stenhöna said:
Men OK, säg att vi löst problemet med SL-vs-spelare genom att SL vet mer och kan överraska spelare genom detta, de berättar tillsammans, SL kan improvisera på det material spelarna kommer fram med, osv. Men det finns ett problem kvar: tid. En sandlådevärld kräver tid av SL. Hur mycket förberedelser är det rimligt att SL lägger på en session eller en kampanj? Hur mycket tid och förberedelser krävs för att uppnå trovärdighet? Tolkien ägnade ett liv åt sin fantasivärld. Inte konstigt att det är grunden vi alla står på!
Så mycket hen vill...?
Jag känner mig förvirrad, stenhöna! Jag läser att spelledaren behöver vara perfekt, smart, lägga ner mycket tid och tänker "Men jag kan ju inte ställa upp på själva premisserna i den här tråden... det där är ju inte sant"
Vill du hitta en ny SL-stil, eller prata av dig eller filosofera?
Hjälp mig gärna fatta, för jag är nyfiken men lite osäker just nu.
Stenhöna said:
Jag skulle också vilja se en diskussion om hur SL bör bemöta stämningen i spelgruppen (detta inkluderar bl.a. spelarnas förväntningar). Kanske får bli en egen tråd.
Här ser jag en ingång, så jag provar att skjuta! Kanske är det här inte alls vad du är ute efter, men jag gör ett försök.
Jag skulle säga att nyckeln till att ha kul inte att spelledaren är smartast, väl förberedd, använder jättehäftiga beskrivningar, har tänkt ut allt, kan ta ansvar för allt...
Utan att spel + spelare + spelledare tillsammans kan skapa
ett bra socialt kontrakt och
en intressant situation.
Ett bra socialt kontrakt innebär att det är tydligt vad alla har för förväntningar på spel, hur man ska spela, och att alla känner sig bekväma med det.
En intressant situation är en situation där deltagarna kan agera, har ett mål de själva bryr sig om, känner sig utmanade och får respons på sina handlingar.
En intressant situation kan vara "Vi måste slå oss igenom orcherna och rädda den här personen" (mål: rädda personen, deltagande: göra stridsmanövrar. utmaning: massa orcher. respons: orcher slås ner, vi kommer närmare mål, spelledaren beskriver)
En intressant situation kan också vara "I den här scenen vill jag nå fram till min son och knyta kontakt med honom igen" (mål: knyta kontakt igen. deltagande: skådespel och inlevelse. utmaning: få spela något viktigt och starkt. respons: spelledare eller spelare gestaltar sonen tillbaka)
De här fyra sakerna är vad som lägger förutsättningarna för flow, att vara inne i det man gör, att ha kul:
- agera (inte bara lyssna)
- mål jag bryr mig om (inte bara som SL gett mig)
- utmaning (inte bara checkpoints)
- respons (inte bara blockande eller nickande, utan spelet/sl/spelare plockar upp vad jag gör)
Detta är vetenskap, inte gissningar!
https://www.rollspel.nu/oldsitefiles/download/Number/2171/filename/flowpyramid1.png