för att ta hand om saken. Grejen är att premiärministerns dotter är bland gisslan och australienska staten vill ta hand om det själva. Vi kan inte låta dödliga se vampyrer, så vi får ta hand om det innan TAG stormar stället.
En av rollpersonerna vandrar genom twilight, medan resten av oss gör en deal med några lokala varulvar som låter oss använda deras locus för att vandra genom hissil till locusen på operahusets scen. Vi hoppar ut, pangar ihjäl vampyrerna och deras ghouls, och tappade endast de inlånade varulvarna till vampyrernas silverkulor. Gisslan är drabbade av lunacy, och vi flyr genom hissil innan TAG hinner ta sig in i operasalen. Twilight-vandraren stjäl övervakningskamerans band från deras övervakningsvan och ett montage under eftertexterna visar vad rollpersonerna gör under sin förtjänta semester.
En grupp vampyrer hade tagit gisslan inne i Sydneys operahus. UNATCOPAD (United Nations Anti-Terrorist Coalition, Paranormal Defence & Research), vi alltså, skeppas in för att ta hand om saken. Grejen är att premiärministerns dotter är bland gisslan och australienska staten vill ta hand om det själva. Vi kan inte låta dödliga se vampyrer, så vi får ta hand om det innan TAG stormar stället.
En av rollpersonerna vandrar genom twilight, medan resten av oss gör en deal med några lokala varulvar som låter oss använda deras locus för att vandra genom hissil till locusen på operahusets scen. Vi hoppar ut, pangar ihjäl vampyrerna och deras ghouls, och tappade endast de inlånade varulvarna till vampyrernas silverkulor. Gisslan är drabbade av lunacy, och vi flyr genom hissil innan TAG hinner ta sig in i operasalen. Twilight-vandraren stjäl övervakningskamerans band från deras övervakningsvan och ett montage under eftertexterna visar vad rollpersonerna gör under sin förtjänta semester.
Simon
Swashbuckler
Igår spelade vi Utpost igen. Vi var hela förra gänget plus ytterligare två personer som inte spelat det förut. Sex pers alltså, sjukt mycket. Det var jävlarimig fullt ös, folk slogs och anklagade varandra till höger och vänster, och Bearnies figur gick över till aliensen i slutet. Om något så saknade vi lite karaktärsimmersion, att man fick utforma sin rollperson själv så att det kunde bli någon man brydde sig om och inte bara hade till låns. Nästa gång kommer vi vilja modda spelet så att man kan få in mer känsla av längre linjer, offra det förberedelselösa för lite mer engagemang på sikt, så att säga.
DeBracy
Eventuellt helt fantastisk
- Joined
- 21 May 2003
- Messages
- 5,842
Irias dimma (Porr! Vidskepelse! Våld! Baksmälla!)
- Arakath och Natalia tillber statyn i värdshusets källare efter att ha stulit tillbaka den. Badandes i värdshusvärdens blod kommer de samman. (Porr!)
- För att fly staden obemärkta efter att ha dräpt värdshusvärden m.m. så frammanar Arakath en onaturlig dimma med hjälp av statyn. Samtidigt anfaller flodfolket staden i jakt på statyn. Ute i den röda dimman hörs skriken allt närmare - till slut träder flodfolket fram, väldiga och skräckinjagande men drivs på flykten av Arakath som förbannar dem i gudinnans namn. (Vidskepelse! Våld!)
- Efter att Natalia lyckats smita iväg själv med statyn så hamnar hon ombord på hövding Abamus båtar och deltar i en rejäl fest. När hon vaknar till så sitter hon fastbunden med Arakath, rygg mot rygg. Ingen lyckad flykt där inte... (Baksmälla!)
wilper
Gubevars en rätt produktiv människa.
- Varg den djuriskes inledande strid vid gränsen mot Slättländerna. Där han i envig dräpte en rövarhövding.
- Striden i värdshuset "Porten mot öst" som följde då de undersköna danserskorna avslöjats som demoner.
- Hur Naiomi nattjägarinnan försökte strypa överdemonen i tempelfortet med de kedjor som höll dennes slavar fjättrade vid tronen.
Nästa spelmöte …
Vi följde med budbäraren, förföljda av en grell, blev ambushade av en vit drake som vi halvt slog ihjäl innan den försökte få oss att gå över i dess härskarinnas sold. Vi slog på den lite till och den flydde, men följde oss på avstånd.
Vi kom dit vi skulle, fick ett uppdrag av ett svärd och spöade upp ett gäng snubbar som försökte inkassera priset på våra huvuden. Sen knatade vi upp i bergen till en githzeraifästning full med gnoller.
Två coola ögonblick: Vi ger draken mycket mer smörj än DM-Magnus väntat sig. Vitulvs paladin kallar på den vita draken för att släcka en brand som prisjägarna startat – och den gör det!
Vi följde med budbäraren, förföljda av en grell, blev ambushade av en vit drake som vi halvt slog ihjäl innan den försökte få oss att gå över i dess härskarinnas sold. Vi slog på den lite till och den flydde, men följde oss på avstånd.
Vi kom dit vi skulle, fick ett uppdrag av ett svärd och spöade upp ett gäng snubbar som försökte inkassera priset på våra huvuden. Sen knatade vi upp i bergen till en githzeraifästning full med gnoller.
Två coola ögonblick: Vi ger draken mycket mer smörj än DM-Magnus väntat sig. Vitulvs paladin kallar på den vita draken för att släcka en brand som prisjägarna startat – och den gör det!
Åh, jag har en så härlig känsla i kroppen, för jag har precis spelat Bläck, och det var både skoj och spännande!
Redan introduktionsakterna blev så saftiga, att vi aldrig han komma till de större och svulstiga skeenderna. Vi var fyra spelare plus mig, spelledarn', så det tog sin tid.
I tjuvstaden Talantank blir atabeken av en av Dimmiga bergens furstendömen, som är där för att hämta hem sin dotter, mördad av Vani den Opålitlige. Det leder till att prinsessan kan gifta sig med, och kröna, sin trolovade Wooltan den Oförlåtande. Men detta hindrar henne samtidigt inte att idka en romans med Zarashtra Tvillingdräparen. Wooltan drar ut på en kampanj på de norra vidderna för att söka svaret på den onaturliga pest som drabbat de uroxberidna horderna där. När han återvänder till sitt furstendöme förhindrar han dristigt en konspiration mot sin krona.
Tiden och energin tog därefter slut, men det tycktes finnas en gemensam önskan att kunna kasta oss över resten av kartans egenheter. Woah! Porten till Hades? Hontrollet Thuls hydda? Flyktingströmmarna från det sönderfallande Ashtraitiska kejsardömet? Hur ska allt det komma i spel? Mumsfillibabba!
Redan introduktionsakterna blev så saftiga, att vi aldrig han komma till de större och svulstiga skeenderna. Vi var fyra spelare plus mig, spelledarn', så det tog sin tid.
I tjuvstaden Talantank blir atabeken av en av Dimmiga bergens furstendömen, som är där för att hämta hem sin dotter, mördad av Vani den Opålitlige. Det leder till att prinsessan kan gifta sig med, och kröna, sin trolovade Wooltan den Oförlåtande. Men detta hindrar henne samtidigt inte att idka en romans med Zarashtra Tvillingdräparen. Wooltan drar ut på en kampanj på de norra vidderna för att söka svaret på den onaturliga pest som drabbat de uroxberidna horderna där. När han återvänder till sitt furstendöme förhindrar han dristigt en konspiration mot sin krona.
Tiden och energin tog därefter slut, men det tycktes finnas en gemensam önskan att kunna kasta oss över resten av kartans egenheter. Woah! Porten till Hades? Hontrollet Thuls hydda? Flyktingströmmarna från det sönderfallande Ashtraitiska kejsardömet? Hur ska allt det komma i spel? Mumsfillibabba!
Jag har spelat så mycket rollspel på sistone att det är sjukt.
1: Utpost med Han, Lexx och deras kompisar. Undervattensrealitysåpa. Galen AI. höjdpunkter:
* Johan Rising, slampa med pipig röst.
* Quan Yo, androiden, bryter mot AI:ns order och räddar Helga, till priset av sitt eget liv.
2: Bläck, fortfarande med samma gäng. Störtskön high fantasy-action. Höjdpunkt: När vi bara är två rollpersoner kvar och tillsammans har ett öga.
3: Det sjätte inseglet. Bara jag, Han och Lexx kvar nu, och det är mitt i natten. Swashbuckling, nazister, Teslas mecha, vampyrer och zeppelinare. Och ångest, såklart. Vad mer kan man önska sig? Höjdpunkt: Rickards rollperson räddar Lexx rollpersons flickvän undan nazipirater, men förvandlar henne till vampyr, eftersom det är det ända sättet att rädda hennes "liv".
4: The Shab al-Hiri Roach med Arvidos och ett par kompisar. Vi lirade bara två event. Höjdpunkt: Arvidos rollperson har sexat upp den heta Regina Sutton. Väl mellan lakanen ansluter sig Nisses rollperson, besatt av en telepatisk kackerlacka som säger åt honom att kopulera med den skintorre professorn.
5: Sea Dracula med samma gäng. Sea Dracula är alltid awesome. Varje minut var en höjdpunkt, men Arvidos ihopblandning av vals och foxtrot samt min och Johans striptease-off låter sig inte glömmas. Jag vann, såklart. Jag vinner alltid på Sea Dracula. Haha!
6: Dagen därpå, Berättelser från Staden med Arvidos och några andra kompisar. Väldigt metafysiskt, mystiskt och coolt. Spelet är riktigt elegant nu. Historien centrerades kring Någon, som är död, men försöker upphäva det beslutet, samt Zjnoikov, modellmakaren som måste slutföra sin modell av den oändliga Staden för att få dö. Höjdpunkter:
* Jaktscen i ett byråkratisk kösystem.
* Zjnoikov skjuter en oskyldig man på gatan för att lura bort Dimma, som måste ta själen till dödsriket.
7: Dogs in the Vineyard, fortfarande med Arvidos och ett par kompisar. Alltför kort, eftersom Arvid var tvungen att ta bussen tillbaka till Götet.
8: Det sjätte inseglet med Giovanni och Styrbjörn (som även var med på BfS och DitV). Riktigt schysst mumiehistoria som knöts ihop asfint. Många höjdpunkter:
* Gios karaktär offrar sin hand till sin odöda flickvän för att stilla hennes hunger.
* Min karaktär mördar en hel moské fylld av oskyldiga och förlorar där all sin resterande mänsklighet och blir ståryns huvudonding, till slut.
* Styrbjörns karaktär skjuter sin älskade för att rädda hennes själ, alltmedan min rollperson äter upp hans egen själ.
* Slutet, där alla dör, men världen är räddad.
1: Utpost med Han, Lexx och deras kompisar. Undervattensrealitysåpa. Galen AI. höjdpunkter:
* Johan Rising, slampa med pipig röst.
* Quan Yo, androiden, bryter mot AI:ns order och räddar Helga, till priset av sitt eget liv.
2: Bläck, fortfarande med samma gäng. Störtskön high fantasy-action. Höjdpunkt: När vi bara är två rollpersoner kvar och tillsammans har ett öga.
3: Det sjätte inseglet. Bara jag, Han och Lexx kvar nu, och det är mitt i natten. Swashbuckling, nazister, Teslas mecha, vampyrer och zeppelinare. Och ångest, såklart. Vad mer kan man önska sig? Höjdpunkt: Rickards rollperson räddar Lexx rollpersons flickvän undan nazipirater, men förvandlar henne till vampyr, eftersom det är det ända sättet att rädda hennes "liv".
4: The Shab al-Hiri Roach med Arvidos och ett par kompisar. Vi lirade bara två event. Höjdpunkt: Arvidos rollperson har sexat upp den heta Regina Sutton. Väl mellan lakanen ansluter sig Nisses rollperson, besatt av en telepatisk kackerlacka som säger åt honom att kopulera med den skintorre professorn.
5: Sea Dracula med samma gäng. Sea Dracula är alltid awesome. Varje minut var en höjdpunkt, men Arvidos ihopblandning av vals och foxtrot samt min och Johans striptease-off låter sig inte glömmas. Jag vann, såklart. Jag vinner alltid på Sea Dracula. Haha!
6: Dagen därpå, Berättelser från Staden med Arvidos och några andra kompisar. Väldigt metafysiskt, mystiskt och coolt. Spelet är riktigt elegant nu. Historien centrerades kring Någon, som är död, men försöker upphäva det beslutet, samt Zjnoikov, modellmakaren som måste slutföra sin modell av den oändliga Staden för att få dö. Höjdpunkter:
* Jaktscen i ett byråkratisk kösystem.
* Zjnoikov skjuter en oskyldig man på gatan för att lura bort Dimma, som måste ta själen till dödsriket.
7: Dogs in the Vineyard, fortfarande med Arvidos och ett par kompisar. Alltför kort, eftersom Arvid var tvungen att ta bussen tillbaka till Götet.
8: Det sjätte inseglet med Giovanni och Styrbjörn (som även var med på BfS och DitV). Riktigt schysst mumiehistoria som knöts ihop asfint. Många höjdpunkter:
* Gios karaktär offrar sin hand till sin odöda flickvän för att stilla hennes hunger.
* Min karaktär mördar en hel moské fylld av oskyldiga och förlorar där all sin resterande mänsklighet och blir ståryns huvudonding, till slut.
* Styrbjörns karaktär skjuter sin älskade för att rädda hennes själ, alltmedan min rollperson äter upp hans egen själ.
* Slutet, där alla dör, men världen är räddad.
Det är ganska sjukt. Sea Dracula är ett asgrymt spel, jag struntar i om det är ihopslängt på en timma, det är ju klockrent! Nästa födelsedag kommer nog att firas med Sea Dracula Live Action Roleplay tror jag, med smink, kläder, musik och domare/dj och allting. Det svåra blir att hitta rollspelare som kan dansa och utstyrslar som man inte svettas ihjäl i.Genesis said:
Hur kan du tycka att min foxtrotincident var en höjdpunkt? Det var ju asskämmigt!
Det jag själv gillade bäst var när Nisse spelade ut en spruta dimgift i Berättelser från Staden, som sedan kom tillbaka i byråkratkön - Eftersom det kändes för mig som författare som att systemet fungerade, till och med en pryl kunde vara intressant. Scen nummer tre (Tror jag?) gav också en varm känsla av att korten Miraklet och Kärleken kom in så jäkla bra, både på ett snyggt sätt och ledde till bra story twists.
Rickard
Urverk speldesign
Du glömde fotot av rollformuläret.
Aaanyway, jag gillade konceptet att vi körde på dokusåpastereotyper såsom bråkstake, slampa, spexaren, nörden, skitsnackaren etc och parade ihop de med nationaliteter. Slampan var (givetvis?) en svensk och namnet bara en bonus. ^^Det är låg fantasy! (till en början
) En lite mer utförlig rapport finns här (längst ned). Det jag gillar med spelet är att det låter så fantasifullt när man återberättar det. ^^Höjdpunkten var faktiskt hur historien flöt ihop på ett snyggt sätt. Vi slog verkligen perfekt slag i rollspelande där. Jag älskade ironin som kunde ha uppstått när Lexx rollperson skulle slå ihjäl min rollperson med Teslas jätterobot och samtidigt döda hans vampyriska flickväns far som hade botemedlet mot vampyrism. Istället blev det (lustigt nog) ett lyckligt slut... för alla förutom din rollperson.
/Han som är en sucker för olyckliga slut
Björn den gode
Swashbuckler
Igår spelades en snabb omgång Wilderness of Mirrors. Vårt internationella brottssyndik.. ehm spionorganisation tog sig upp i de tyska alperna för att döda ehm hjälpa en gammal tysk baron.
Efter att ha gjort en MI3, en Michael och en skotte så blev den stora finalen när Mars-förmågan användes för att göra en twintower där ett stealthplan kraschades in i baronens sovrum. WIN!!!111one
Efter att ha gjort en MI3, en Michael och en skotte så blev den stora finalen när Mars-förmågan användes för att göra en twintower där ett stealthplan kraschades in i baronens sovrum. WIN!!!111one
Rickard
Urverk speldesign
Ja, just det. Jag glömde en jäkligt coolt grej. Min rollperson utpressade Lexx rollperson genom att jag sade mig ha hans flickvän i förvar. Eftersom namnet på flickvännen inte var avslöjat tänkte jag att jag lika gärna kunde hitta på det. Jag sade något i stil med "Men hur är det med din älskade Marie då?" helt ovetandes om att Lexx hade skrivit på ett av twist-korten "En av Venedigs talemän är far till min älskade Maria".Höjdpunkten var faktiskt hur historien flöt ihop på ett snyggt sätt. Vi slog verkligen perfekt slag i rollspelande där. Jag älskade ironin som kunde ha uppstått när Lexx rollperson skulle slå ihjäl min rollperson med Teslas jätterobot och samtidigt döda hans vampyriska flickväns far som hade botemedlet mot vampyrism. Istället blev det (lustigt nog) ett lyckligt slut... för alla förutom din rollperson.
/Han som gillade den känslan
wilper
Gubevars en rätt produktiv människa.
Zombie Cinema
- När
- När de sista rollpersonerna gick genom isen och dog, efter att ha jagats av fruktansvärda zombievargar.