Nekromanti SLUG (Spelledar"utbildning") inom vår förening

[Stupidbear]

Vi har en grej som vi startat upp inom vår sverok förening som går ut på att uppmuntra folk att våga ta på sig rollen som spelledare. Det är inte direkt utbildning som stöd, men det är vad de valde att kalla det.

Vi är runt 40 pers eller så som är med i föreningen, men för få vågar ta på sig rollen som GM för att den är skrämmande och de tycker att de inte kommer vara bra nog.
Vilket är väldigt trist, alla kan spelleda och det är inte så svårt som det verkar så fort man fått igång sin fantasi och tagit första klivet.
Vi gör olika övningar där vi tillsammans skapar världar, historier, storylines och provar på olika tekniker.

Nästa möte så kommer vi köra Utpost som kommer vara perfekt för att folk ska kunna vara med och skapa världen och få fram sitt kreativa sinne men inte känna att de inte duger och blir dömnda för vad de skapat.
(Vilket jag tycker är väldigt sad, det är därför vi kör den här sortens möten). Det är många som säger att de vill, men inte är "redo"

Jag vill gärna komma igång med lite brainstorming för att hålla mötena intressanta och nytänkande. Skulle uppskatta lite bollplankande här från er!

 

[Genesis]

Nästa möte så kommer vi köra Utpost som kommer vara perfekt för att folk ska kunna vara med och skapa världen och få fram sitt kreativa sinne men inte känna att de inte duger och blir dömnda för vad de skapat.

Kul! Skriv gärna en krönika i det forumet och berätta hur det gick!

Jag vill gärna komma igång med lite brainstorming för att hålla mötena intressanta och nytänkande. Skulle uppskatta lite bollplankande här från er!

Jag är inte helt säker på vad du är ute efter här. Jag kan föreslå fler spelledarlösa eller "spelledarfulla" spel om du vill ha, men det är kanske inte det du vill ha? Åh, köp in boken "Play Unsafe" and Graham Walmsley. Snacka om det som står i den. Den handlar om improspelande, men jag tror att en del av tipsen kan vara ögonöppnare. En grundtes i boken är att det bästa du kan vara är uppenbar och att du inte bör anstränga dig för att vara originell.

Om du vill ha tips om lekar och övningar man kan använda för att öva upp sin kreativitet (egentligen öva bort sin självcensur) så skrev jag en tråd om improlekar för länge sedan. Den finns här. Arvidos MC har också skrivit en hel del om improrollspel. Allt det här är dock riktat mot förberedelselöst spel. Jag har inte gjort förberedelser i ett rollspel på många år, men det finns andra här som sysslar med sån't. krank kanske har några idéer, han är ju superbra på förberett spel.

 

[krank]

krank kanske har några idéer, han är ju superbra på förberett spel.

Jag vet inte jag...

Alltså, spelledandetär ju en kamp, för att kunna känna att man duger. Med förberdelselöst fattar alla varför det blir konstigt om det blir det, men har man suttit däri tre månader och förberett ett äventyr och det ändå su ger så finns det liksom "inga ursäkter".


Mitt främsta råd är egentligen bara att försöka prata med spelarna. Få igång metasamtalet mellan spelmötena. Våga fråga om respons. Vad som funkade bra, vad som funkade sämre. Öva på att ta emot kritik, att ta den konstruktivt snarare än personligt.

För mig är det ju en trygghet att kunna förbereda. Jag vet att om mina förberedelser (flödesscheman) ser ut som ett virrvarr snarare än en rät linje så blir det inte linjärt eller rälsat. Jag vet att om jag tänkt på spelledarpersonernas personligheter, utseenden och så vidare så blir de lättare för mig att spelleda. Jag vet att om jag funderar ut en grundplot innan så finns det mindre risk att plotten känns alltför uppenbar för spelarna.


Jag har egentligen inte så mycket att säga; det ni redan håller på med verkar asbra. Uppmuntra varandra, låt varandra veta att ni duger.

Jag har aldrig varit i situationen "för få spelledare" själv, så jag vet inte riktigt hur jag skulle hantera situationen.

 

[Tony.Meijer]

Jag vill gärna komma igång med lite brainstorming för att hålla mötena intressanta och nytänkande. Skulle uppskatta lite bollplankande här från er!

Jag antar att det som du är ute efter är att få folk att spelleda och därigenom tips på detta. Korrekt?

 

[Totte]

Jag har varit DM/GM sedan sent 70-tal och några viktiga punkter som är värda att tänka på är:

- GMs uppgift är att spelarna skall ha roligt. Spontanitet är roligt, men lika viktigt är att det är konsekvent i det långa loppet. Ifall spelarna verkar vilja dra åt ett håll, låt dom göra det inom rimliga gränser. En spelsession man minns är en spelsession där man hade riktigt roligt.

- Handouts är något som spelare uppskattar, det kan vara handskrivna lappar eller snygga printade. Handouts som ger ledtrådar är något spelarna kan samla på sig och ta fram vid nästa speltillfälle, de fungerar även utmärkt som minnesväckare, "ja just det, det var där vi .... " och man kommer in i spelet snabbare.

- Fair and Square, GM skall vara rättvis, GM spelar inte mot spelarna, GM spelar tillsammans med spelarna. Detta är mycket viktigt att alltid komma ihåg. GM som får "horn i pannan" och absolut måste hämnas för att spelarna tog en genväg i hans noga planerade äventyr och löste det på ett för GM inte önskat sätt får inga spelare till bordet.

- Var dig själv, men spela gärna NPC:er med olika roller. och glöm inte bort att även GM skall ha roligt, men inte på spelarnas bekostnad (förutom när dom gör bort sig ordentligt).

 

[Vicotnik]

Ska man komma igång som ny spelledare så skulle jag nog försöka välja ett system som jag som spelare är bekväm med. Sen kan det vara en god ide att man har en vice sl som är lite mer erfaren och hjälper till med reglerna så att den nya spelledaren kan fokusera på storyn.

Sen så tror jag att det är vetigt att försöka hålla ner mängden saker runt omkring spelandet så som handouts, musik med mera till ett minimum. Anledningen till detta är för att den nya spelledaren inte ska behöva ha koll på så mycket.

 

[Genesis]

GMs uppgift är att spelarna skall ha roligt.

Har man en sådan attityd kan man ju utgå ifrån att ingen kommer att vilja spelleda. Det är väl okej att köra på det spåret, men det funkar ju knappast att säga "Kom igen, alla kan prova! Det är inte så svårt. Det enda du behöver göra är att underhålla oss i fyra timmar." Vill man uppmuntra folk att spelleda känns budskapet "Det är inte spelledarens uppgift att se till att folk har roligt" som mycket vettigare.

Resten av råden är ju bra spelledarråd (i vissa typer av spel) generellt, men att poängtera en massa saker man måste göra och tänka på kommer väl inte att uppmuntra någon till att vilja prova?

 

[solvebring]

Om man är fyrtio pers kan man tänka att det ryms en massa olika stiler, smaker och förväntningar i den där gruppen. Jag tycker därför att det vore intressant att ta reda på vad som är det största problemet, vilka olika problem/hinder/frågor som finns.

Kanske att man kunde göra en anonym enkät av något slag där man frågar vad som är det största orosmomentet, vad folk känner sig mest oroliga över och liknande för att snappa upp vad det är med spelledande som folk egentligen är rädda för. ... Det kanske blir svårt att sätta ihop en bra enkät som tar reda på detta, men det känns svårt att säga något om spelledande utan att veta vilken bild folk har av spelledandet.

Annars är jag inne på Genesis bana - spela pickup-spel som är spelledarlösa/ har vandrande spelledare, där alla kan turas om att vara spelledare genom att i turordning få sätta scener och sådant. Utpost har nämnts, och det finns ju otaligt med spel på den fronten. Personligen tycker jag mycket om Zombie Cinema. Nåväl, andra kan ge mer givande speltips än jag som tyvärr inte har alltför bra koll på den fronten, än. Men det finns massor av trevligheter där ute. Sedan rekommenderar jag er att lyssna på Nordnordosts podcast. Där kan man snappa upp en hel del om olika samberättarspel och sådant. Mycket trevligt.

/solvebring som absolut tycker att det är lättare att slappna av i spel med delat spelledarskap, där man kan improvisera och vara mer lekfull, jobba tillsammans osv. Tradspelledandet är ofta krystat och har med sig en tradition av krav och normer som kan göra den bäste lite skitnödig. ... Det är viktigt att lära sig leka och släppa kraven - den som är bekväm gör ett bättre jobb.

 

[solvebring]

Om man är fyrtio pers kan man tänka att det ryms en massa olika stiler, smaker och förväntningar i den där gruppen. Jag tycker därför att det vore intressant att ta reda på vad som är det största problemet, vilka olika problem/hinder/frågor som finns.

Kanske att man kunde göra en anonym enkät av något slag där man frågar vad som är det största orosmomentet, vad folk känner sig mest oroliga över och liknande för att snappa upp vad det är med spelledande som folk egentligen är rädda för. ... Det kanske blir svårt att sätta ihop en bra enkät som tar reda på detta, men det känns svårt att säga något om spelledande utan att veta vilken bild folk har av spelledandet.

Alternativt att ni kör ett möte med diskussionscirkel där ni sitter i en cirkel eller liknande och pratar om vad spelledande innebär, vad det kan innebära, vad som är lätt och svårt osv - så att folk bara för snacka ur sig, dela erfarenheter med varandra, lära sig av andra, hitta på lösningar tillsammans och sådant. En kanske ser på spelledande si medan någon annan ser det så och därav jag hjälpa den som ser det si på det och det viset.

Kan man så kan man väl bilda arbetsgrupper också, med olika uppgifter. Typ: Okej, nu tar alla varsin lapp med ett ord på. Utifrån det ordet ska ni försöka beskriva en sak/ett rum/en miljö/en person osv. När alla gjort det tar vi en ny lapp, på den står tre ord, sätt ihop en plot av de orden. ... Eller så kanske grannen till vänster säger ett ord som jag ska hitta på X utifrån, sedan får jag hitta på ord så får nästa hitta på något osv. Eller att Alla gruppen berättar en saga tillsammans, en börjar, berättar en bit, sedan får nästa fortsätta osv.

/solvebring som tror att lek - att leka - är nyckeln till det mesta i de här sammanhangen.

 

[Totte]

GMs uppgift är att spelarna skall ha roligt.

Har man en sådan attityd kan man ju utgå ifrån att ingen kommer att vilja spelleda. Det är väl okej att köra på det spåret, men det funkar ju knappast att säga "Kom igen, alla kan prova! Det är inte så svårt. Det enda du behöver göra är att underhålla oss i fyra timmar." Vill man uppmuntra folk att spelleda känns budskapet "Det är inte spelledarens uppgift att se till att folk har roligt" som mycket vettigare.

Det är tyvärr just det som gör att folk som provar att vara spelledare sedan får negativ kritik från spelarna (Det var inge kul att spela med dig som spelledare). Har man inställningen att det skall vara roligt, att inte säga "Nej, du kan inte baka gräddtårta för du har inte det skillet eftersom din klass inte kan det så ni kan inte göra en förgiftad tårta att bjuda vakterna på så de somnar..." gör spelet trist, men att istället uppmuntra lite halvgalna ideer och säga "Javisst, ni bakar en tårta med sömnmedel i och bjuder vakterna.." då får spelarna känna att de driver spelet, inte yxiga regler...

 

[Genesis]

Har man inställningen att det skall vara roligt, att inte säga "Nej, du kan inte baka gräddtårta för du har inte det skillet eftersom din klass inte kan det så ni kan inte göra en förgiftad tårta att bjuda vakterna på så de somnar..." gör spelet trist, men att istället uppmuntra lite halvgalna ideer och säga "Javisst, ni bakar en tårta med sömnmedel i och bjuder vakterna.." då får spelarna känna att de driver spelet, inte yxiga regler...

Gud, ja. Men i ditt exempel var det ju spelarna som såg till att de hade det roligt? Jag är inte för att spelledaren inte ska uppmuntra kul idéer. Tvärtom. Men det bör finnas en grundläggande samsyn att spelarna inte kan förvänta sig att bli underhållna. Rollspel går ut på att ha roligt tillsammans, inte att spelledaren ska underhålla spelarna. Jag feltolkade dig säkert, men det här är värt att påpeka, för det är en ganska vanlig syn bland rollspelare.

Om man sedan har ett regelsystem som hindrar en från att göra vad man vill göra så bör man kanske byta spel, men det är en helt annan diskussion.

Detta påminner mig: Ett bra sätt att uppmuntra folk att vara spelledare kan vara att börja spela med folk som är duktiga på att ha kul. Med aktiva spelare som hittar på saker som spelledaren kan reagera på blir det enklare och roligare, istället för att spela med ett gäng spelare som förväntar sig att spelledaren har kokat ihop nå't kul och väntar på att få det serverat.

 

[Stupidbear]

Alternativt att ni kör ett möte med diskussionscirkel där ni sitter i en cirkel eller liknande och pratar om vad spelledande innebär, vad det kan innebära, vad som är lätt och svårt osv - så att folk bara för snacka ur sig, dela erfarenheter med varandra, lära sig av andra, hitta på lösningar tillsammans och sådant. En kanske ser på spelledande si medan någon annan ser det så och därav jag hjälpa den som ser det si på det och det viset.

Kan man så kan man väl bilda arbetsgrupper också, med olika uppgifter. Typ: Okej, nu tar alla varsin lapp med ett ord på. Utifrån det ordet ska ni försöka beskriva en sak/ett rum/en miljö/en person osv. När alla gjort det tar vi en ny lapp, på den står tre ord, sätt ihop en plot av de orden. ... Eller så kanske grannen till vänster säger ett ord som jag ska hitta på X utifrån, sedan får jag hitta på ord så får nästa hitta på något osv. Eller att Alla gruppen berättar en saga tillsammans, en börjar, berättar en bit, sedan får nästa fortsätta osv.

/solvebring som tror att lek - att leka - är nyckeln till det mesta i de här sammanhangen.

Sådant där är saker vi redan kör, det har varit jättekul att få igång fantasin men det blir lite segt. Vi försöker få upp intresset och engagemanget då det legat lite på is ett tag. Vi kommer köra vidare med liknande saker, men folk vill inte lägga hur lång tid som möjligt per tillfälle då det är en annan dag än ordinarie rollspelsmöte.

 

[Stupidbear]

Detta påminner mig: Ett bra sätt att uppmuntra folk att vara spelledare kan vara att börja spela med folk som är duktiga på att ha kul. Med aktiva spelare som hittar på saker som spelledaren kan reagera på blir det enklare och roligare, istället för att spela med ett gäng spelare som förväntar sig att spelledaren har kokat ihop nå't kul och väntar på att få det serverat.

FÖrdelen med vår förening är att vi är så varierade. Åldrar från 14-27, tjejer och killar, erfarna och nybörjare, WoD till DoD. Det blir nästan alltid en salig skön blandning.

 

[Stupidbear]

Jag tror problemet ligger i att spelledare inom föreningen presenterar sina kampanjer och sen väljer folk vilken kampanj de vill köra. Folk är rädda för att ingen kommer vilja vara i deras kampanj då den inte är bra nog. (Enligt dem)

Vi har försökt få till olika sätt att tweaka sättet vi får igång kampanjer på, men det är svårt att göra utan att man ska börja bestämma åt folk vad de ska köra.

 

[krank]

Jag tror problemet ligger i att spelledare inom föreningen presenterar sina kampanjer och sen väljer folk vilken kampanj de vill köra. Folk är rädda för att ingen kommer vilja vara i deras kampanj då den inte är bra nog. (Enligt dem)

Vi har försökt få till olika sätt att tweaka sättet vi får igång kampanjer på, men det är svårt att göra utan att man ska börja bestämma åt folk vad de ska köra.

Ett annat sätt kan ju vara att låta folk bestämma vilka spel de vill köra, och sedan kolla vem eller vilka som kan tänkas spelleda dem. Det skulle kanske hjälpa att ta bort just den pressen...

 

[Vicotnik]

Frågan är ifall man då har fel fokus att som första spel köra kampanjer. Jag skulle då istället försöka satsa på att köra mer en/få-kvällssenarion, vilket bör vara lättare att få spelare till. Samt att varken spelledaren eller spelarna binder upp sig för att spela en kampanj utan kan lättare känna sig fram.

 

[Stupidbear]

Spelledarna brukar ju fråga runt lite, men de andra vet liksom inte alternativen. De kan ju vara jättepå WoD tills de hör om att en annan ska köra DoD t.ex.

 

[krank]

Frågan är ifall man då har fel fokus att som första spel köra kampanjer. Jag skulle då istället försöka satsa på att köra mer en/få-kvällssenarion, vilket bör vara lättare att få spelare till. Samt att varken spelledaren eller spelarna binder upp sig för att spela en kampanj utan kan lättare känna sig fram.

+1000000.

Det tänkte jag inte ens på, men det är såklart jättesant. Börja med enkvällsscenarion, kanske till och med färdigskrivna sådana så man kan skylla på äventyrsförfattaren om nåt går snett. =)

 

[Stupidbear]

Frågan är ifall man då har fel fokus att som första spel köra kampanjer. Jag skulle då istället försöka satsa på att köra mer en/få-kvällssenarion, vilket bör vara lättare att få spelare till. Samt att varken spelledaren eller spelarna binder upp sig för att spela en kampanj utan kan lättare känna sig fram.

Det är inte så vår förening fungerar vanligtvis. Vi kör rollspel i perioder där kampanjer körs paralellt. Sessioner som är bara över en kväll skulle då vara för SLUG som aktivitet.

 

[Totte]

Frågan är ifall man då har fel fokus att som första spel köra kampanjer. Jag skulle då istället försöka satsa på att köra mer en/få-kvällssenarion, vilket bör vara lättare att få spelare till. Samt att varken spelledaren eller spelarna binder upp sig för att spela en kampanj utan kan lättare känna sig fram.

Absolut! Oneshot äventyr är ett bra sätt satt komma igång. jag har flera kompisar runt 40 som gärna sitter och bygger kampanjer och står i men det blir aldrig spel av och sedan tröttnar dom på sin kampanj.

Jag kör mycket oneshot, och man kan ju bygga vidare från det, men sedan handlar det mycket om vilket spel man kör. Tar det 12 timmar att skapa en karaktär kanske man vill spela mer än en kväll med den. När det gäller kampanjer är det ju så att ju mer främmande den är desto mer jobb måste GM göra, eller så måste han bara vara snabb i tanken.

Exempel:
Spelar man i "denna värld", nutid eller historiskt, kan man enkelt svara på frågor som "vad heter huvudstaden i landet den där personen kommer ifrån?". Kör man istället en hemgjort värld så kan det bli pinsamt tyst när frågan kommer, om inte GM bara säger "Vänta," och bläddrar i sin kampanjpärm samtidigt som han noterar i sitt block att huvudstaden i Xendavien heter Coora. och svarar Coora. Detta kräver dock att man är villig att fatta snabba beslut som kan påverka världen under uppbyggnad. Sedan kan man ju säga att Coora är ett lokalt namn på staden, men officiellt heter den ju faktiskt Den Gyllne Porten till havet.