w176
Förlorad dotter
Re: Zombie Cinema
Och det vae awsome.
Och det vae awsome.
Nekromanti Skriv era minikrönikor här!
- Thread starter Genesis
- Start date
wilper
Gubevars en rätt produktiv människa.
Mage
Jag har hakat på en Mage-kampanj. Ickeforumit är spelledare, bland spelarna är det dock en del bekanta ansikten, w176, VildKatt och Atzel.
Vi spelar mundaner som en efter en kommer att bli magiker, och jag tror att spelledaren har någon sorts mystisk händelse som skall gå som en röd tråd genom det hela. Första spelmötet var rätt förvirrat, folk kände lite på sina roller och på relationerna rollerna emellan.
Awesome var dock när stadens dödgrävare (en RP) grälade med sin fosterdotter (SLP). Vi andra skrattade så vi tjöt, de rörde dock inte en min utan spelade ut en lång scen. Ascoolt!
Awesome var också det rätt episodiska berättandet som förde oss genom en hel veckas vardagsliv i den amerikanska småstaden där det hela utspelar sig.
Själv har jag inte hittat in i min roll riktigt, och vet inte vart jag skall ta den heller. Men det vart en fin scen där hon satt på en stenbänk med sin laptop i en lätt höstvind som bar med sig färgglada löv.
Jag har hakat på en Mage-kampanj. Ickeforumit är spelledare, bland spelarna är det dock en del bekanta ansikten, w176, VildKatt och Atzel.
Vi spelar mundaner som en efter en kommer att bli magiker, och jag tror att spelledaren har någon sorts mystisk händelse som skall gå som en röd tråd genom det hela. Första spelmötet var rätt förvirrat, folk kände lite på sina roller och på relationerna rollerna emellan.
Awesome var dock när stadens dödgrävare (en RP) grälade med sin fosterdotter (SLP). Vi andra skrattade så vi tjöt, de rörde dock inte en min utan spelade ut en lång scen. Ascoolt!
Awesome var också det rätt episodiska berättandet som förde oss genom en hel veckas vardagsliv i den amerikanska småstaden där det hela utspelar sig.
Själv har jag inte hittat in i min roll riktigt, och vet inte vart jag skall ta den heller. Men det vart en fin scen där hon satt på en stenbänk med sin laptop i en lätt höstvind som bar med sig färgglada löv.
Jag speltestade mitt efter katastrofen-spel i söndags. Det var ett lyckat speltest i det att jag fick reda på vad som var bra och vad som var dåligt i spelet. Spelet har fått ett nytt fokus och det känns betydligt solidare nu. Det skall speltestas på söndag.
Förträffligt ögonblick: Episk showdown mellan min rollperson diktatorn och Nisses rollperson, den bannlyste scheriffen. Lång fajt som var olidligt spännande mot slutet, när alla mina vakter var döda och vi låg och brottades i gyttjan i ösregn medan folket tittade på. Det slutade med att jag förlorade tummen och var tvungen att fly staden jag byggt upp med egna händer.
Förträffligt ögonblick: Episk showdown mellan min rollperson diktatorn och Nisses rollperson, den bannlyste scheriffen. Lång fajt som var olidligt spännande mot slutet, när alla mina vakter var döda och vi låg och brottades i gyttjan i ösregn medan folket tittade på. Det slutade med att jag förlorade tummen och var tvungen att fly staden jag byggt upp med egna händer.
Å förra veckans spelmöte …
Vi blev upphunna av en alvranger (Kalcidis’ rollfigur) och knatade upp till githzeraifästningen och spöade en massa gnoller, nån skugga som besatte och animerade ett gäng stora statyer och den där förbannade grellen – som lyckades fly igen!
Vi tog oss in i fästningen och fajtades med fler gnoller i ett bizarrt rum med genomskinliga glasväggar och teleportationsportar som hela tiden ledde till OLIKA slutmål.
Precis när vi pustat ut dök en prisjägaralvjävel upp tillsammans med sina husdjur för att inkassera priset på våra huvuden. Där bröt vi för kvällen och räknade XP.
Coolt ögonblick: I första striden tar min barbar emot sammanlagt mer än 200 poäng i skada utan att kola vippen.
Ocoolt ögonblick: Äventyrsförfattarna hade lagt in en balkong ovanför fästningens port dit det VAR OMÖJLIGT ATT KLÄTTRA. »Unclimbable cliff« är ett ordagrant citat. Min rollis med +17 i Athletics, climbing claws, en feat som gör att han kan klättra extra bra, samt änterhake och 30 m silkesrep (balkongen var 15 m upp) kände sig minst sagt snuvad.
Vi blev upphunna av en alvranger (Kalcidis’ rollfigur) och knatade upp till githzeraifästningen och spöade en massa gnoller, nån skugga som besatte och animerade ett gäng stora statyer och den där förbannade grellen – som lyckades fly igen!
Vi tog oss in i fästningen och fajtades med fler gnoller i ett bizarrt rum med genomskinliga glasväggar och teleportationsportar som hela tiden ledde till OLIKA slutmål.
Precis när vi pustat ut dök en prisjägaralvjävel upp tillsammans med sina husdjur för att inkassera priset på våra huvuden. Där bröt vi för kvällen och räknade XP.
Coolt ögonblick: I första striden tar min barbar emot sammanlagt mer än 200 poäng i skada utan att kola vippen.
Ocoolt ögonblick: Äventyrsförfattarna hade lagt in en balkong ovanför fästningens port dit det VAR OMÖJLIGT ATT KLÄTTRA. »Unclimbable cliff« är ett ordagrant citat. Min rollis med +17 i Athletics, climbing claws, en feat som gör att han kan klättra extra bra, samt änterhake och 30 m silkesrep (balkongen var 15 m upp) kände sig minst sagt snuvad.
- Nosferatuns handler, en av de två mundaner i spelgruppen, byter ett av sina språk mot en uråldrig stav som det starkt hintas är Gungnirs skaft.
- Vi får reda på att gruppens första kapten, en RP som försvann spårlöst och vi har ouppklarade affärer med, har gått in i the hedge och nu jobbar åt the true fae.
- Den demonbesatte douchebagen som tidigare bara brytt sig om sig själv blev övertalad om att han inte skulle sälja sin cancer, eftersom att den var hans ansvar.
- När vi hittat en av forskarna så avslutas äventyret med att min frankenstein, nosferatun och ovan nämnda demonbesatta person diskuterar om varför vi slåss och vad vi alla vill åt genom att jaga ner monster som om själva. Ömt och sårbart utan att det blev krystat, vilket vi vanligtvis är dåliga på.
Idag spelade vi (Yreburre, Vicotnik, Krank) All Flesh must be Eaten med Moller som spelledare.
En tokig CDC-forskare a' Indiana Jones fast biolog och virolog med dille på odödlighet (och odödhet) (jag alltså), dennes ärkefiendeforskare samt två stridspittar ur National guard (yreburre, Vicotnik) beordrades in mot en liten by/stad utanför New York, där zombiekor med sår på halsen anföll bilen och stupade efter välplacerade skott i huvudet. Tydligen var det kärnbränsle i vattnet som gjort kor, och folk, till zombies. Nu ska vi rejsa med humvees genom horder avinavlade ortsbor rabiata men långsamma zombies mot stadens skola, där vi tror att det kan finnas överlevande. Rock and roll!
En tokig CDC-forskare a' Indiana Jones fast biolog och virolog med dille på odödlighet (och odödhet) (jag alltså), dennes ärkefiendeforskare samt två stridspittar ur National guard (yreburre, Vicotnik) beordrades in mot en liten by/stad utanför New York, där zombiekor med sår på halsen anföll bilen och stupade efter välplacerade skott i huvudet. Tydligen var det kärnbränsle i vattnet som gjort kor, och folk, till zombies. Nu ska vi rejsa med humvees genom horder av
wilper
Gubevars en rätt produktiv människa.
Re: Mage
Andra spelmötet. Rollpersonerna börjar lära känna varandra. Det blev en återgång till slentrianspel istället för det ascoola scen-baserade spel som vi såg första spelmötet. En förändring till det sämre för mig, till det bättre för w176, neutralt för de övriga. Det är många motstridiga spelstilar representerade i gruppen. Jag tror dock att det kommer att bli riktigt bra i långa loppet.
Awesome var när spelledaren fastställde att om man spelar jänkare på svenska så skapas den kanadensiska dialekten genom att att man härmar ett argt mumintroll.
Min rollperson var inte awesome, och knappt i spotlighten alls under mötet. Jag siktar på förändring under nästa.
Andra spelmötet. Rollpersonerna börjar lära känna varandra. Det blev en återgång till slentrianspel istället för det ascoola scen-baserade spel som vi såg första spelmötet. En förändring till det sämre för mig, till det bättre för w176, neutralt för de övriga. Det är många motstridiga spelstilar representerade i gruppen. Jag tror dock att det kommer att bli riktigt bra i långa loppet.
Awesome var när spelledaren fastställde att om man spelar jänkare på svenska så skapas den kanadensiska dialekten genom att att man härmar ett argt mumintroll.
Min rollperson var inte awesome, och knappt i spotlighten alls under mötet. Jag siktar på förändring under nästa.
Beastslayer
ROTN
Re: Mage
Förrra helgen så satte vi igång med vår Mutants & Masterminds kampanj.
Vi är samtliga elever på Claremont akademin för de "särskilt begåvade" och skall göra vårt första år där.
Spelmötet flyter på riktigt bra och vår SL får till en riktigt bra College/Highschool känsla.
Man är cool, nörd eller en outsider.
En av oss, som kallar sig Trickster lyckades näsla sig in i det coola gänget medans resten av oss mer blev outsiders.
Jag ser ifram imot det mer långsamma kampanjupplägg den här kampanjen har och som kommer att vara väldigt länge på Claremont akademin.
En blandning av första harry Potter och X-men med en gnutta Smalville instoppat. Riktigt bra!
Högpunkter: Lite tonårsromantik, studentföreningen med fascitdatanörden och vår katastrofala inblandning i att försöka hindra ett rån av en värdetransport.
Förrra helgen så satte vi igång med vår Mutants & Masterminds kampanj.
Vi är samtliga elever på Claremont akademin för de "särskilt begåvade" och skall göra vårt första år där.
Spelmötet flyter på riktigt bra och vår SL får till en riktigt bra College/Highschool känsla.
Man är cool, nörd eller en outsider.
En av oss, som kallar sig Trickster lyckades näsla sig in i det coola gänget medans resten av oss mer blev outsiders.
Jag ser ifram imot det mer långsamma kampanjupplägg den här kampanjen har och som kommer att vara väldigt länge på Claremont akademin.
En blandning av första harry Potter och X-men med en gnutta Smalville instoppat. Riktigt bra!
Högpunkter: Lite tonårsromantik, studentföreningen med fascitdatanörden och vår katastrofala inblandning i att försöka hindra ett rån av en värdetransport.
Mogger
Hipsteranka
Aldrig ge upp!
Vi spelade Mouse Guard igår. Mössen skulle leverera post, men en korp stal väskan med brev. Mössen lyckades mot alla odds ta tillbaka den sedan räddade de en bunt flyktingar ur en iskall vårflod och firade sedan med stark tranbärssaft och fick dystra nyheter.
Det var coolt att mössen aldrig gav upp. Det var precis som det står i spelet, det handlar inte om att överleva svåra prövningar, utan om att överleva svåra prövningar och frodas.
Vi spelade Mouse Guard igår. Mössen skulle leverera post, men en korp stal väskan med brev. Mössen lyckades mot alla odds ta tillbaka den sedan räddade de en bunt flyktingar ur en iskall vårflod och firade sedan med stark tranbärssaft och fick dystra nyheter.
Det var coolt att mössen aldrig gav upp. Det var precis som det står i spelet, det handlar inte om att överleva svåra prövningar, utan om att överleva svåra prövningar och frodas.
wilper
Gubevars en rätt produktiv människa.
Re: Mage
Tredje spelmötet. Metasnack innan spelet drog igång. Alla som uttryckte en åsikt gillade första spelmötet bättre än det andra. Så vi enades om att försöka få tydligare scener.
Det blev tydligare scener, inget slentrianspel. Det var fortfarande diskussioner mellan rollpersonerna om till synes oviktiga ting, men alla klippte scenerna när poängen gått fram och det blev aldrig långtråkigt.
Awesome var när w176s rollperson (high school-tjej) hade en seans med sin bästa vän och hennes lillebror.
Jag tyckte att spelmötets handling kretsade kring VildKatts rollperson, och det passade rätt bra.
Min rollperson gjorde inte mycket väsen av sig men var med i fler scener, främst som motpart till VildKatts skogshuggare.
Dödgrävarn vaknade upp och blev trollkarl. Så nu är två av fem rollpersoner trollkarlar/häxor. I den här takten kommer det att vara november innan alla har tagit steget, men det är lugnt. Kampanjens kärna är att utforska kontrasten mellan det verkliga och det övernaturliga.
Tredje spelmötet. Metasnack innan spelet drog igång. Alla som uttryckte en åsikt gillade första spelmötet bättre än det andra. Så vi enades om att försöka få tydligare scener.
Det blev tydligare scener, inget slentrianspel. Det var fortfarande diskussioner mellan rollpersonerna om till synes oviktiga ting, men alla klippte scenerna när poängen gått fram och det blev aldrig långtråkigt.
Awesome var när w176s rollperson (high school-tjej) hade en seans med sin bästa vän och hennes lillebror.
Jag tyckte att spelmötets handling kretsade kring VildKatts rollperson, och det passade rätt bra.
Min rollperson gjorde inte mycket väsen av sig men var med i fler scener, främst som motpart till VildKatts skogshuggare.
Dödgrävarn vaknade upp och blev trollkarl. Så nu är två av fem rollpersoner trollkarlar/häxor. I den här takten kommer det att vara november innan alla har tagit steget, men det är lugnt. Kampanjens kärna är att utforska kontrasten mellan det verkliga och det övernaturliga.
I lördags lirade vi återigen Att resa sig upp. Temat var "Religiösa privilegier", men klimaxet hamnade istället i en lång diskussion om polisens roll i statsapparaten. Förträffligt! Det slutade med att vi fick en diktator som tog över byrådet med en personlig säkerhetsstyrka som "ser till" att judarna arbetar på lördagar. En rollperson dog på kuppen.
wilper
Gubevars en rätt produktiv människa.
Re: Mage
Fjärde spelmötet. Sammanfattning av metasnacket från tredje spelmötet för Atzel som var frånvarande då.
Tydliga och bra scener den här gången.
Händelserna i slutet på tredje spelmötet visade sig kunna härledas till SKURKEN som fortsatte att ställa till bekymmer. Rollpersonerna bussades ihop till strid mot minons, men den riktiga konfrontationen uteblev. Kvar blev rollpersonerna i ett lite underligt vaccum.
Awesome var hur min rollperson blev jagad av något obeskrivligt när hon var och tog mineralprover i sin ärvda gruva. Dessutom blev hon häxa.
I händelseutvecklingen kring striden mot SKURKENS minions så ställdes jag som spelare plötsligt i en knivig situation där olika spelstilar förordade olika sätt för min rollperson att agera. Jag har ägnat en vecka åt att försöka hitta ett alexanderhugg åt den knuten men har inte lyckats än. Det skall bli spännande att se vad som händer när spelet fortsätter i eftermiddag.
Jag TROR att alla har vaknat upp till trollkarlar/häxor nu. VildKatts schaman är lite av ett frågetecken.
Fjärde spelmötet. Sammanfattning av metasnacket från tredje spelmötet för Atzel som var frånvarande då.
Tydliga och bra scener den här gången.
Händelserna i slutet på tredje spelmötet visade sig kunna härledas till SKURKEN som fortsatte att ställa till bekymmer. Rollpersonerna bussades ihop till strid mot minons, men den riktiga konfrontationen uteblev. Kvar blev rollpersonerna i ett lite underligt vaccum.
Awesome var hur min rollperson blev jagad av något obeskrivligt när hon var och tog mineralprover i sin ärvda gruva. Dessutom blev hon häxa.
I händelseutvecklingen kring striden mot SKURKENS minions så ställdes jag som spelare plötsligt i en knivig situation där olika spelstilar förordade olika sätt för min rollperson att agera. Jag har ägnat en vecka åt att försöka hitta ett alexanderhugg åt den knuten men har inte lyckats än. Det skall bli spännande att se vad som händer när spelet fortsätter i eftermiddag.
Jag TROR att alla har vaknat upp till trollkarlar/häxor nu. VildKatts schaman är lite av ett frågetecken.
G
Guest
Guest
I helgen spelade vi [det nu nästan klara] Ensamma Vargen. Det blev en snabbt omgång där jag delade ut massor med hjältepoäng för att boosta upp karaktärerna för spel på lite högra nivåer.
Kvällens awsome blev när en av spelarna [en trollkarl från kristallstjärnans brödraskap] stod öga mot öga mot en ytterst kompetent Nadziranim som var i full fart med att förgöra en av Nyxators kunskapsstenar. Spelaren plockar upp de kvarvarande Ödestärningar ur spelarnas pott och snittar 5,4 på 9T6 med en enrgistråle... *BooM*
Problemet var att det senare dök upp en Helgast som gjorde livet surt för rollpersonerna då gruppens trollkarl var helt utpumpad och Helgasten inte kunde skadas av vanliga vapen...
Rolig omgång och inspirationshöjare för fortsatt skrivning av spelet...
Kvällens awsome blev när en av spelarna [en trollkarl från kristallstjärnans brödraskap] stod öga mot öga mot en ytterst kompetent Nadziranim som var i full fart med att förgöra en av Nyxators kunskapsstenar. Spelaren plockar upp de kvarvarande Ödestärningar ur spelarnas pott och snittar 5,4 på 9T6 med en enrgistråle... *BooM*
Problemet var att det senare dök upp en Helgast som gjorde livet surt för rollpersonerna då gruppens trollkarl var helt utpumpad och Helgasten inte kunde skadas av vanliga vapen...
Rolig omgång och inspirationshöjare för fortsatt skrivning av spelet...
Mogger
Hipsteranka
Vi spelade Mouse Guard igår. Musen Faulk sopade omkull en vesselspion med ett enda svärdshugg. Sedan drog de av honom hans morrhår. Faulk blev väldigt väldigt arg och dödade vesslan efter att han hade förhört spionen.
Nobilis galore
- Furst Entropi brände en Rembrandt
- Luna visade rollpersonerna sitt smultronställe för att hennes söner skull vara starka och stå emot Entropins förtryck
- De lurade en demonkung till slaveri, vilket var mycket mer än de hade tänkt bita åt sig
- De började arbeta med en klocka som ska fånga tiden i deras hemvärld
- De trashade ett kvarter i en fight med ädlingarna av Makt och Vanföreställningar & Konstruktioner.
Christoffer
It's all pig.
Re: Sorcerer & Sword 1
Jag och Hans. har under en tid haft en liten minikampanj med Sorcerer & Sword planerad, utspelar sig i Zamora där Bataar, en krigare från en afgulisk stam, jagar efter resterna av sitt folk som dräpts och tagits tillfånga av zamoriska slavhandlare.
Idag gick första spelmötet av stapeln och det var förvånansvärt lyckat, det innehöll allt från feta äckliga köpmän, slagsmål på en taverna, fördrivandet av en spindeldemon ur en slavinnas kropp som också kostade henne sitt liv och slutligen, som ett bra avslut, ett mord på en sovande präst.
Relationskartan skapad utefter Raymond Chandlers Goldfish. Pärlor utbytta mot en demon och guldfiskar utbytta mot en slavinna.
Jag och Hans. har under en tid haft en liten minikampanj med Sorcerer & Sword planerad, utspelar sig i Zamora där Bataar, en krigare från en afgulisk stam, jagar efter resterna av sitt folk som dräpts och tagits tillfånga av zamoriska slavhandlare.
Idag gick första spelmötet av stapeln och det var förvånansvärt lyckat, det innehöll allt från feta äckliga köpmän, slagsmål på en taverna, fördrivandet av en spindeldemon ur en slavinnas kropp som också kostade henne sitt liv och slutligen, som ett bra avslut, ett mord på en sovande präst.
Relationskartan skapad utefter Raymond Chandlers Goldfish. Pärlor utbytta mot en demon och guldfiskar utbytta mot en slavinna.
wilper
Gubevars en rätt produktiv människa.
Re: Mage
Femte spelmötet.
Ok, VildKatts scheman hade INTE vaknat upp under fjärde mötet. Det hände under det här mötet istället. En mystisk vargflock överföll ett skogshuggarlag i skogen.
Handlingen kretsade kring dödgrävaren som har sin fosterdotter på sjukhus. Misstankarna är att en uråldrig naturande har tagit hennes själ. Den röda tråden som jag anade tidigare dök upp ordentligt i dagen. Det hela är mycket surrealistiskt.
SL hade räknat med att vi skulle bli klara under fjärde spelmötet. Men alla ledtrådarna som jag upptäckt hittils verkar innebära ytterligare två till tre spelmötens spel. Vi måste missa någon uppenbar lösning på gåtan.
Jag triggade inte rejält under någon scen under mötet. Men jag löste dilemmat jag ställdes inför i slutet på förra mötet genom att låta min häxa vara förvirrad av situationen. Inte elegant, men det funkar.
Femte spelmötet.
Ok, VildKatts scheman hade INTE vaknat upp under fjärde mötet. Det hände under det här mötet istället. En mystisk vargflock överföll ett skogshuggarlag i skogen.
Handlingen kretsade kring dödgrävaren som har sin fosterdotter på sjukhus. Misstankarna är att en uråldrig naturande har tagit hennes själ. Den röda tråden som jag anade tidigare dök upp ordentligt i dagen. Det hela är mycket surrealistiskt.
SL hade räknat med att vi skulle bli klara under fjärde spelmötet. Men alla ledtrådarna som jag upptäckt hittils verkar innebära ytterligare två till tre spelmötens spel. Vi måste missa någon uppenbar lösning på gåtan.
Jag triggade inte rejält under någon scen under mötet. Men jag löste dilemmat jag ställdes inför i slutet på förra mötet genom att låta min häxa vara förvirrad av situationen. Inte elegant, men det funkar.
Brottstycke ur ett äventyr i Noir:
Gruppen befann sig på ett bibliotek i Fallna Staden, där vi gömde oss från ett gangstergäng. Vi hade satt upp ett primitivt försvarsverk av böcker och skrivbord i dörröppningen till ett kontor, där vi ämnade vänta tills gangstrarna avlägsnat sig, alternativt slåss till sista blodsdroppen skulle de hitta oss.
Där väntade vi i kanske en timme eller två, helt knäpptysta, medan gänget hördes rota igenom undervåningen efter oss. Vi ville helst undvika strid, då de var sisådär tio gånger fler än vi. Vår spelledare föreslår då att jag ska slå ett slag på hans psykostabell (husregel), som vi använder för att se hur psykotiska karaktärer agerar under stressade situationer. Jag slår oturligt, och min rollperson börjar vissla lite, för att liva upp den trista stämningen.
En annan rollperson får panik, och gör ett utfall mot mig för att få tyst på mig, men missar med en meter och träffar en bokhylla istället, vilken välter med ett öronbedövande brak.
Paniken stegrar sig i gruppen.
Inom kort stormar gangstrarna vårt kontor, och en rätt långdragen belägring tar vid, vilken fortskrider i en halvtimme eller så, utan några större skador på vardera sida. Samme rollperson som välte bokhyllan ska nu försöka kasta en dynamitgubbe på fienderna, men misslyckas än en gång rätt rejält, och tappar dynamitgubben, som flyger bakåt, och rullar in vid väggen några meter bakom oss.
Vi kastar oss in i en liten toalett som finns belägen på kontoret, och skyddar oss bäst vi kan. Dynamiten exploderar, och tar död på en kamrats rollperson, som inte tog skydd i tid, brinnande böcker och damm flyger överallt, och väggen som vi hade bakom oss, samt befästningsverket som vi hade satt upp, är nu ett minne blott.
Så fort gangstergänget har hämtat sig försöker de storma (det som finns kvar av) kontoret, då vår mur inte längre hindrar dem. Vi slänger oss ut genom hålet i väggen, och faller fem meter ner i iskallt vatten. Vid det laget som vi lyckats simma därifrån och sno en båt har ytterligare två rollpersoner dött. En blev skjuten genom huvudet av båtägaren, och en kunde inte simma...
Sedan dess totalförbjöds jag att vissla i något rollspel.
Gruppen befann sig på ett bibliotek i Fallna Staden, där vi gömde oss från ett gangstergäng. Vi hade satt upp ett primitivt försvarsverk av böcker och skrivbord i dörröppningen till ett kontor, där vi ämnade vänta tills gangstrarna avlägsnat sig, alternativt slåss till sista blodsdroppen skulle de hitta oss.
Där väntade vi i kanske en timme eller två, helt knäpptysta, medan gänget hördes rota igenom undervåningen efter oss. Vi ville helst undvika strid, då de var sisådär tio gånger fler än vi. Vår spelledare föreslår då att jag ska slå ett slag på hans psykostabell (husregel), som vi använder för att se hur psykotiska karaktärer agerar under stressade situationer. Jag slår oturligt, och min rollperson börjar vissla lite, för att liva upp den trista stämningen.
En annan rollperson får panik, och gör ett utfall mot mig för att få tyst på mig, men missar med en meter och träffar en bokhylla istället, vilken välter med ett öronbedövande brak.
Paniken stegrar sig i gruppen.
Inom kort stormar gangstrarna vårt kontor, och en rätt långdragen belägring tar vid, vilken fortskrider i en halvtimme eller så, utan några större skador på vardera sida. Samme rollperson som välte bokhyllan ska nu försöka kasta en dynamitgubbe på fienderna, men misslyckas än en gång rätt rejält, och tappar dynamitgubben, som flyger bakåt, och rullar in vid väggen några meter bakom oss.
Vi kastar oss in i en liten toalett som finns belägen på kontoret, och skyddar oss bäst vi kan. Dynamiten exploderar, och tar död på en kamrats rollperson, som inte tog skydd i tid, brinnande böcker och damm flyger överallt, och väggen som vi hade bakom oss, samt befästningsverket som vi hade satt upp, är nu ett minne blott.
Så fort gangstergänget har hämtat sig försöker de storma (det som finns kvar av) kontoret, då vår mur inte längre hindrar dem. Vi slänger oss ut genom hålet i väggen, och faller fem meter ner i iskallt vatten. Vid det laget som vi lyckats simma därifrån och sno en båt har ytterligare två rollpersoner dött. En blev skjuten genom huvudet av båtägaren, och en kunde inte simma...
Sedan dess totalförbjöds jag att vissla i något rollspel.
wilper
Gubevars en rätt produktiv människa.
Re: Mage
Sjätte spelmötet.
Inget metasnack före mötet, men efter lyftes faktum att skämt stör folks immersion, och därför immersionistspelarnas möjlighet till awesome. Evig fråga det där: När är det ok att skämta? Spelar vi för spelet i sig eller för att ha trevligt? Egentligen tror jag inte vi kom fram till hur vi skall hantera saken. Någon sorts vag ambition om att minska skämtandet eventuellt.
Äntligen tog äventyret slut. Vi besegrade iofs inte skurken, men det var inte på riktigt. Efter lite kohandel så köpte vi snarare tid för att hitta en bra lösning.
Om man klipper slutstriden snyggt så skulle den kunna bli awesome. I praktiken så krockade spelstilarna runt bordet och det blev varken hackat eller malet av det hela. Jag har en massa funderingar kring kollapsen, men de får bli en egen tråd eftersom det här är tråden för minikrönikor.
Det som var intressant i spelmötet var inte magin utan hur relationerna i allmänhet utvecklades mellan rollpersonerna. Awesome var när det hånglades i köket medan de andra rollpersonerna var ute på gården och visade upp sina nya trollerikunskaper.
Sjätte spelmötet.
Inget metasnack före mötet, men efter lyftes faktum att skämt stör folks immersion, och därför immersionistspelarnas möjlighet till awesome. Evig fråga det där: När är det ok att skämta? Spelar vi för spelet i sig eller för att ha trevligt? Egentligen tror jag inte vi kom fram till hur vi skall hantera saken. Någon sorts vag ambition om att minska skämtandet eventuellt.
Äntligen tog äventyret slut. Vi besegrade iofs inte skurken, men det var inte på riktigt. Efter lite kohandel så köpte vi snarare tid för att hitta en bra lösning.
Om man klipper slutstriden snyggt så skulle den kunna bli awesome. I praktiken så krockade spelstilarna runt bordet och det blev varken hackat eller malet av det hela. Jag har en massa funderingar kring kollapsen, men de får bli en egen tråd eftersom det här är tråden för minikrönikor.
Det som var intressant i spelmötet var inte magin utan hur relationerna i allmänhet utvecklades mellan rollpersonerna. Awesome var när det hånglades i köket medan de andra rollpersonerna var ute på gården och visade upp sina nya trollerikunskaper.
Matiné spelande
Var spelledare för Matiné igår. Gruppen innehöll Wulfrik, hans bror och hans flickvän.
Startade med att låta dom berätta om hur dom kände varandra och hur staden dom var i såg ut. Efter det så startade jag igång med att en gammal man kom med ryggen före in i värdshuset dom var i, tätt följt av två stora män. Efter ett tag så insåg RP att mannen var en trollkarl som hette Jon och beslutade sig för att ta tillbaka hans borg som Jon hade förlorat till några munkar.
Efter ett par timmars spelande så var dom vid borgen och det visade sig att Jon var en illusionsmagiker som hade förlorat borgen till sin bror efter att ha förlorat i ett spel. Gruppen bestämde sig för att göra rätt för sig och la Jon i en tunna som dom sen kastade i en flod.
För den här gången så sket jag i att använda riktiga skador, utan lät dom mer testa stridssytemet. Nästa gång får dom köra med magi.
Negativt: tabbade mig ett par gånger, men det får man ta när det inte finns någon som kan rätta en.
Positivt: Dom lärde sig ganska snabbt hur systemet fungerar, och hade inte svårt för att beskriva.
Var spelledare för Matiné igår. Gruppen innehöll Wulfrik, hans bror och hans flickvän.
Startade med att låta dom berätta om hur dom kände varandra och hur staden dom var i såg ut. Efter det så startade jag igång med att en gammal man kom med ryggen före in i värdshuset dom var i, tätt följt av två stora män. Efter ett tag så insåg RP att mannen var en trollkarl som hette Jon och beslutade sig för att ta tillbaka hans borg som Jon hade förlorat till några munkar.
Efter ett par timmars spelande så var dom vid borgen och det visade sig att Jon var en illusionsmagiker som hade förlorat borgen till sin bror efter att ha förlorat i ett spel. Gruppen bestämde sig för att göra rätt för sig och la Jon i en tunna som dom sen kastade i en flod.
För den här gången så sket jag i att använda riktiga skador, utan lät dom mer testa stridssytemet. Nästa gång får dom köra med magi.
Negativt: tabbade mig ett par gånger, men det får man ta när det inte finns någon som kan rätta en.
Positivt: Dom lärde sig ganska snabbt hur systemet fungerar, och hade inte svårt för att beskriva.